Midsommarfönstret ...

Semester och nu några dagar på sommarstugan vid en sjö i en skog.

Sjön ligger några korta steg från huset i härligt västerläge.
Fin att bada i och augusti finns det lite kräftor. En och annan gädda eller gös kan det bli ibland.

Stugan köpte min farmor och farfar någon gång på 40 talet.
Sen dess har den blivit lite utbyggd och lite moderniserad. Dusch o diskvatten kommer från sjön. Dricksvattnet från en kallkälla uppe i skogen.

Smakar lite skog men så ska det vara.

En stuga som är mig kär.

Turtlan.

Och det blir ...

Inköpslistan från Västerås .., den har legat i Jessicas bakficka, skriver hon.

.. förstås som jag trodde.

När det är dags att åka hem, då är man svimfärdig av trötthet.

Mängder med sommargäster har anlänt och alla har kassorna har varit bekvinnade och när jag åker hemåt på moppen smajlar jag för mig själv .., ååå, vilken glädje att få sluta två timmar innan stängning!

Annat som har varit till glädje: det här var första dagen på evigheter som jag kunde gå nästan som vanligt från sängen i morse .., och faktiskt hela dagen!

T ä n k ..., om det ville hålla i sig!

Annat; mindre roligt: igårkväll spelade jag Rumble mot sonen och på sista omgången fick jag in över 1400 poäng på en runda (den sista av tre i ett spel) och jag tänkte att nu ..., nu, spöar jag äntligen Anders!
Kollade genast när jag vaknade i morse och skrek högt!

"Nej, men ...!"

Tror ni inte att han slagit till med ytterligare etthundra poäng och därmed var vinsten hans.

Aj, aj, aj.

Norrut på nån timme eller lite mera ...

Och så tar jag bilen och kör till Falkenberg.
Det är varmt ute och luften står stilla i centrum.
På bänkar av trä sitter äldre människor och tittar ut över folklivet.

Utanför en invandrarägd liten servicebutik - på två stora bord - står mängder med jordgubbslådor och till min oerhörda förvåning ser jag människor i min ålder - något luggslitna kanske, men ändå -, helt ogenerat plocka åt sig dom största jordgubbarna från olika lådor och så spatserar dom iväg, nöjda och belåtna, och mumsar på denna delikatess.

Varför bryr jag mig?
Varför blir jag så irriterad?
Varför får jag lust att rycka dem i skjortärmarna och säga att .."så himla oförskämt av er!"

Tittar in på Handelsbanken.

En av de anställda tar sig an en äldre herre/kund som i sällskap har en man i min ålder och den äldre mannen bär på en svart, platt portfölj och säger "ja, nu kommer jag med problemen ..." och mannen som arbetar i banken, han hälsar dem välkomna och bjuder dem att stiga in till hans kontor .., han låter männen gå före och brer liksom ut högerarmen och hälsar dem välkomna .., "men det är ju så att problem är till för att lösas", säger han.

Jag tänker att så skulle jag vilja bli bemött om jag kom till banken med problem och jag tänker på kvinnan som arbetade på Sparbanken i Ystad och som bemötte mig så oerhört respektfullt när jag ansökte om ett lån - det var efter skilsmässan när jag var utan pengar och tänderna bara rämnade av all tandagnisslan -, hon hette Liz Stridh den där kvinnan, och efter stunds kontrollerande sa hon att lånet skulle beviljas.
"Du har skött dig så fint Elisabet, inga betalningsanmärkningar, ja, det är okej", och jag böjde mig fram över skrivbordet och kunde omöjligen hålla tillbaka tårarna.

Det var vad jag tänkte på där inne på Handelsbanken.

Sedan går jag raka spåret till blomsteraffären, glömmer att ta kölapp ..., men en vänlig kvinna säger att .."nej, nej, du var före mig" och jag tackar för vänligheten, köper två stora lavendelplantor och hinner sedan med en sväng på Ica Supermarket - en sån fin butik är det -, och kunderna fyller sina kundvagnar så där som om jordens undergång närmar sig.

Hinner med en sväng in i färgaffären och köper målartvätt och penslar till pv.

Sen hemåt.

