Två vänsterhänder från Göteborg ....

Hej Elisabet!

 

Idag hade jag besök av två killar, som skulle byta ut ventilerna till våra värmeelement. Innan de gick berättade jag om ditt projekt och fick lov att fotografera deras vänsterhänder.

Här kommer de. Varsågod!

 

David

är VVS-montör och är född i Lejonets tecken. Han har höger tumme överst när han knäpper händerna och skulle inte vilja ha nåt annat yrke än det han har nu.

Han tycker att hans tillvaro nu ligger på en 8:a och hans främsta förmåga är att han är trevlig och social.

Hazim är också VVS-montör och är Skorpion. Hans högra tumme ligger överst vid handknäppning och han är supernöjd med sitt yrke och vill inte ha nåt annat.

Hans tillvaro är en 6:a och hans främsta förmåga är att han är snäll (ibland FÖR snäll), men kan också vara aggressiv, vilket förstås kan vara en god förmåga att ha i vissa situationer.

 

//Elisabet säger så här: nog är det ju helt fantastiskt, vilka underbara bloggvänner det finns! 

Under alla år då jag tillbringade timmar och åter timmar pendlandes från Ystad till Helsingborg och sedemera ännu längre norrut - till Halmstad -, då var det inga problem för mig att hitta vänsterhänder att fånga.

Nu är det knepigare.

Så generöst då att någon annan tänker den tanken!!

Tack du rara Ann i Göteborg! 

Ps. Apropå händerna: den övre anden ser ofattbar trygg och manlig ut, tycker jag.

Den undre; jag har nog aldrig sett en så bred hand och ett sånt glapp mellan tumme och pekfinger! 

Fantastiskt. Själva handryggen är också bred och påminner lite om Rexxies, bland annat. Ds.

Det bästa för Annika i Kävlinge ...

Som du vet så flyttar Lisa och jag in långsamt, eller vi inreder långsamt.
Och nu är jag så vansinnigt glad över de fina vita väggarna i det kombinerade sov- och vardagsrummet. (Jag sover där, Lisa har eget rum) Väggarna var orangea från början, lätt kvävande känsla. Nu är det så ljust och fint...

Inte färdiginrett ännu, men på god väg och jag mår så väldigt bra...

Sen finns det (minst) ett det bästa till: Jag och en kär väninna, som bor på annan ort, peppar varandra via mail till att röra på oss, gå långa promenader (eller jogga, allt efter eget tycke och smak), minst 5 km per dag. Att äta bra mat... 

Det känns toppen och motiverande och inspirerande. 

Det var några av mina "det bästa...", nu hoppas jag på lite tur - den där chilin skulle jag gärna vinna en påse av :)

Stora kramar från mig.

Annika.

Tidig morgon ....

Bilden: elskåp i Ystad, ja, en liten del av skåpet.

Hällregn och duggregn och sist av allt: uppehåll.

Promenad med en virrig harry som bara vädrar och vädrar.
Nosen i luften!

Fuktig luft.
Våta löv.
Doft av jord.

Ute på åkern (där bonden nu grävt ner kilometervis av dräneringsrör) är det full fart.
Traktorer och en pick-up.

Nästan hemma hör jag en liten fågel som flöjtar så ofattbart vackert och jag tror att det är Rödhaken.
Det skulle också kunna vara Rödstjärten, om den nu är kvar - jag har inte sett den på länge -.

Och nu blir det jobb i fem timmar och därefter är det bara morgonkvällen kvar, därefter stundar sju dagars ledighet på raken! 

Och tänk, i morgon kommer töserna!

Dagens fönster ...

Från Gamla Stan i Örebro kommer det här fönstret.

Ulrika hade förstås håven med sig.

Det bästa för Monet i Frankrike ...

Hej Elisabet,

Mitt bästa i veckan är den här unge mannen. För att han kom till oss - på hans pappas och min ettåriga bröllopsdag dessutom - den 7 oktober för 45 år sedan. 

Jag minns som igår hela skeendet på Södersjukhuset i Stockholm. Hans pappa låg inkallad och hann inte fram i tid så det var jag och barnmorskan tillsammans. Utan smärtlindring för det fanns bara läskig lustgas som jag inte tålde.

