På stranden, för nio år sedan ...

Det var i Ystad, nedanför nya begravningsplatsen .., dit, där jag så ofta cyklade och låg på stranden och bara hade det skönt ..., och det var då det plingade till i min mobil och där var en hälsning från en bekant utanför Trelleborg .., han skrev att han just då befann sig i Björkäng.

Efter några minuter kom ytterligare ett pling i mobilen.

Där stod: "Björkäng ligger vid Varberg. Upplysningsvis."

Visst är det förunderligt det här med vad som fastnar i minnets arkiv!

Oftast struntsaker!

Ett sms på fem ord och jag minns det ännu och var gång jag åker till eller ifrån Varberg och ser skylten, så ler jag för mig själv och kommer ihåg den där stunden på stranden .., känslan av sommar och ljudet av vågskvalpet .., sanden som var varm .., handduken som jag låg på och alla doppen!

Fem ord bara.

Lediga-dag-fönstret ...

Tre fönster i ett enda svep, fick flitiga fönsterfångerskan Ulrika med!

Sååå vacker bild!

Tack Ulrika!

Om Tryggve och mobilen ...

Idag på morgonen tänkte jag på den unge mannen som övernattade här igår.

Det var verkligen ett intressant möte med en människa som valt ett sätt att leva som är så totalt annorlunda än den stora hopens.

Inga prylar!
Ingen statusjakt!
Ett medvetet val - ingen jakt på Fast Arbete -, bil, villa, ja, allt det där som räknas. 

Men många möten.

Och så googlade jag på hans namn och fann detta. 

Tisdag ...

En onsdag år 2003. Nybliven ensamseglare. Ont om pengar. Arbetar extra, 14 - 20.15

Bland alla veckans dagar, så tillhör inte tisdagarna favoriterna.
Jo, på ett sätt - då stundar ledig onsdag - och av någon för mig helt outgrundlig anledning, har jag i nästan hela mitt yrkesverksamma liv varit ledig just på onsdagar!

Men det ordnar sig. I augusti samma år blir det äventyr av.

Men tisdag är enda lång raksträcka fylld med stress, ja, på jobbet, alltså.

Bilden från igår - det var innan jag hade städat -. Och solen flödade!

Då känns det som bäst att börja tisdagmorgonen med en runda i växthuset.
Det har regnat rejält under natten och detta till trots hittar jag inte en enda snigel!! 
Och i drivbänken har mangold och spenat skjutit iväg och vuxit så fint, på en enda dag! 

Igår blev det storstädning i det där högt älskade växthuset; det som gör oss så lyckliga.

Mattan åkte ut .., golvet är ju så vackert i sig .., alla använda plastkrukor hamnade "någon annanstans" ..., blomjorden fick ligga på baksidan bland annan jord .., och det blev så varmt och gott där inne.

En fin tisdagmorgon.
Bilden från växthuset är från igår .., natten mot idag har det regnat friskt .., hundarna har varit ute .., jag har chattat med mellanbarnet - AP - som låg i sin säng i Ghana och knattrade in meddelanden ..,  och kaffekoppen är urdrucken.

I morgon stundar en tripp till Varberg, tillsammans med friherrinnan i Steninge.

Jo, men det känns bra.

Och till arbetskamraten som drabbats av sjukdom, säger jag bara: åååå, så jag saknar dig och varma famnen och småpratet när jag är vid brödhyllan just innan stängning!

Dagens fönster ...

Söder om Fjugesta fångade Ulrika några fönster i farten.

Och jag tänker att det kan omöjligen finnas vackrare hus, än där Ulrika befinner sig - det spelar ingen roll  v a r -!   Vilka underbara proportioner det är på det här huset .., och vilka fönster och vilken veranda, om än något luggsliten!

Vem bodde där?
Det kan man fundera över.

Hos Guy ....

... finns en länk till Einar Wallqvist, "Lappmarksdoktorn" som tjänstgjorde i Arjeplog.

Har ni en ledig stund, sätt eller lägg er skönt och lyssna till vad han berättar om, denne gudabenådade Einar Wallqvist.

För mig påminner det oerhört om hur min mamma hade det i Argentina och Bolivia.

Alldeles oerhört intressant är det!

Här och nu ....

Om man sitter på en solvarm stentrappa och dricker kaffe .., då är detta utsikten mot öster.
Till vänster, från min sida sett.
Två lavendelplantor har fått flytta från sydvästsidan till den här rabatten .., jag tänker mig att sitta där med favoritkoppen fylld med nybryggt kaffe och så ..., den där doften av lavendel och blå flox.
(Ja, där är inte bara två lavendel, där är många, men två till ...).