Möter danska husvagnsbilister och överallt blommar hundkäx och smörblommor.

 Ser får och hästar och här och där lamm som snart är stora.

Slår av radion.

Himlen är knallblå.

När jag svänger in på lillvägen där vi bor, ser jag pv klippa gräset och harry sitter stilla intill husse, men blir sååå glad när han ser matte i bilen och jag möts av en ivrigt svansviftande krabat och nu är det snart jobb och förmodligen är jag svimfärdig när arbetsdagen är tillända, men just nu känns livet som bäst.

Dagens fönster ...

 

Ja, Ulrikas fönsterbilder känner ni nog igen.

Det är liksom hennes signum på bilderna. 

Lite av hennes dröm också.

En röd liten stuga i skogsbrynet.

Feng Shui - ja, men inte hos oss -.

På eftermiddagen uppträder kören Västanvind i Torups församlingshem.
Det är i den kören som pv är medlem.
På byrån i hallen - den som jag kämpar för att få fri från allehanda "rat" (vilket är dömt att misslyckas i det här huset ...) ligger sånglistan redo att följa med.
Klädkod är vit skjorta och jeans.

Där, på byrån, ligger också pv:s glasögon, min namnskylt till jobbet, sprättkniven, en penna, samt frömjöl från hundkäxen.
Lupinen har vissnat.
Till vänster om blomkrukan som agerar vas, ligger en liten platspåse med okänt innehåll.

En dag fylld med glädje ..

Först fikat på altanen tillsammans med väg-bule-byggarna, tillika grannarna .., och några timmar senare kommer Eva från Tyresö med sin man och det blir middag ute på altanen - stekt fisk - allt blir gott och vi sitter ute länge och Eva får låna min vita fleecejacka, för solen gömmer sig bakom Görans stora björkar.

Sen går vi Johanssonrundan och tittar på det annorlunda huset och så rakt ner mot havet och mot lilla hamnen till, där vi slår oss ner i inte alltför tjusiga trädgårdsmöbler, men sköna är dom .., och där kommer en bil körande med båt på släp (som sätts i sjön) och småtöserna försöker fånga fiskar ("får ni någon haj?" frågar jag), men det blir mest små, små räkor som hamnar i den illgröna håven, ja, lite tång också.

Det är en närapå magisk kväll.

"Vilken vacker färg på havet, just så här ska det se ut!" säger Eva när vi är på väg hem igen.

Jag säger att den finaste färgen på havet för mig, den ser man i Helsingborg .., där är det ofta som grönturkost, ja, jag såg den färgen på franska rivieran, just i utkanten av Antibes .., och jag såg den även utanför Rhodos, just nära vårt hotell som hette Nausika - där var vattnet mer turkosfärgat än grönt -.

Ikväll är vattnet blått som hemma i Malån.

Själva livet ....

Det är väl just så det är.

Och inget vet man.

Efteråt ...

 

... blir det kaffe och kokokskakor ute på altanen.

Några vänsterhänder dyker upp ..., en högerhand också som tillhör Göran .. och så ser man Guns högra hand där vid kaffekoppen.

"Göran! Det är ju den vänstra handen som hon brukar ta bilder på!" säger hans hustru Gun, men då har det redan klickat i kameran.

Fem lärar,-  och en kassörskehand på ett bord i landet Halland.

Och just då kom en Porsche ...

Så var det dags att sätta ut fartdämpningshindret igen.
Grannen Göran och pv har bestämt att klockan tio-noll-noll ska arbetet ta sin början och så blir det också.
Efter en stund ansluter Ecke, ja, han blir mer som en inspektör och kommer med goda råd.

Ja, sen får han allt hjälpa till.
Och där jobbar dom på .., tre lärare, varav två har gått i pension.

En är uppvuxen i Ystad (Ecke, längst t.v.), men är inte alltigenom skåning, nej, hans mamma var från Hälsingland .., och Göran är smålänning och pv har påbrå från såväl Ljungby (Småland), som norra Skåne.
Hon som filmar är rakt av från Västerbotten (påbrå från Kalvträsk, respektive Dikanäs i södra Lappland).
Ja, sånt är ju förfärligt viktigt att delge omvärlden.