Det gick bra ändå och sen dess har jag alltid tyckt att det här med att föda och få barn är som julafton och födelsedag på en och samma gång!. 

Vilken otrolig lycka..... Och den sitter i så här många år efteråt också.

Kram från

Monet

Upphittad .....

Under den Stora Röjningen häromsistens, dök den här fickkniven upp.

Håll med om att den är komplett underbar och väcker minnen.

Själv tänker jag på detta. (hoppa bara över annonsen!)

Efteråt ....

I en timmes tid ligger jag raklång och stirrar rakt upp i taket hos tandhygienisten.

Å, som hon arbetar!
Det skrapas och filas och för mig är det ett smärre mirakel att tänderna alls sitter kvar efter behandlingen!

Mellan varven - då hon byter instrument eller ber mig skölja munnen -, blir det småprat om allt och inget. Mest om våra arbeten.

"Själv har jag fått nytt schema och är nu ledig alla fredagar, ååå, det är underbart, även om jag förlorar mycket pengar på det .., men äntligen hinner jag med att leva också!" säger hygienistdamen, som - om hon inte nu hade det yrke hon har -, skulle vilja arbeta mer kreativt. 

På väg ut för att betala för eländet, hamnar jag bakom en äldre kvinna som också är klar och nu ska göra rätt för sig.

"Nästa gång jag kommer hit, då har jag fått ett nytt knä, ja, det ska ske nästa vecka!" säger kvinnan och tycks så lycklig.

I väntrummet sitter tre svartklädda män.
En av dem läser Svensk Damtidning, vilket får mig att le lite.



Jag tycker verkligen att människor i södra delen av vårt land - i synnerhet skåningar, men även hallänningar -, är artigare än människor norröver, men i väntrummen, där råder tydligen nån slags annorlunda lag.

Inte en enda hejar eller hälsar, ja, jag är van sedan skånetiden och gör det .., och då hälsar ju dom övriga, men inte annars.

Sen  hemöver.

Tankar bilen .., rastar harry .., tittar i postlådan som är tom .., brygger kaffe .., upptäcker att jag har glömt att betala en räkning .., passerar hallspegeln och noterar att luggen som jag så noga plattångade innan folktandvårdsbesöket, nu är lika lockigt som innan.

Varför ger jag bara inte upp?

Klockan var tre ...

Ja, men hej på er, syskonen Hansson! Och blomman dinglar i taket.

... på natten, när jag äntligen kom till ro.
 
Då hade jag först lyssnat till P1-prat i flera timmar och därefter vågskvalp och minst tio gånger hade jag bett en högljudd pensionatsvärd att "lägga sig på sidan".

Vid tvåtiden vände jag mig själv och låg med huvudet åt andra hållet och vågbruset hördes genom fönstret som stod på glänt och plötsligt kom jag ihåg viktigheter, tog fram min Iphone, skickade ett mejl till mig själv där jag påminde om Cindy Sherman och att jag skulle köpa hem ananas och galiamelon och jag tänkte att det var ju himla dumt att jag glömde dra in vagnen med bär på jobbet.

Sen somnade jag och drömde om min mormor.
Det är hon som sitter längst till vänster på bilden.

Mannen som nästan liknar en tysk herre vars namn börjar på A och slutar på f, är mormors bror, enda mannen i sällskapet. Han hette Nestor Hansson och föddes på Alla Hjärtans Dag år 1893 och dog nittiosju år senare, samma datum, den 14:e februari.

// Här är syskonen Hansson i Dikanäs, dvs, dom som syns på bilden.
Deras mamma, Hildur Charlotta, sitter i mitten.

1. Jenny Charlotta Julietta f 1890 25/12
2. Nestor Andreas f 1893 14/2
3. Anna Fransiska Elisabet f 1899 4/4 (min mormor, alltmänt kallad Betty).
4. Hanna Ingeborg f 1901 3/3
5. Gerda Maria Evelina f 1904 12/2
6. Agda Wilhelmina f 1906 28/9 d 1906 28/9 (död vid födseln).
7. Fanny Kristina f 1911 8/10 

Onsdagsfönstret ...

