Annandagsfönstret ...

... och där känner jag mig alldeles, alldeles som hemma.

Hojt, hojt!

Någon som missade underbara dokumentären "Kokvinnorna"?

Jag garanterar att ganska många av bloggvännerna skulle tycka om den.

I alla fall Steel City Anna och qi också, tror jag.

Och Eva på Frösön.

Och Guy.

Och kanske Turtlan och Sven?

Och Leina.

Och garanterat Bente i Norge och kanske också annannan i Portugal?

Nåväl.

Här kan ni se den.

Och så ett kvällsfönster ...

... ett härligt, juligt, varmt och mysigt julfönster från Västmanland.

Från den stickande madamen Ulrika.

pElle får besök i soffan ....

En sak är säker: för pElles del hade harry gärna fått bli kvar i Tvååker, utanför Varberg.

Efteråt ...

... tänker jag på gårdagkvällen hos Sonja och Gösta i Halmstad.

På bilden sitter Roger och Gösta i soffan och tar igen sig.

Och det blir prat om julfirande i England kontra Sverige och Rogers mamma Judith ringer och pratar med Gösta och jag faller nästan baklänges av förvåning när jag hör den snart 80-årige Gösta prata engelska som hade han aldrig gjort annat!

Min pappa, född 1910, gick i sexårig folkskola och läste sedan vidare genom någon Hermodskurs och så på skogsskolan i Hällnäs, men några engelska lektioner var det aldrig fråga om och allt han kunde säga på engelska var "yes box, all right".

Thomas pappa, Viking, kunde ungefär lika mycket engelska .., han kunde säga "Nev-Jårk" och "Wåschington" och så spelade han i sin ungdom i bandet "Dö hot båjs".

Det är väl därför förstås, som jag blir så förvånad när jag hör Gösta - på ett så lättsamt sätt - prata engelska med den för mig okända Judith.

"Men pappa har läst tyska och franska också ...", säger hans dotter Mia, kusin till pv.

Och jag tänker också på Judiths son - Gösta och Sonjas måg "Rådjör"(men inte Moore) -, som är hantverkare och har arbetat hårt och nu är totalt slut på och nästan somnar i soffan, eller faktiskt gör det, ja, efter den överdådiga middagen.

Tar sig en tupplur gör även lilla jack-russelmadamen Alice, som lägger sig mellan Roger och Gösta.


Sen blir det juldagsmorgon och min huvudvärk som varit en trogen följeslagare i mer än en veckas tid, blommar ut rejält.

Det gör även förkylningen!

Tre gitarrer står och dammar igen i lillrummets hörn.
Ibland händer det att harry råkar putta till dem och detta gör honom alltid så rädd; just själva dunsen och ekot från själva gitarrlådan.


Och halv nio tar pv bilen och susar iväg till Flygstaden och köper en platt-tv och en ny dvd-spelare!
Ååå, sicken lycka!

SVT 1 får vi in på en gång, men sen tar det stopp och tack och lov ringer AP och säger att "men kontakta Telias support!" och då gör vi det och en alldeles underbart vänlig ung supportkvinna lotsar oss fram till alla kanaler och halleluja, så lyckliga vi blir!

Inte är tv-apparater vackra inte .., svarta och iskalla, men bilden är fin!


Julgranen togs in på julaftonens kväll.
Den är liten, tät och fin, med upprättstående grenar.


Efter tv-inköpet vankas frukost.
Efteråt diskar pv och själv far jag runt med dammsugaren.


Huvudvärken motas i grind med Ipren.


Vinst 75 kronor på en av mina tre trisslotter!
Tre nya lotter blir det nu.


Och jag tänker på hur rar Ulrika i Västmanland är.
Var sitt par stickade sockor har hon skickat till oss i det gula huset!
Varma .., goa .., sköna!


Och var gång jag passerar kylkskåpsdörren ser jag bilden av en ung harry och lilla Alice .., det är när hon var här i somras och i timmar lekte dom ute på gräsmattan och nere vid havet!