Här finns samma sekvens, men med rörliga bilder.
Och lite prat.
Men bara lite.
Och svagt hörs Eckes förvåning över att Ryssland åkte ut i fotbolls-EM.
"Dom spelade så trevligt ...", säger han.

Och vinnarna blev ...

Kanske lika så gott att jag förtydligar det här med "lotteriet".

Den här svängen kör jag lotteri när andan faller på (ja, den kan minsann falla lite när som helst) och priserna kan variera också .., det är sånt som bloggvänner har sponsrat och det är sånt som jag ramlar på så där av en händelse.

Enkla saker för det mesta, helst lätta.

Ibland blir det tröstpriser - andra gånger inte -.

Jag bryr mig inte längre om någon vinner för andra eller tredje eller rent av femte gången.
Så var tanken från början - ja, det skulle bli såå rättvist - men jag vill inte att lotteriet ska bli nån slags byråkratisk historia, vill man vara med, så får man vara beredd på det mesta ,-)

Och med i lottdragningen är alla som berättar om "Det som gjorde mig mest glad under veckan som gick" och skickar in sin glädje och gärna med bild till.

Nu vet ni.

Och stort grattis till vinnarna och framför allt: tack som delar med er av er glädje!

Det som gjorde Turtlan glad ...

Hej!

Kanske ska detta vara med på denna veckas Veckans bästa eftersom det kanske är försent att skicka in för förra veckan? (Svar: nej då, inte alls .. det hände ju förra veckan, här är vi inte bundna av stränga regler!)

Hur som haver, här kommer ett bidrag och det var inte svårt att välja ut!

Lille H har nyss fyllt 11 år så vi firade det igår när jag var "barnvakt".

Innan mammas bästa kompis B kom hem så fixade jag och lilla E, sådär 7-8 år, tårtan.

Färska mosade jordgubbar och grädde i mellanlagren. Sen vispgrädde på det hela.

Sen kronan på verket.
E skulle skriva Grattis på tårtan och det gjorde hon med en sån bravur! Helt ärligt så tänkte jag att det blir nog tokigt men vad gör det. Men så fel jag hade.

Hon satte texten perfekt och sen på med jordgubbarna. Superbt!

- Trodde Du inte jag skulle klara det sa hon klurigt till mig...

Om den blev god?
Mer än tio poäng sa vi!

Få saker är bättre än mina kära små  vänner.
De och jordgubbstårta är det bästa!

Hälsningar Turtlan.

Elisabet säger: Tankevågor som undrade .., jag kör lite utlottning av sånt som blivit över ..., och sponsrats av bloggvänner och sånt som jag har själv och redan läst/sett ..., inga märkvärdigheter alls och bara på skoj!

Dagens fönster ...

... finns i Skåne och den som var framme med håven, det var Siv Lundmark, en gång Ringvägen-granne hemma i Malå, men numera boendes i Skåne.

Det där med "vi flytt int´...", det stämmer inte det minsta.

Är det några som verkligen vågar ge sig iväg, så är det just norrlänningar (eller norr, - och västerbottningar då, annars går väl Bert upp i falsett ,-).

Efteråt ..

Efter två, tre timmars vila i vågrätt läge kommer livet åter.

Ja, egentligen kommer livet susande nästan i samma veva som fotbollsmatchen mot Frankrike ska börja och pv är på körövning inför morgondagens uppträdande i Torups församlingshem (ja, han är ju ateist, om någon kommer ihåg det .., men sjunger mest andliga sånger ...) och jag gör en delikat middag bestående av en varm korv med Västervikssenap som pricken över i och sen känns allt bättre.

Dom svenska supportrarna är  u n d e r b a r a  och jag blir så himla rörd (Johanna J från jobbet har varit på plats .. lyckliga den tösen! ) och i första halvlek får jag sms från Malin i Ystad, min före detta arbetskamrat på Fridhems Livs .., och nu får jag veta att vi får besök av henne och hennes sambo någon gång i juli och det känns bra och Daniel Nannskog i tv-studion och hans kompanjon Johanna Frändén sköter sig så fantastiskt bra - heja SVT ! - och vid niotiden kommer pv hem och då sitter jag upprätt och dricker vatten och tänker att det ska bli ljuvligt med en helt ledig dag och tänk, ben och fötter börjar vakna.