"Hej!

Dags att stänga sommarstugan. Ute är det höstfärger och sjön har bytt ton i sin färg. Små vågor från söder idag.

Tänkte ta bort de sista pelargonerna men de får hänga kvar ett tag till. Ute är det + 15 C denna oktoberdag så varför inte.

En av dem får lite pryda denna fönsterbild.

Hälsningar från Turtlan."

Men det blev ju helt galet ...

Malå. Lappland. Västerbottens län. Alldeles nära vattnet växte jag upp.

"Hej Elisabet, vet du, idag pratade vi om dig på skolan .., ja, vi tog upp det här om olika landskap och  dialekter och då visste många av barnen var du kom ifrån och det var ju helt rätt, du är väl från Dalarna ...?" säger kunden som är lärare i årskurs 4.

Dalarna ...?

Ojdå, kära nån.

Ni missar väl inte ....

... den här underbare skribenten!

Det bästa för Turtlan i Karlstad ...

Dagens tur till stugan blir mitt lilla bidrag. Dags att göra i ordning inför vintern.

Tänder i spisen och sitter där och tittar på brasan och har det gott. Så rogivande det är med en öppen spis.

Frostar av frysen och tömmer kylskåpet. Packar ner kuddar, filtar och täcken. Går runt och plockar, går ner på bryggan och ser ut över sjön. Skogen runt om skiftar i höstfärger.

Vackert!

En go liten utflykt på lediga dagen.

Turtlan

Det bästa för Eva på Frösön ...

Hej!
Det bästa under veckan som gått är de härliga promenaderna jag och Otis gjort. Ett underbart höstväder och makalösa färger. Kan det bli bättre?!

Och varenda morgon har solen strålat när jag tittat ut genom fönstret.

Det här är det bästa tiden på året tycker jag.
Jag är aldrig så glad och uppåt som under september och oktober.

Kram Eva

Det bästa för Rexxie i Västerås ...

Bild: herr Nilsson i Västerås ...

Hej!

Det bästa i veckan för mig är att det blivit lite varmare och att rosorna på balkongen överlevt frosten och blommar så snällt och fint!

Kram //// Anders

Det bästa för Margareta i Huddinge ...

Det är så härligt vackert nu. Röda lönnar och alla andra färger. Jag blir på gott humör av det.

Idag är det rätt varmt ute - 15 grader. Skönt att gå i och när jag skulle åka för dagens träning hos sjukgymnasterna. Jag orkade bra idag.

Härligt.

Margareta i Huddinge

Jo, men sånt här ....

... tycker jag är rätt intressant att titta på.

Dagens fönster ...

... speglar sig i den gamla väggklockan, den som en gång fanns i mitt barndomshem.

Det bästa för Eva i Tyresö ...

Eva och Långe Maken är på semester i Marseille, i Frankrike.

Så här skriver hon om sitt bästa:

"Medelhavet!!!!
Vi bor i ett radhus med vänner och badar och njuter och vilar utan måsten!

Eva."

Det bästa för Ulrika i Västmanland ...

Katterna ger mig alltid stor glädje och de är mysigt sällskap de nätter jag inte kan sova.

Här i bild tre av dem: Rally, Pirelli och The Stig ("Stiggen").

En annan glädje är att söndag och måndag kändes ryggen nästan normal. Natten till idag (tisdag) var den tillbaka på ajaj igen, men två dar med nästan-normalt - det är lyx!

 

Jag kan nu också gå några hundra meter innan jag börjar halta, och en dryg kilometers promenad utan att få ont. Heja mig!

 

Ulrika.

Någon fler som vill vara med ...?

Ja, att dela med sig av det bästa .., det som värmde hjärtat lite extra?

 

Glöm då inte att mejla din glädje till biss151@gmail.com, senast på fredagkväll.