Bilden togs av Alice matte Mia och längst uppe till höger står skrivet: "When harry met Alice".

Tänk, att jag blir glad av sånt .., det är väl vad jag tänker på en dag som denna .., juldagen år 2011.

Och ni har väl inte missat pv:s film om Julabadet i Haverdal lite längre ner på sidan!
Jag tycker att det blev så himla bra!

Ett juldagsfönster från Vojmådalen ...

Ja, ett fönster från "bastuprojektet" hos min alltid så ofattbart energiska kusin Barbro.

Hon, mellansystern.

Julabadet i Haverdal ...

Och pv cyklade dit och hade med sig filmkameran.



Det här har blivit en tradition i Haverdal och första året var där bara ett 30-tal modiga som vågade sig i havet!

Idag var det betydligt fler och en av dem var min chef - Magnus Kock-.

Tittar man noga på film nr 2, ser man att några minsann fuskar och kommer upp igen alldeles torra om överkroppen .., men på slutet .., då kan man skönja såna som dyker i vattnet!

Temperaturen ..., kring 4 - 5 grader!!

Och nästa år ska vi vara med, den eminente kommentatoren pv och jag själv.

Julafton ...

Utsikt över Nissan ..., det är en vidunderlig julaftonskväll .., sex grader varmt och hög och klar luft .., solnedgång över havet och vindstilla.

Vi åker till Halmstad till Gösta och Sonja och parkerar bilen mitt emot deras lägenhet och detta är vad vi ser då.

Efter middagen, då, hör jag plötsligt detta och flyger upp från stolen .., öppnar balkongdörren och bara n j u t e r.

En riktigt, riktigt ....

God Jul ..., önskar jag nu alla rara bloggvänner, ja, alla andra också, för den delen!

Klockan är tjugo i åtta när detta skrivs och jag ska snart iväg till jobbet och när arbetsdagen är slut, bär det av till Halmstad, till Sonja och Gösta, för julfirande.

Den arme pv är ombedd (läs: kommenderad) att åka till Haverdal och filma Julabadet, det som går av stapeln klockan 11.00 pip.

Det är då ett hundratal modiga hallänningar i allmänhet och haverdalsbor i synnerhet kastar sig ut i det iskalla havet!

Är jag pigg och nyter ikväll, ska jag försöka lägga in den filmen så ni får se.

God Jul på er!

Dan före dan ...

... åker vi till Malmö för att träffa ättapjötten, han som nu är en vuxen man.

(Först ett besök på Ikea i Helsingborg.
Jag kommer in i varuhuset 10.04 och är ute igen innan klockan är 10.30 och har då handlat för 995 kronor.
Nya gardiner sitter nu i sängkammaren.)

Mitt i Malmö bor han och bara detta att gå från parkeringen till lägenheten blir till ett äventyr för harry.

Ååå, där är hur många bilar som helst och vi möter andra hundar och där är en man som inte är nykter och som vill gulla med harry (som glatt viftar på svansen .., "å, nya bekantskaper!") och där är tusen nya dofter!

Anders lägenhet har utsikt över Caroli kyrka ("det enda som är bra med lägenheten, det är någorlunda utsikt ...", säger sonen) och harry sitter förundrad och tittar på världen där utanför.


Sen blir han så trött, så trött .., å, bäst att vila en stund!


På väg hem igen, ja, då svänger vi förbi Bettankax som får sitt tröst-uppmuntringspris avlämnat vid dörren.

Lika fin som alltid är hon!
Lika rar och go!


Och har man diskbråck och känner sig eländig, då får man minsann gå omkring i tofflor och kallingar och jag tänker att ..., ja, men vilken tur att där finns en röd linje att hålla sig till, om man får mycket av den goda glöggen!

En sån matta ska vi nog skaffa oss.

Att träffa bettankax - om än bara för några minuter - gör hjärtat glatt!