Till höger om mig ..., ja, humlen får vara med ännu ett år.
Jag kommer säkerligen att ångra mig senare i sommar, då, när bladen äts upp av nån slags ohyra.

Finns där nånting som är så livskraftigt som humle?
Det skulle väl vara mynta då?
Mian visade hur den lilla myntaplantan som hon och Jan fick härifrån, har brett ut sig nåt så otroligt!

Så här!!!
Helt otroligt!

En titt in i växthuset.
Tomatplantorna som växer i jorden, har betydligt sämre tillväxt än den som är i stor lerkruka.
Men vinrankan, en liten planta som vi fick av pv:s bror i Ljungby, ååååä, så den drar iväg!
I vår har vi suttit här ute mer än de tidigare åren tillsammans.
Det känns lugnare nu .., och där är vindstilla och doftar gott.

Två drivbänkar har husets herre förfärdigat och i den ena har det tagit sig bra .., det är småbladig spenat, romansallat, isbergssallat och mangold. Dom vita fröna är synligt bevis på att vi använder Snigelfritt .., jodå, vi har hittat sniglar (men inte många) även i drivbänkarna!

Rexxie, han tyckte att det här att ta bort syréner och plantera hösthallon i stället, det var ju inte riktigt klokt .., men här finns syréner så det räcker och blir över och att - så där lagom till pv:s sextioårsdag i början av september - kunna garnera tårtan med färska hallon .., egenodlade .., ja, men det vore ju helt underbart!

Potatisen har kommit upp.
Landet är pyttelitet, men det blir ju ändå till ganska många middagar.

Bara någon meter ifrån där vi har tänkt oss att göra en uteplats (med aftonsol), har pv låtit små sällskap av styvmorsvioler vara kvar, ja, när han klippt gräset.

Och på tvättlinan hänger alldeles nya klädnypor, upptäcker jag.
Dom har nog pv inhandlat.

Såja, då är rundturen slut ..., nu ska hundarna få en promenad .., sen blir det lunch och så vankas kvällsjobb, som vanligt.
Nedräkning pågår.
Fjorton arbetspass kvar, sen semester.
Den nionde juni klockan 21.00 kastar jag av mig jobbarkläderna!

Cyklisten ...

Söndagkväll vid sextiden kommer den här långe mannen in i affären och frågar om han möjligen kan få fylla på vatten i sina flaskor. Jodå, det får han förstås.

Och jag frågar om han har cyklat långt och får veta att dagens etapp har gått från Malmö och nu till Haverdal och nu är han rejält trött och ska leta upp en glänta i skogen där det medhavda tältet ska slås upp och så nästa dag, som är idag, bär det av vidare, mot Göteborg.

Att han är norrlänning är inte svårt att höra.
"Ja, från Umeå eller Luleå .., ja, men du förstår ...", säger han leende.

Och jag tänker på tältet i blåsten .., det har blåst förfärligt hela dagen och kunderna, som i lördags kom i shorts, går nu med toppluva och fingervantar!

"Men du kan ju åka hem oss i Stensjö och övernatta,  vi har ott om plats, du kan sova i gästrummet!"säger jag och tänk, han säger verkligen ja.

Och så ringer jag hem till pv och berättar om gästen och pv är den underbaraste och mest generöse människa jag känner - "javisst, hälsa att han är välkommen!" - säger pensionatsvärden och något annat hade jag heller inte förväntat mig.

På en liten, liten papperslapp ritar jag vägen till Stensjö och hur han ska stanna till där, ja, där en segelbåt står uppallad nere vid vägen.

Idag, eller alldeles nyss, tackade denne unge man för sig och tog sikte på Göteborg.

Vad kan jag berätta om honom?
Jo, att han är trettiotre år, Skytt ..., att han har tre yngre bröder och två äldre systrar.
Hans mamma är danska och arbetar som sjuksköterska på Grönland; hans pappa har - om jag minns rätt - finskt påbrå.

Under ett års tid har herr cyklisten varit bosatt i Malmö, då han studerat på en folkhögskola i Stora Grevie .., det handlar om fotograferande .., och i augusti ska några av hans bilder visas på en stor fotoutställning i Landskrona.

Vad gör han annars?
Jo, vintertid arbetar han i fjällen .., på somrarna sätter han upp ljus och ljud på stora festivaler ., hans bostad är en byggbarack i Umeå, "alldeles underbart till!" och toaletten ett utedass.
Han lever enkelt, men klarar sig bra.