På lördag blir det dragning med Gösta som NP.

ellem (semester på Cypern ..), Margareta i Huddinge (höstglädje!)..., Eva i Tyresö (men just nu på ljuvlig holiday i Marseille!) ..., Hedgrenskan (kvinnokalendern ...), Eva på Frösön (hösten och alla färgerna!)  Ulrika (glädjen i katterna och en rygg som hållit sig någorlunda under två dagar!), Rexxie i Västerås (att värmen återvänt och balkongrosorna klarat sig), Turtlan i Karlstad (hade varit i stugan och vinterstädat), Monet (minns när sonen föddes!) ..., samt Anne i Mantorp (glädjen över kaktusen som blommar så fint ..) ligger redan och skvalpar i skålen.

Välkomna med era bidrag!

Och så ett kvällsfönster ...

Ett fönster från i somras ...

Det här fönstret är från vårt rum på stadshotellet i Piteå dit vi for för att fira makens födelsedag. 

 

En fiffig lösning för att kunna göra ett runt fönster öppningsbart! 

Och öppet behövde det vara, för det var väldigt varmt där på översta våningen.

 

ellem

Närhet ...

Om det nu inte vore för att det är knepigt när man ska resa bort, det här med att man ska ha hjälp med passning, så skulle jag gärna ha ännu en katt och kanske ännu en hund.

Men det här går bra också.

Och så här såg det ut på soffan Ektorp idag.

En alldeles vanlig måndag ...

... tar jag harry på en längre runda än vanligt.

Luften är mer än ljummen.
Och mild och len.

Nere på stranden jagar harry strandskator som flaxar iväg .., och på lilla ön en bit ute till havs är det alldeles vitt av nån slags måsar.

Ja, ja ..., jag sitter väl här då!

Innan vi går hem igen, kupar jag händerna och fyller dem - så gott det nu går -, med härligt salt havsvatten och så tvättar jag mig i ansiktet!
Och jag längtar efter att bada!

Sen hemåt .. harry hittar en lång pinne .., hamnkaptenen kör förbi oss och vinkar vänligt .., jag ser den vithåriga änkan hämta morgontidningen .., och väl hemkommen, sittandes på altanen, läser jag en intressant artikel i Svenska Dagbladet; det handlar om Sven Yrvind som tänker sig en ensamseglats under sexhundra dagar.

S e x h u n d r a   dagar i ensamhet.

Här förklarar han själv.

Och här en annan artikel - man ler när man läser den -.
I alla fall jag.

Inte som Åkroksbron hemma ....

Under många år drömde jag ofta att jag kom körande någonstans i norr och så, plötsligt, översköljdes vägen av vatten.

Eller .., så var den redan översvämmad och jag kunde omöjligen ta mig förbi!

Å, så hemskt det var!

Nästan så här.

morgon ....

spillkråkeskrik

nötväcketjatter

brus från havet

kaffebryggarsörrrpel

nyheter

lampedusa

sorg

vissna blommor

svansviftande

Dagens fönster ...

Igår var Bert i Paris och fångade ett fönster - så där tjopp, bara -.
Idag hade Eva på Frösön håven med sig.

Ååå, I love You ..., alla ni underbara fönsterfångare!

Och så här skrev Eva:

"Hej!

Utsikt från kirurgavdelningen på Östersunds sjukhus. Jag tycker den är så vacker!
Man kan sitta där länge och titta på alla takåsar i staden.

Nu var jag inte där för att titta på utsikten utan för att hälsa på svärfar, som ligger inne för gallbesvär. När jag kom dit satt han i dagsrummet och var ganska  så pigg, just därför kunde vi sitta där och diskutera de byggnader vi såg lite från ovan.

En helt ny vy av vår lilla stad.

Kram Eva."

Det bästa för ellem från Skellefteå ...

Hej!

 

Jag kan inte välja nåt speciellt förra veckan eftersom hela var bra. 

Vi var på semester på Cypern. 

 

Den ön valde vi dels för sol och bad men främst för att hälsa på brorsdottern I som arbetar där. 

Det var soligt och varmt (lite i mesta laget mitt på dagen) och det var 28 grader i vattnet, så det var bara att traska ut och doppa sig! 