Sen åker vi hemöver och harry sover hela tiden och jag blir totalt dödens färdig och ramlar ihop i en hög och nästan skakar och daarrrrrar och måste lägga mig på sängen Hemnes, fast vi har gäster, och en timme senare eller kanske mera, vaknar jag till liv igen ("så är det med Elisabet, jag vet ingen som reagerar så våldsamt och som det går över så snabbt för!" säger pv till gästerna) och vi sitter i soffan och tittar på På Spåret och Downtown Abbey och ljusen brinner och några julklappar delas ut och i morgon är det jobb till två och snart är julen förbi.

Dan-före-dan-fönstret ...

... var en gång mitt och fanns - och finns ännu - på Regementsgatan i Ystad.

Det var på den tiden då ljusslingan Glänsa ännu var i livet.

Enkla knep för att göra en kassörska glad ...

• Om ni är två som handlar och har fyllt kundvagnen med varor, stå då helst inte båda två och plocka upp ur vagnen, allt medan kassabandet och kassadisken översvämmas av era varor! Bättre är att en packar upp och den andre packar i.

• Glöm inte att lägga "pinnen" efter era varor, och om ni har glömt just detta och nästa kunds varor kommer glidande längs bandet ner till er som står och packar .,. säg då inte till kassörskan: "men det där är ju inte mina varor, nu har du gjort fel!"

• Om ni ska köpa en ask cigaretter och kön är lååång, gå då inte förbi hela kön och säg "hörru, kan jag få ..., jag ska bara ha ...!" Fråga framför allt inte kassörskan om det är okej; fråga alla kunder som har köat en bra stund.

• Ska ni dra ett kundkort, ha det gärna någorlunda tillgängligt. Jag minns en kund i Ystad som varje gång hon handlade letade i säkert fem minuters tid efter rätt kort .., det var nästan som om hon skulle sortera en kortlek var gång hon letade Icakortet.

• Se där några enkla knep som förgyller tillvaron för oss handelsanställda! Och så hoppas jag att vi är lika trevliga mot er ..., det är ju trots allt ni som betalar våra löner!
  

På jobbet ...

Idag får vi två stora postburar fyllda med paket!

Tack och lov förbarmar chefen sig och tar hand om allt detta; ja, han tömmer först burarna och ställer allt på golvet, därefter registreras varje paket för sig och placeras på en hylla - eller om dom är för stora - på golvet.

Det blir trångt-trångt-trångt!

Själv tar jag mig an veckotidningarna.
Sju buntar.
Passar på och returnerar en viss sorts jultidningar, såna som lockar med julpyssel till advent och som knappast är särskilt lockande nu när julen snart är förbi.

Vid fyratiden är det kafferast.

Igårkväll nästan grät jag när arbetsdagen var slut, såå djävulskt ont hade jag i mina knän!
Det hade arbetskamraten Lena också och då tänkte vi att det måste väl ändå bero på väderomslaget?

En Citodon till kvällen gjorde att jag vaknade vid etttiden och var kallsvettig och mådde illa .., munnen var kruttorr och plötsligt kom jag ihåg hur det var den första månaden efter knäoperationen.

Fy farao för starka mediciner!

Idag gick det bättre.


Vid stängning.

Den alltid så vänlige och rare Peter som arbetar i charken, kommer och snabbhandlar innan vi packar ihop och loggar ut.

I kassan sitter Alex (suverän på alla postärenden!) som har blivit knäopererad, sina unga år till trots.
Hennes fingrar flyger likt lärkvingar över kassaapparatens tangentbord!

Ovanför kassan hänger ATG-andelar.
I vanliga fall köper jag en sån nu och då, men den här veckan stod jag över.
Andelarna kostar mellan 64 till 100 kronor.
Men nu stod jag som sagt över.
Det skulle jag inte ha gjort .., nu blev det vinst med 596 kr/andel!


Himla finurligt är det att vi vid kassan har en hög med lappar, där affärens öppettider finns nedskrivna. Nu kan kunderna ta med sig en sådan hem och vet då när vi öppnar och stänger.

Sånt tycker jag vittnar om att någon har tänkt till lite extra.

Tre kvällsfönster från Ekerö ...

Ikväll är Emil och Emma hos sin moster och morbror ute på Ekerö.