Han har cyklat till Turkiet - via bland annat Mongoliet - och han har hunnit med att resa hur mycket som helst .., han är vegan och verkar ha ett gott hjärta.

Men nu var det alltså ajöken.

Underbara Ann i Göteborg - han tackar så mycket för erbjudandet, men har vänner han ska bo hos just där -, och lika underbara Anna-Lena i Tumba: han looooog så häääär mycket när jag berättade att det fanns ett gästrum även hos er!

Nelly, hon var mest inriktad på den där plastpåsen med nötter och choklad som den unge mannen just skulle packa ner .., ååååå, det vill jag gärna smaka!

Vad han heter?
Jo, han heter Tryggve Tirén.
Egentligen ville hans pappa att han skulle heta Nikodemus, men det blev Tryggve.

Tack för titten,Tryggve! säger jag, tacksam över alla oväntade möten som livet så generöst bjuder på.

Dagens fönster ....

...  finns i lilla Stensjö och först tror jag att det är sigge som har rymt, men nej, det är familjens egen katt.

Galleri Lilla Stensjö ....

Bara tvärs över kustvägen, några minuters promenad hemifrån bara, där har grannarna Pelle och Maria sitt galleri. Alldeles underbart är det!

Tänk er vitkalkade väggar och ganska lågt i tak .., det känns som om man är i nåt gammalt stall eller nånting i den stilen! Fem konstnärer - varav Pelle är en - och deras alster .., ja, tre av konstnärerna är närvarande rent fysiskt.

Igår träffade jag just galleriägarna i affären.

"Nu är det sista dagen i morgon om du vill komma och titta ..." sa Maria och jag tog en kulspetspenna och ritade ett x i tumvecket, för att komma ihåg, men det var på vippen att jag glömt bort det. 

I ett av rummet hänger Pelles tavlor i olja, med motiv bland annat från Stensjö .., havet, ljuset, hedmarken och hästarna.

Och i ett litet mellanrum hänger Dan Koons alster .., den här tavlan påminner om Rembrandet!

I rummet längst in .., man får verkligen huka sig för att ta sig ner för trappan, hänger tavlor förfärdigade av Olle Westam (kameran gör inte tavlan rättvisa .., jag var tvungen att mörka ner för att motivet skulle synas ...).

Allra mest tyckte jag om Kristina Hallings akvareller .., å, som gjorde för mig!

Målat på stenar med tunn, tunn pensel hade hon också gjort.
Femtio kronor styck. Ååå, varför köpte jag inte den närmast kameran!

Här är Kristinas vänstra hand och en del av hennes små kort, ja, ni ser vilket jag valde - den med röda pricken uppe till höger -.

Och här är nästan hela gänget samlade; förutom kvinnan vars tavlor hängde i det allra första rummet.
Från vänster Kristina, hennes dotter Maria (vilken utstrålning hon har!), Dan Koon och gallerimannen Pelle Svensson.

Den akvarellmålande Kristina har arbetat som reklamtecknare hos SF och senare med .., ja, hon fick träffa många skådespelare i alla fall - och hon har delat cigarett med Clint Eastwood bland annat - och hade mycket att berätta om sitt tidigare arbete.

Och jodå, jag tog mod till mig och frågade om vänsterhänderna!
Uppifrån och ner .., Pelle Svensson, Dan Koon, Maria - vars efternamn jag är osäker på -, hennes mamma Kristina Halling och pappan Torulf Halling.

Vad pratade vi om?
Allt möjligt, bland annat om namn och Torulf berättade att hans föräldrar omöjligt kunde enas om vad sonen skulle heta, en ville Tor och den andre Ulf, det blev Torulf. 

På det hela taget var det så härligt att titta in i galleriet och har ni vägarna förbi när det är konstrundetider, så titta in!, där är så himla trivsamt.

En till ....

Kanske ska det resas utomlands ....?

Kanske vill någon ha svenskt kaffe att dricka på hotellbalkongen ...?

Bäst igår ...

... lilltösen som sjöng lite för sig själv när hon stod med sin mamma i kassan och när jag säger att "å, vad du sjunger fint!", frågar hon om jag vill lyssna till alla tre verserna.

Det vill jag.

Dagens fönster ...

.... finns på Åbergs Trädgård i Ystad.

Två listor ...

Summering ....

Svänger förbi friherrinnan med mat - hon har körförbud i en veckas tid -.

Klämdag betyder hur många kunder som helst och vi står två stycken i var sin kassa mest hela tiden.
En liten, liten pyttesväng blir det i mejeriet, sen hör jag Johanna ropa "kan jag få hjälp i kassa 2?" och då är det bara att ge sig av.