Det känns okej.

Nu är klockan halv tolv.

Här utanför är mörkret  k o m  p a k t.

Lotteri - lottera ....

Eva på Frösön undrar om det är slut på lotteriet?

Nej, då.

Jag har bara haft så överdjävulskt ont i kroppen sedan jag kom hem från jobbet, så det får bli dragning i morgonförmiddag - då jag nu i ett par timmar har vilat nonstop - och pv ska iväg på körövning.

Kommer ni ihåg paret från Kanada ....?

Så här skriver sportigajenny ...

Hej Elisabet!

Kommer du ihåg mitt "veckans bästa" från i söndags?!.
Jag berättade om det där kanadensiska paret som bla skulle på Allsången i Gränna hamn...

I gårdagens JP (JönköpingsPosten) så är dem med på förstasidan!

Allsångsledaren Peje Johansson lyckades hitta dem där i publiken, och de fick sjunga Idas Sommarvisa tillsammans med Peje och övriga publiken!

Lite roligt tycker jag.

Hälsningar sportigajenny.

Dagens fönster ...

... (eller egentligen bilden .., den röda dörren, bilen och fönsterluckorna!) är bara så ljuvligt underbart!

Ingen behöver väl tveka om vilket land detta gäller ..:?

Madame Monet tog bilden.

Ingen fotboll - då blir vi deppade -!

Kör hem i regn och nästan mörker.

I Steninge springer en räv över vägen.

Klockan är tjugo över nio när jag svänger upp på kullen.

Radion är påslagen.

"Men ser du inte fotboll ..?" säger jag häpet.

Nä.

Tv:n fungerar inte.

Där är ingen signal.

Hos Telia Support får vi veta att hela landet är utan digitalt nät, i alla fall Telias kunder.

Kanske har någon sommarvikarie tryckt på fel knapp?

Åååå, stackars människa.

Efter att ha väntat i lång telefonkö, hamnar pv hos supportdamen Caroline .., och tänk, hon lotsar honom varligt mellan alla teknikaliteter och han är lugn och sansad och tackar henne för visad tålmodighet och tänk, vi får tillbaka bilden.

Nu stundar sänggående.

Upp i ottan för min del och jobb till halv tre.

Ledig onsdag.

Och Midsommarafton, men börjar tidigt dagen därpå.

Det går nog det med.

Oväntat besök ...

På fikarasten satt vi - My och jag själv - och tittade i våra telefoner.

Det var då hon visade mig detta .., som jag aldrig hade hört talas om.

Men det har säkerligen ni gjort?

Om inte .., detta är vådan av att kissa ute i det fria.

Och så ett kvällsfönster ..., eller natt.

Inatt, vid två, när solen började fundera på att gå upp, då började jag fundera på att gå och lägga mig.

Cecilia N

Och Gunbritt Ekbergs glädje ...

Det bästa som hänt mig den här veckan är....

Fjällturen till Vålådalen.

Vi campade vid Nulltjärn, en liten fjällsjö med sandstrand och en underbar vy mot snöiga fjäll.

Vi var uppe länge, länge på natten och njöt av solnedgång och uppgång....

Hälsningar Gunbritt

cruella sa...där är det verkligen hur fint som helst. Jag har badat i den tjärnen, magiskt.

Lena i Gävle säger: jag har badat benen där en septemberdag, svinkallt men otroligt vackert

sportigajenny om sin glädje ...

Hej Elisabet

Försöker klura ut veckans bästa...

Och efter visst funderande så måste det vara mötet med det kanadensiska paret som kom in på turistbyrån igår i jakt på nånstans att bo i några nätter. Vi stod och pratade om allt möjligt såsom allsång, midsommar och nubbe och annat svenskt. Ja vi hade så trevligt att jag och I missade att klockan slog 18 och vi skulle stänga turistbyrå och museum! Men effektiva som vi var så var vi ändå klara till 18.15.