Det bakas pepparkakshus och lussekatter och det bjuds på godis.

"Ååå, jag vill inte lämna igen dem!" säger deras moster när vi kvällspratar i telefonen.

En stund senare kommer den här bilden susande genom rymden.

Och ännu en stund senare får jag veta, av Emil och Emmas mamma, att hon har klarat det första nålsögat och ska göra en provdag på obduktionen.

Hjääääälp!

Ni glömmer väl inte ...

.. att titta in på Mottagningen?

Här och nu ...

Någon har äntligen jullov och tycks fylld med energi!
I köket pågår lasagnetillverkning (nya heta kryddorna får göra debut ...) och på sin stol sitter sigge nilsson och håller koll.
Har man tur, kanske man får en liten bit köttfärs?
(Men det har man inte).
På diskbänken står ett kokt ägg och väntar på madamen i huset.
"Men när jag äter skinkmacka .., då behöver jag inget ägg ...", säger hon till den något förvånade frukostvärden för dagen.
Nu får ägget vila.


Den jullovsledige bär skjorta.


Och på golvet ligger harry och tar igen sig.
Ååå, det är mycket nu!
Först en springrunda ner till hamnen med husse (som cyklade) och så leta-godis i vardagsrummet och hallen .., och matte som känner sig aningen hängig och inte är på topp, nä, bäst att vila lite.

Apropå Carema ...

I april 1994 får jag sommarjobb på ett privat äldreboende i Ystad.
Det sommarjobbet blir inte långvarigt; det varar i exakt tio timmar och dagen därpå cyklar jag till äldreboendet, knackar på dörren hos föreståndarinnan och ber att få tacka för mig.

Om detta - och det ovärdiga sätt som äldre människor sköttes på -, skrev jag i hemtidningen Norra Västerbotten.


Året var alltså 1994.


Nu skriver vi 2011 .., sjutton år har passerat.

Har det blivit bättre? undrar jag.

Varma (heta) hälsningar till Västmanland!

"Åååå, en alldeles egen julklapp och det doftar ganska gott .., undrar just vad det är!" tänker nog harry nilsson i landet Halland.

Nu är paketet öppnat och på hallgolvet ligger tuggbenet.

Paketen till sigge och pElle .., väntar på sin tur och det gör dom andra också.

Tack snälla, rara Ulrika!



Från det fagra Västmanland kommer även ett litet paket med något som avsändaren betecknar som "matlagningens Viagra", dvs, när man kryddar med detta, så är det nästan så att spaghettin reser sig på tallriken.

Ja, Viagra - i vilken form det än må vara - kan säkerligen behövas till två snart sextioåringar med en hund och en katt mellan sig i den nyinköpta sängen Hemnes!

Här ska minsann kryddas för fulla segel!

Tack du påhittiga och rara Lilla B!!

Om Monica och Mian ...

Gårdagkvällens förstaprisvinnare blev alltså Monica från Lysekil.

Monica, som varit gift med en norrman och bott i systerlandet i väster, men som nu - efter makens död - har flyttat till Lysekil och börjat ett nytt liv.

Ett annorlunda liv.

Sedan 2005 har Monica varit en - för mig - helt okänd följeslagare (har aldrig vågat sig på att kommentera förrän nu på sistone, berättar hon själv) här på bloggen (och såklart då också på den gamla), så i princip vet hon väl det mesta om bloggmadamen, ack, arma människa!

När kom Mian med?

Det vet jag faktiskt inte, men det är i alla fall flera år sedan, det tror jag .., och Mian var en av dem som kom på bloggträffen i Steninge och därefter har både hon och Jan varit här på besök och alltid lika trevligt är det!


Bloggträffen, våren 2009.
Mian sitter ungefär vid klockan 11.00 i nån slags blå tröja.
Och tänk .., Per-Erik var också med och i livet!
Oj, Anitha .., nu värker det nog till i ditt hjärta.

Lättsamma, rara och gladlynta människor!

Och tänk, vad dom kan om fåglar!!