 

Vi åt god mat och umgicks med I på eftermiddagarna när hon var ledig. Roligt för faster som saknar vardagsmötena med I och hennes bror, eftersom de bor i Värmland och faster i Västerbotten. 

 

På hotellområdet var det mycket växtlighet och det tycker jag ju om. Det kommer nog ett och annat fönster därifrån också så småningom.

 

Kram från ellem

Julklappstips ...?

Det får ni här.

Ännu ett söndagsfönster ...

Tänk er att någon som är på vift - till exempel i Paris - sitter och äter frukost och råkar vända blicken uppåt och då upptäcker ett fönster .., och att denne sedan tar fram sin mobil, fångar fönstret ..., och därefter skickar iväg bilden till en västerbottensmadame i landet Halland!

Är inte det helt otroligt omtänksamt?

Och ett alldeles purfärskt fönster är det.

Så här skriver avsändaren:

"Utsikt från min restaurang i gränderna.

God söndagslunch.

//Bert"

Tack! säger jag.

Efter röjningen ...

Och så händer det sig att pensionatsvärden beslutar sig för att röja.
Inte i garaget, men väl i garderoben i lillhallen - en garderob som i stortidningarnas lägenhetsannonser kanske hade kallats för walking-closet - men i mindre skala.

När jag kommer hem från jobbet är såväl lillhallen, köket, som stora hallen ett enda kaos!
Där ligger några av Gunvors virkade dukar i brunt och orange .., där är gamla VHS-filmer .., en extern hårddisk som jag inte visste att jag hade .., där är en juicepress .., en trasig spegel .., och där är en blå Ikeakasse fylld med mina tillhörigheter!

Där är mina egna skriverier  urklippta från hemtidningen ..., och jag blir stående i köket och läser om Karla Faye Tucker som avrättades i USA och hur hemskt en liten Anders då tyckte att det var.

Där är sånghäftet när Anders var färdig med polisskolan och där är ett gammalt svartvitt fotografi från sjukstugan i Malå och mamma som sitter där i sin vita uniform och jag funderar över att vad är det för en lång sladd som ringlar där på golvet?
Kanske ställdes lampan dit för att bättra på ljuset?

Och i högen av fotografier och kåserier finns även ett flertal av mammas handskrivna brev!

Där är också AP och Maria i havet på Jyllands västkust .., och där är Emils solbrända nacke och hans håriga armar.

Där är också Emil och Emma som har fått följa sin mormor till ön Grinda i Stockholms skärgård och roligast av allt - tyckte en då liten Emil - var att få sitta upp på gårdskarlens fyrhjuling.

Och där är en bild av Kent från Växjö och Emil ..., det var på Samos när vi moppade runt ön!
Och där är vår cocker Linte och ett brev från Maria till mormor i Bolivia.

Och där en liten go Emma som, tillsammans med sin mormor, åker Djurgårdsfärja till Gröna Lund .., fram och tillbaka åker vi och det är så spännande så Emma nästan pinkar i byxan. Den vackra spånkorgen var målad av grannen Leina.

Två inrikes frimärken från 2001 hittades också.

Alla dessa gulnade urklipp och bilder .., tänk, det blir som skärvor från ett liv som har varit och fortfarande är .., eller som att plötsligt öppna en dörr till ett av hjärtats innersta rum ., det där finrummet där så många minnen finns samlade.

Just så känns det.

Det bästa för Kerstin i Skåne ...

Mitt bästa är att vår kalender där intäkterna OAVKORTAT går till Cancerfondens Blå Bandet nu är på väg till tryckeriet!

Kan knappt fatta det!!!

Hedgren.

//OBS! 
 Elisabet säger: jag tycker att detta med kalendern är så genialiskt påhittigt av Kerstin! Vilken finurlig julklapp/present! Kalendern kommer att kosta 100 kronor och är någon - boendes i övriga landet - intresserad av att köpa den, så mejla bara mig, så vidarebefordrar jag ert namn och adress till Kerstin!
Då tillkommer förstås portokostnaden (för kalendern, inte för vidarebefordrandet), men det blir ju inget hemmansvärde i alla fall.
Till den som undrar över om det bara är elva månader på kalendern, så är svaret "nej".
Fröken Januari kunde inte närvara just när omslagsbilden togs, så enkelt var det, men hon är med sedan förstås.