Idag kom det här trevliga paret tillbaks, och exakt vad de ville vet jag faktiskt inte.
Men, de talade om att de hittat ett trevligt boende i Uppgränna.

Backstage vid allsången i Gränna hamn ... Bilden från Sveriges Radio.

Idag skulle de åka lite norrut och till Tåkern, men sedan skulle de även gå på Allsången i Gränna hamn!

 Bild: Gränna hamn och allsångskväll som sänds i P4, söndagkvällar kl.19.00

Fantastiskt kul att de ville uppleva något så svenskt som Allsång. Och visst är det kul när våra turister kommer tillbaka till oss utan att egentligen vilja någonting, utan att de liksom bara vill småprata lite eller tacka för hjälpen!

//sportigajenny

Cecilia N:s glädje  ...

Bäst?
När jag städat klart.

Eller kanske att det till slut ordnade sig med skjuts till kyrkan en bilkvart bort där Ulrika Bodén skulle sjunga Nicke Sjödins Kôrksangern.

(Oj, inte är det väl måndag?)

Cecilia

Elisabet säger: Nicke Sjödin var en helt UNDERBAR människa, diktare, skribent!

Jag minns honom från ett kulturcafé i aulan hemma i Malå .., å, så mycket värme i det han läste upp!

Här kan ni höra honom.

Ulrikas glädjerapport ...

Utflykt i den ljuvliga sommaren, tillsammans med Max.
 

Världsstickdagen som jag firade tillsammans med min fina syster och en massa andra glada människor idag.

Och sedan, efteråt, en härlig skogstur tillsammans med Marcus och Max. 

Max enorma lycka när husse kommer hem. :-)
http://youtu.be/cekeMndmMEM
 

Att jag haft alla tre barnen här i omgångar den här veckan.
(Ja jag säger tre, för Andreas och Madde har varit tillsammans i snart 5 år så jag räknar henne också som "min" nu.)

Dagens fönster ...

Hej!

Skickar ett fönster från vår altan och en härlig frukost i solen.

Det har inte blivit så värst många sådana i vår/försommar.
Vädret har varit alltför tveksamt på helgerna hela maj och juni.
Men det blir väl bättre.

Kram från Rånlandet.

Ann i Göteborg berättar om sin glädje ...

Hej igen och trevlig fortsatt söndag!

Det roligaste som hände denna veckan var att mitt företag STORARTAT! fick en beställning av en affärskollega.

Han ska åka till Dominikanska republiken i veckan och gifta sig och ville ha 2 linneskjortor och ett par linnebyxor till bröllopet.

Brudgumsdressen  blir en kortärmad skjorta och linnebyxor i en vacker mintgrön linnekvalitet och en extra skjorta ville han ha i en apelsinglassfärg.

Han kommer ursprungligen från Iran och kommer att bli så snygg i de här härliga färgerna.

Det är smickrande att han valde mig att sy upp hans bröllopskläder och jag hoppas att deras bröllop blir en härlig upplevelse.

På bilden kan man se tygerna, men den mintgröna ser snarare grå ut, vilket den inte är.

 

ellem i Skellefteå om sin glädje ...

Det som glatt mig mest  är nog allt som växer och blommar nu.

Syrenerna och rönnen blommar på framsidan.

Och på baksidan i “försommarrabatten” har fjällsippan snart blommat ut. Den täcker nästan 2 kvadratmeter och största delen av den finns på altanplattorna.

En röd backsippa, tolvgudablomma, våradonis och  vildvuxna tovsippor finns också där.

Tovsipporna växer också i ett rutmönster i sanden mellan plattorna.

Att jag också fått klart stenläggningen runt den nya rabatten gör mig också glad och nöjd.

Jag jobbar en del tillsammans med teckenspråkiga och när vi hade vår sedvanliga terminsavslutning i Stackgrönnan i onsdags var det en av de första varma kvällarna hittills.

Så vi satt ute på bryggan och åt räkmackor och hade trevligt i solskenet.
Det finns mycket att glädja sig åt! ellem

Anne i Mantorp berättar ...

Hej Elisabet!

Först och främst måste jag få säga grattis till dina "grabbar" som kommit i mål efter en blöt natt.
Vilken kämpe till son du har som klarade hela rundan och i spöregn. Imponerande.