Och tänk, vilken eminent fotograf hon är, Mian!

Filma, det kan hon också .., och sätta filuriga rubriker!


Jag sa igårkväll att där fanns en extravinst till Mian ...
Jo, när jag hittade den här limegröna diskborsten, då bestämde jag mig bums!
Allt som är limefärgat, är för mig Mian.

Stoooort grattis till er båda, Monica och Mian!

Och Eva på Frösön ..., ajabaja .., som tycker att det är få norrlänningar som vinner här, nädu!

Här har Leina (f.d. Malå), Härs och Tvärs (Medelpad eller Västernorrland), Ellem (Skellefteå) och Dinah (f.d. Malå) vunnit, så det är ganska så bra spridning, men vi norrlänningar lever ju inte efter devisen "vi flytt int´!" - det är ju precis vad vi gör!

And the winner is ....

Ett litet ps: den som vann tröstpriset, till den personen kommer ännu en liten vinst - köpt just med tanke på den här personen - jag visar den vinsten i morgon.

Kom ihåg ...

.... dragningen är klockan 21.00 i stället för kl.20.00!

Jag laddar filmen som bäst just nu ,-)

Ett kvällsfönster från Värmland ...

"Hej!

Det var inte lätt det här.
Min kamera får spader när jag försöker få till den här bilden.
Ljusen i farmors gamla adventsljusstake spelar spratt med kameran.

Fotografen behöver kanske en liten kamerakurs vid viss fotografering också...

Men vad gör det om bilden är sådär i sin kvalité för i bilden finns den fina Tomteraden med som kom med posten från landet Halland.

Där finns Farmors fina adventsljusstake och tittar Ni noga finns två små sköldpaddor bredvid tomtarna som hängt med i många år.

Ljusen speglar sig i ett fönster så på så vis blir det en fönsterbild.

Kvälls Hej från mig.

Turtlan."

Apropå världens godaste tunnbröd ...

... så skriver hemifrån-Agnetha (som numera bor i Skellefteå) så här:

"Jag håller också med om att det är det godaste tunnbröd som finns. Man måste vara på butiken när det levereras för det tar snabbt slut.

Vi kom lite för sent en gång, det var slut Stenbergs bröd men så fick vi se en kund som hamstrat 4 paket och jag kan säga att hon fick blickar från många som blev utan. /kram Agnetha."

Då förstår ni.

Ja, att hamstra på det viset, det borde ju nästan vara böter för sådana fasoner!

Oooops!

Ren tur var det Monica i Lysekil påminde om dragningen i uppmuntringslotteriet ikväll!

Vad värre var .., jag hade totalt glömt att det var onsdag idag!

För att hinna spela in och lägga upp filmen, måste jag be allra ödmjukast om nåd ..., kan vi flytta fram filmdragningen till klockan 21.00 ikväll, då hinner jag hem från jobbet och pv göra sig stilig.

Jaha, det gick bra, det tackar man för!

Klockan 21.00 alltså!

I vardagsrummet ...

Underbare Emil Jensen på tv ..., småfåglar som hittar frön vid lilla eken .. och harry som håller koll på matte.

Idag ...

... några timmar i frihet innan arbetsklockan klämtar.

Ett tunt, tunt snötäcke på marken ..., leriga vägar ..., mild luft.
Och harry som är glad och sprallig över det här underliga vita som har kommit!

"Ååå, det går att äta!"


Det är halt i backen ner mot havet .., flera gånger håller jag på att dråsa omkull.


Halvvägs hemma möter vi en idogt motionerande herre och jag platsar harry som är lös.

Tänk, då händer det!

Han sätter sig alldeles blick stilla och inväntar mannen och inget hoppande och skuttande och jag blir närapå till mig av tacksamhet!



Sista biten.
Jag hör porlandet från lilla bäcken och tar mig en titt.

Glädjechock ....

Att komma hem från jobbet vid halv åtta och upptäcka ett grönt paket, innehållande världens godaste tunnbröd - Släppträskbröd - hemifrån, det är inget annat än ren och skär l y c k a!