Hur ovant är det inte att arbeta förmiddag och fram till klockan tre!
Nu har man plötsligt massor med arbetskamrater och i fikarummet är vi tre som tar en kopp kaffe.
På anslagstavlan sitter info om arbetskamraten som är svårt sjuk.
Oj, vad jag saknar henne!

När Elin kommer och löser av mig (alltid så snäll och rar är hon!) byter jag genast om till mina egna kläder .., linneklänningen på och behån av .., ack ljuvligheter, plötsligt blir man sig själv igen!

Innan jag moppar hemåt vinkar Bodil lite från sitt kontor .., jaha, nu är sommarschemat klart och jag kan  a n a  lättnaden hos henne ..., att pussla ihop juni-juli-augusti och få det att fungera .., nåja, nu är det klart och jag sätter mig en stund i personalrummet och tittar på mitt schema.

Jo, det blir nog bra.
Alldeles extra-glad blir jag över att tredagarsledigheten varannan vecka blir kvar!

Kommer hem till en pensionatsvärd som är ledig och har ägnat dagen åt gräsklippning och annat.
Den tredje och sista spaljén är på plats .., och när jag står inne i köket och tittar ut är detta vad jag ser.
Körsbärsträd och spireor i blom .., plommonträdet på gång.

Grannarna som är ganska nyinflyttade, får två tomatplantor av husets herre och han får frågan hur man ska bära sig åt .., ja, fåglar har byggt bo under deras takpannor .., dom för ju ett sånt liv!?
Tänk, så olika det kan vara .., här blir vi överlyckliga när staren och hans fru flyttar in!

En lugn kväll blir det.
Denna ofattbara trötthet som jag känner .., den är jag inte ensam om.
Lilla pigan sover så snart hon får en chans .., och pv har befälet över fjärrkontrollen - ett humorprogram från SVT blir hans val -.

Och så blir det lördagmorgon (jag sover oroligt och drömmer att jag ska räkna kassorna, men det är i Ystad och i en källarlokal, mer som ett skyddsrum och jag förstår ingenting ...) och pv tar harry på långrundan - med cykel -, nio kilometer och aldrig är harry så uppspelt och lycklig som när husse uttalar dom magiska orden ..."harry .., ssssskaaaa vi ....?" och då vet han precis!

Efteråt är det en rofylld hund som sover gott ..., nej, han vill inte ens bli gosad med .., bara lite-lite.
Nelly, som helst bara går ungefär nio meter, sover ännu gott.

Så fin hon är, kvinnan i den röda kjolen!

Själv ligger jag under det blommiga täcket och skuttar runt lite förstrött bland Instagramvännerna.
Ler stort när jag kommer till inlägget här ovan.

I min ungdom, särskilt under högstadietiden, hade jag oerhört lätt för att rodna och pojkarna i klassen älskade att skoja med mig när det skulle hållas föredrag och vips, så började mina kinder glöda!
Min mamma var likadan .., och så läser jag dotterns rader och ler för mig själv.

Och nu är det förmiddag och om några timmar kommer Meja från Ystad på besök och ska stanna här tills i morgon och för mig stundar arbete.

Fredagsfönstret ...

.... fångades på Åbergs Trädgård i Ystad.

Paradiset, ni vet.

 Dag 1 av sjutton ...

Nu räknar jag ner.
Sjutton arbetsdagar kvar innan jag kan moppa hemåt och utropa ordet "SEMESTER!", ja, så där kring Steninge kanske, då, när jag ser havet på riktigt och känner doften!

Visst vet jag att man ska leva i nuet och inte bara drömma om det som ska komma - men man kan faktiskt göra bådadera - , befinna sig här och nu och ändå längta.

Så ..., jag längtar.

Men nu stundar arbete och pv är ledig och är i skrivande stund ute på snigeljakt ..., nelly vill gärna smaka lite av min macka .., harry håller sig nära husse och det tycks ska bli en alldeles underbart fin dag det här. Klarblå himmel och strålande sol, fast klockan bara är kvart över sju!

Hos min syster i Australien är det däremot precis tvärtom.
Så här skriver hon:
"Detta år har har Sydaustralien slagit alla gamla rekord vad gäller både regn och kyla! Vi har nu haft grått och regnigt off-on i över över 14 dagar. Dagstemperaturen ligger runt 17C, men när jag gick upp i morse var det bara 5C."


Jo, jo, så kan det gå!

Och så ett kvällsfönster från i morse ...

Klockan fyra i morse steg Eva i Tyresö - men just nu i Haverdal - upp och tog sig en titt ut över världen.
Då såg det ut så här i landet Halland.