Nu till veckans bästa som handlar om Texas, min stora barnbarnshund.
Idag har jag haft honom alldeles själv och varit ute på två promenader som avlöpt perfekt. Det är som så att Texas är livrädd för andra hundar och använder anfall som försvar tyvärr.

Texas är mycket starkare än jag, så nu är jag som sagt jättelycklig som lyckades fixa mötena med andra hundar med hjälp av lite godis.

Det är inte bara synd om människan, utan även om rädda hundar.
Texas är en sådan hund som skulle behöva hjälp av Cesaer Milan eller kanske någon som din Anna.
Att han är så rädd nu när han är jättestor och 5 år beror på att skräcken från när han blev attackerad av en aggressiv hund som liten valp inte har gått över.
Annars är Texas go´ som guld mot familj, katter och alla människor han möter och förståss oerhört älskad
av mig.

Det var en till veckans bästa; besöket i Kolmårdens djurpark. Vilken underbar dag det var.

Eftersom jag har lite svårt att gå så fick vi ta med bilen in i parken och parkera på några platser efter en bilslinga. Det kostade inte mer än parkeringen utanför och jag måste säga att den servicen är jättebra för alla oss som inte kan knata omkring hur som helst längre. Det är ju så väldans backigt i Kolmården, men nu såg jag till och med rullstolar och rullatorer och dom kan aldrig i världen har kunnat ta sig runt utan bil.

Vi åkte linbanan över safariparken och såg bland annat diande lejonungar och en brunbjörn som tog sig ett
bad. Sedan var vi så klart också i delfinariet och såg en jättehäftig show. Vilka underbara djur delfinerna är
och så duktiga tränarna är.

Ja, Kolmårdens djurpark kan jag varmt rekommendera med alla fina upplevelser
som man kan ha där. Både stora och små och så jag lite äldre och tafflig åkte hem med ett stort leende i
ansiktet och ganska så möra i kroppen.

Anne i Mantorp

Också en slags glädje ...



Filmen togs av pv mellan Bankeryd och Hjo.
Efter två timmar av cyklande i närapå hällregn, börjar det klarna upp och Anders tar av sig "regnskyddet".
Notera kroppsspråket på filmen här ovan och den undre bilden.
På den övre .., där är det  t u n g t.
Pv har långt över tvåhundra mil i bagaget inför det här loppet - Anders har tjugo -.

I Jönköping bytte Anders till torrare kläder och så blev dom kvar där i femtio minuter och väntade på bättre väder .., vilket också infann sig och på slutet visade sig solen och det var svag medvind.
I Karlsborg, där Anders gjort lumpen som jägarsoldat, kändes det bekant, sa han.
Lite nostalgiskt.

Bilden togs, tror pv, vid första eller andra kontrollen.
Innan regnet kom.



Och så idag ute på altanen.
Mycket prat blir det om cyklingen.

Anders konstaterar leende att ingen logik alls fungerar när det gäller dom tävlande.
Där kan komma en tung, överviktig man med jättekagge som susar iväg som ingenting .., och spensliga kvinnor på kanske 45 kg passerar honom och pv likt projektiler!

"Ja .., och så blir man ju nästan knäckt när man tar i så man nästan svimmar och så kommer nån och cyklar förbi och   s j u n g e r   för sig själv!" säger pv smajlande..

Nu stundar Vansbrosimmet om exakt tre veckor.
Anders siktar på Klassikern och pv tänker genomföra den för andra gången.
Dags för anmälan!
Hur blir det AP .., ska du med och simma?

Och sen, några timmar efter att vi har skjutsat Anders till stationen i Halmstad, börjar pv att klyva rönnveden som vi fick av Eva och Ulf från Tyresö.

Ja, energi finns det tydligen gott om hos vissa människor.

Och så berättar Jessica i Västerås ...

Hej Elisabet!

Tänke att jag skulle berätta vad som var mitt bästa i veckan som gick.

Det var då min mamma och min ”bonuspappa” Bosse kom ner hit till oss i Västerås med sin husbil. 