Mitt eget bästa ...

Nej, jag har inte fått fläcktyfus på överkroppen. Det är nog nåt Instamgramfilter.

Mitt eget bästa .., det var nog ändå det där doppet i havet den 1:a oktober.

Inte för att det var världens skönaste, utan för att jag verkligen gjorde det.

Anders, en före detta klasskamrat från malåtiden, var den som stod för utmaningen och när jag upptäckte att såväl räcket som stegen till piren i Steninge var bortplockade .., då började det kännas hemskt.

Men så tänkte jag att .., ja, gör han det, så ska jag klara det .., och i ett huj bytte jag om där på stranden .., gick med ytterst bestämda steg ut i det långgrunda vattnet och så tjopp i .., två simtag under ytan och så kvickt upp igen.

Ingen stege!!

Det var en fin morgon vid niotiden och när jag stod där med handduken virad om mig, så kände jag solen värma och endorfinerna rusade runt i kroppen i själen och när jag sedan körde hemåt, looog jag mest hela tiden.

Jo, det var det absolut bästa.

Det var vad som värmde mitt hjärta så där extra-mycket.

Dagens fönster ...

.... kommer från Grythyttan i Västmanland.

Och det är förstås fina, fagra, fenomenala, flitiga fönsterfångerskan fröken Ulrika (jag kan ju bara inte skriva Fulrika) som varit framme igen!

Jag undrar hur många hundratals fönster hon fångat under årens lopp?

För åren är många .., jag tror att fönsterfångandet började för en sju, åtta år sedan?

Tack Ulrika!

Det bästa för Anne i Mantorp ...

Hej!

 

Efter sommarviste på balkongen så blir belöningen så här tjusig. Egentligen tycker jag kaktusen

är lite för mycket, ja fulsnygg helt enkelt. När det inte är några blommor som drar blicken från

bladen, så ser den ju rent förskräcklig ut.

 

Nu hoppas jag att jag kvalar in till dragningen nästa gång och hoppas även att jag vinner lite chili,

för nu är min förra vinst av chilis nästintill slut.

 

Kram/Anne i Mantorp

 

// Elisabet säger: det här är veckans vinster i lotteriet (ja, egentligen veckan som kommer ..,dragning på lördag med självaste herr Pehrson som Notarius Publicus).

 

En valfri chilipåse, så generöst skänkt av Birgitta (Lilla B) i Västmanland.

Tack snälla! 

Samt Margareta Strömstedts senaste "Jag skulle så gärna vilja förföra dig ...." och underbara filmen "King´s  speech" med Colin Firth.

Och så ett kvällsfönster ...

Fredagkväll 4:e oktober

Hej!

Ikväll har det varit Kulturnatta' här i staden.

Det bjöds på musik (lillasyster spelade med kulturskolan) dans (storasyster dansade med sin gymnasieklass men vi missade det tyvärr) Det var sång, teater, graffitimålning, afghansk dans, magdans fotokonst och mycket mycket mer på olika platser i staden.

Vi tittade in på UNO som är stadens ungdomscenter. Vilket härligt ställe! Synd man är lite för gammal hänga där....

Sen avrundade vi på Svenska Migrationscentret (som tills nyss hette Svenska Amerika Centret) som ligger i residenset (där landshövdingens lya också är)

Där bjöds det på fika. Det så typiskt svenska att fika.

- Varsågod och ta kaffe och småkakor sa värdinnan.

I trappan fanns detta härliga fönster.

Sen cyklade jag hem i oktoberkvällen och såg på Skavlan. Det är en annan slags kultur det.

Turtlan

Bäst idag ...

Det var strax efter 11:e-september-eländet som jag första gången hörde talas om det där med ursprungsspråket och vad det kan betyda. I tv berättade en brandman i New York hur det blev när larmet kom och hans kollegor insåg att nu hade helvetet brakat loss, jo, då plötsligt surrade luften - inte av amerikanska/engelska - utan av polska, italienska och andra hemspråk!