Tack du UNDERBARA Gerd i Norsjö!!

Det blev två skinkmackor på raken!

"Men kan det vara sån skillnad på tunnbröd ...?" undrar somliga.

"Om, det är!" säger jag.

Släppträskbröd (som fanns i mitt barndomshem under hela min uppväxt och som finns nu också .., det är nästan slagsmål om brödet när det kommer till affärerna!) är alldeles perfekt lagom halvsegt, inte alls så där smultorrt som t.ex. Genes tunnbröd!

Nej, godare än detta, det finns inte på jordens yta!

Tack igen, Gerd!

Dagens fönster ...

"Skickar med vårat vardagsrumsfönster.
En bild som jag tog idag.
(Läs: igår - tisdag).

Snön vräkte ner utanför fönstret, något den gjort sedan i söndags.
Vi har massor med snö nu och jag börjar tycka att det kan räcka med det vita.

De små klockorna som lyser i fönstret är en present ifrån Island.
När jag ser dem lysa så går mina tankar till gården på Island och jag längtar tillbaka.
Någon gång ska det bli av.

Ha det så fint i landet Halland!

Kram Eva."

Kommer ni ihåg ...

... att jag berättade om en kvinna - kund i affären - som skrapade fram 100 000 kr i tv4-soffan?

Det visade sig senare att det var jag som hade plockat ner Trisslotten till henne och det kändes ju himla roligt.

Idag tittade hon in och köpte då ännu en lott.

Det var då jag tog fram kameran.

Ett kvällsfönster från Bohuslän ...

... ja, nästan som ett slags fönster i alla fall!

Monica hade håven redo!

Liten hälsning från Gränna ...

"Hej Elisabet.

Vill ännu en gång tacka för vinsten i uppmuntringslotteriet.

Tomteparaden gör sig fint i mitt fönster.

Och PV:s marmelad var jättegod! //sportigajenny."

Obs!
Ny dragning i morgon, onsdag, klockan 20.00!'

(Ps. Tanken var att detta skulle bli ett eftermiddagsfönster, men så råkade jag klicka iväg det för tidigt ..., nu får det vara så här, en hälsning från Gränna .., hälsar bloggmadamen.)

Olikheter ...

I P1 i morse lyssnade jag till en intervju med en man som ansåg att Nordkorea var det närmaste paradiset man kunde komma på jorden.

Ungefär så.

För den som - likt undertecknad - aldrig har velat gå i Samlad Tropp; som inte för sitt liv ville vara med i skolans luciatåg .., som inte alls ville dansa runt midsommarstången när pappa tjaaatade och sa ..."men kom nu, det är sååå roligt så!" ..., och inte ville gå i prydligt led till midsommarfirande i Steninge, men okej då - gick längst bak nästan -, för en sån människa är Nordkorea skräckväldet personifierat.

Och när jag skriver detta, slår det mig att dom här känslorna säkert är genetiskt betingade.

Min mormor ville absolut inte hamna på åldersdomhem och låtsades under lång tid att hon faktiskt hade skickat in en ansökan om boende på hemmet i Vilhelmina, och när det hela uppdagades ..., och hon väl hamnade just där, berättade personalen att hon, mormor, ofta satt för sig själv en bit ifrån .., ja, när det var gudstjänst eller andra samlingar.

Jag ler för mig själv när jag skriver om mormor.

Och när jag tittar på den här filmen ..., då ler jag ännu mera.

Tänk, om jag hade vuxit upp i Nordkorea!

Då hade jag kanske blivit inspärrad!

Tisdagsfönstret ...

... speglar sig i väggklockan, den som fanns i mitt barndomshem.

Det höga tick-tack-ljudet har följt mig genom livet.

Ett kvällsfönster ....

"Genom fönstret ut mot medelhavsbukt i Le Brusc nära Toulon hemma hos goda vänner.

Hård vind men härligt ljus fram till kvällen och underbar glöggfest bakom rutan.

Vi har faktiskt fantastiskt decemberväder härnere och njuter av det varje dag!
Kram
Monet."