Kväller ...

Och mycket har blivit gjort, denna den allra ljuvligaste av dagar!
Det har varit och skönt .., jag har gått barbent och i klänning och pv i shorts.
Vi har haft trivsamt besök av Eva i Tyresö och hennes Långe Make .., suttit tillsammans och ätit rabarberpaj med glass .., här har klippts gräs .., jag har planterat om blommor och ordnat i växthuset .., lagat middag och röjt lite i tvättstugan, med betoning på  l i t e.

Två av tre spaljéer har kommit på plats och nu ligger lika många klematis och bara väntar på att få slingra sig uppför väggen.

Jo, jag vet .., många tycker att man absolut inte ska ha vare sig rabatt nära husväggen eller klängväxter .., men dit hör inte jag. Jag tror att det kommer att bli sååå fint!

Den gamla klematisen, den som formligen översvämmar väggen när det är sommar, har satt fart.
Tala om att växa så det knakar!
Där under en stor och frodig daggkåpa.

Och även i huller-om-bullerrabatten är det liv och rörelse, i alla fall liv.
Ser ni så många fina förgät-mig-ej som kommit på plats!
Där finns även kattmynta - det som var pElles favorit nummer ett - åååå, så han kunde ligga och kråma sig bland kattmyntebladen!

Från Lena i Örkelljunga kom den andra Tradera-beställningen, vilken därtill innehöll fler plantor än vad som stod i annonsen och ett rart mail kom också. Härligt!

Längs hela kanten växer lavendeln .., längst till vänster - men osynlig i bild - har jag planterat floxen, den som doftar så gott. Små humleblomster syns vid klockan sju på bilden.

Och så en klematis, förstås, ja, ni har helt rätt, den har jag snöat in på!
Ett blåregn finns också, liksom en insomnad Isop - jag ska köpa en ny - den doftar stövarvalp, eller rättare sagt, så där som stövarvalpar doftar när man borrar ner näsan mot en liten rosaaktig mage!

Hos Clas Ohlsson föll jag pladask för en liten solcellslampa som nu får hänga i växthuset.
Den kostade i alla fall inte mer än hundra kronor .., pv tror sig minnas 79:- och jag ska nog köpa en eller två till. Jättefin!

Nu blir det godnatt här i stugan.
För mig väntar arbete fre-lör-sön-månd-tis-tors-och-fredag, innan det vankas ledig helg.

Jag räknade ut att det är precis sjutton arbetsdagar kvar innan min semester tar sin början.
Den tolfte juni flyger vi till Ghana, sonen och jag själv.

Slut i rutan ...

Jag har hört orden förut.
Någon gång i mitten av 90-talet .., tiden i Bjäresjö .., en sommardag när mina barns pappa kommer in i köket och säger - med snällaste rösten - "nu blir du nog ledsen Elisabet, men jag har hittat lilla Grå död på vägen .., överkörd".

Ååå, det var ju den allra finaste katten!
Teddybjörns päls .., grå och fin var hon.

Jag virade in henne i en linneduk och kunde för mitt liv inte förmå mig att gräva ner henne .., i flera dagar låg hon på en stol på uteplatsen, gömd under linneduken och det hände att jag satt med det lilla linnepaketet i famnen och översköljdes av ledsamhet. Allt man kunde ana var att hennes huvud var aningen intrycket; annars såg hon ut att sova.
Så småningom hamnade hon under ett av äppelträden.

Och så nu på morgonen, just som jag håller på med frukosten.
Vi ska sitta ute på altanen - i solskenet -, och Rödhaken flöjtar så vackert och uppe på tv-antennen sitter herr Rödstjärt och trudiluttar .., körsbärsträden och spireorna blommar .., det är väl ungefär som att befinna sig i Nangijala eller Paradiset - om det nu finns ett sådant -, och då kommer pv och säger dom där orden.

"Nu blir du nog ledsen Elisabet ....".

Bakom vedboden har han hittat en död skata .., kanske är det den som brukade sitta ute på altanen var morgon och vänta på frukost .., eller kanske är det den skatans syster eller bror?
Eller mamma?

Åååå, så ledsamt det blir!
Några sniglar har redan börjat kalasa på den arma fågeln och jag har lust att skjuta dem med pistol .., men pillrar bort dem med en pinne .., tar sen skatan och lägger den på stentrappan .., stryker den över huvudet med högerhanden .., säger att det var förfärligt tråkigt det här, men jag går ju samma öde till mötes .., allt är bara en fråga om tid.

Senare idag ska den få komma i jorden och få en alldeles egen liten grav, nära pElle.