När nånting riktigt hemskt eller känslosamt händer, då återgår vi till det ursprungliga .., då kommer barndomens språk fram i oss!

Själv minns jag en resa från Ystad till Lycksele och någonstans kring trakten av Umeå kom Radio Västerbotten in på bilradion och jag översköljdes av värme och började gråta .., det var den här känslan av att vila i sin egen dialekt.

Ett annat tillfälle: efter fem veckors vistelse i Sydamerika har vi, på vår väg hem, kommit till Skellefteå. Jag står vid entrén utanför Domus och plötsligt hör och ser jag tre äldre män som står  tillsammans och småpratar och deras dialekt är precis densamma som min pappas - han, som då inte längre är i livet -.
Ännu trettiotre år senare kan jag komma ihåg känslan av igenkänning och vad den gjorde med mig!

Allt det tänker jag på när jag läser underbara Karin Thunbergs krönika i Svenska Dagbladet idag.
(Hon ensam skulle kunna vara en orsak att förlänga prenumerationen på tidningen, men så blir det inte. Dödsannonserna är dessutom stela och tråkiga och det är mest överstar och direktörer och deras karriärer som det skrivs om).

Dagens Nyheter har vi under helgerna.
För mig är det inte dom storslagna rubrikerna som gör att jag formligen har ett kärleksförhållande till DN, nej, det är dom där små notiserna.

Som den här, här ovanför, till exempel.

Det får mig att bli inutivarm mest hela dagen och när jag lite senare idag ska stå bakom kassan, då ska jag tänka på just detta som Kjell Öberg i Täby har berättat om.

(Dessutom tycker jag om den numera så allmänt bespottade Hanne Kjöller, ja, hon är också en anledning till att jag gladeligen betalar prenumerationen!)

Framtidsplaner ...

Gissa, hur lycklig man blir, när man upptäcker att dom där två semesterdagarna som man har fått beviljade (VM-kval i fotboll på Friends Arena¨tisdag den 15/10) liksom genererar en hel veckas ledighet och det utan att man planerat det hela!

Ännu mera glädje blir det när båda döttrarna kommer ner nästa helg, ty då ska Fiéri återbördas till Ekerö.

Redan har det hojtas om diverse önskemål!

"Å, jag längtar efter pv:s gifflar!" skriver den äldsta.

"Min björnbärsmarmelad är snart slut!" skriver den yngre madamen.

Och själv ska jag lifta upp med töserna - så där så jag får en kväll extra i landet Uppland - och jag tänker på uppresan och vilket fika vi ska ha med och kanske kan vi, som förr om åren, sjunga den här sången när vi sitter där i bilen tillsammans?

Och kanske kan jag, när vi - hopefully - har kommit fram, borsta håret på Emma eller massera Emil på ryggen?

Och på måndagen ..., kanske jag kan gå på stan, om det nu inte är hällregn?

Och på tisdagkväll är det fotbollsmatch!

Steel City Anna skrev ett tankeväckande inlägg om vikten av längtan. Längtan med stort L.
Det är min nästan-bästa-gren - att längta - och nu kan jag lätt som en plätt arbeta lördag-söndag-måndag-tisdag- torsdag och fredag och tänk .., hela tiden ska längtansmoroten dingla framför mig.

U n d e r b a r t, är det!

Dagens fönster ...

Eckes, förstås.

Om jag inte hade träffat pv och någon gång - av någon anledning - flyttat till landet Halland, då hade drömmen varit att få hyra det lilla gula huset som ligger så nära bäcken och dom stora träden.

Aldrig blir ljuset såååå vackert, som just i ett av rummen!

Och här kommer det tröstpriser! 

Nån som behöver hotta upp sig? Ja, jag skulle nog behöva en påse ,-)

Från den rara och generösa Lilla B - Birgitta i Västmanland - kom idag med posten sex små påsar med egenhändigt odlad chili!

Vilka underbara priser det blir i lotteriet!!

Nu gör vi så här, att till nästa veckas vinster lägger vi en valfri påse av dom här dynamit-starka sakerna, ja, som tredjepris.

Tusen tack Birgitta!