Dom bor i Ström, 2 mil norr om Tänaby, och har sedan en tid tillbaka även ett hus på Svanö utanför Kramfors.  

Det innebär att vi träffas oftare då det inte är så långt längre.

Vi pratade, grillade, åt, promenerade och bara var tillsammans.

Jag och mamma kan verkligen prata hur länge och hur mycket som helst  med varandra, det tar liksom aldrig slut på samtalsämnena.

Kram, Jessica.

Guy i Arvidsjaur om sin glädje ...

Fredagen var utan tvekan en glädjens dag.

Jag har nu äntligen, efter sex och en halv månad sålt huset.
Köpebrevet undertecknades på banken på eftermiddagen och jag slipper våndas över detta.

 

För att jag skall kunna leva bra i Thailand har jag beslutat att försöka hyra ut min lägenhet, möblerad, under tiden jag är borta. 

 

Det har också gått trögt, men på fredagen ringde en ung man frågade om den fortfarande var ledig. Jippi! När jag idag träffade honom visade det sig vara en mycket trevlig, och ordningsam herre, och vi fattade nog tycke för varann. 

 

Dessutom klarnar det med boendet i Wang Khanai, alltså i Thailand. 

 

Saker faller på plats.

 

Guy.

Leina berättar om sin glädje ...

(Leina, f.d. granne under tiden i Malå, numera arbetar hon som omtyckt bildlärare i Uddevalla).

Lycka ...

Att få skicka ut åk 9 eleverna ut i världen...
Att känna att man har gjort sitt yttersta för att de skall lyckas och känna sig lyckade...
Gråten som är av saknad blandad med stolthet och glädje... Lika jobbig varje år men som fyller mig med en lyckokänsla...

Kortet, eget planerat arbete av en flicka i åk 9...
Ämnesövergripande arbete i  bild och teknik...
Kolla in detaljerna...
Lycka...

Hälsningar Leina.

Och nu är det Eva på Frösöns tur ....

Veckans glädje, den var svår den här veckan. Jag minns knappt vad jag har gjort.
En snurrig och surrig vecka där jag bara har flutit med utan reflektion.
Det bästa var kanske sjukgymnastbesöket, då jag märkte att kroppen har fler muskler än vad jag visste om.

Rent bildmässigt finns några guldkorn:

 Affischen till vår kommande utställning blev klar och uppsatt på många ställen.

 Buketten med liljekonvaljer.

Lugnet i vårt kära skogsbryn.

Kram Eva.

Malin berättar om sin glädje ....

(Malin heter Mårtensson och är min arbetskamrat i den lilla affären. Jag undrar hur många varma kramar man kan få under en dag om man arbetar med henne? Eller hur många klappar på ryggen? Den tösen har oceaner av värme inombords! Så här skriver hon:)

Det bästa med denna veckan och lite av förra veckan var att åka till Paris!
Åka till en barndomsvän som jag inte träffat på fem månader!

Det var så roligt att se hennes leende när jag klev av bussen och hennes glädje när hon skulle visa upp sitt Paris! Sina smultronställen i Paris!

Vi shoppade, umgicks, skrattade, såg alla viktiga saker, åt gott bara hon och jag!
Det var det bästa!!
Stor kram till dig Bettan!!!
/Malin

Kerstin berättar om sin glädje ...

Elisabet säger: ja, jag pytsar in lite glädje pö om pö den här gången.
För en gångs skull kan man ju testa att inte vara så enjängd ,-)

Kerstin är först ut och så här skriver hon:

Största glädjen är att sonen klarade sig väldigt lindrigt när han blev nerslagen och sparkad natten på lördag på stan. 

Han kom hem skärrad och med en fläskläpp, allt bara för att han inte hade någon cigg... 

Jag är glad att hans kompisar var alldeles i närheten så det slutade så bra som det gjorde.

En annan glädje är mina hibiskusar som blommar för fullt. 

Tyvärr blommar varje blomma bara 1-2 dar, men det finns många knoppar kvar och fler blir det :-).

Katten heter Picasso

Glädjande nog är kattherren på bättringsvägen också. 

Han har haft varbölder i nacken och fram på bröstkorgen, som är fixade nu. 

På måndag är det återbesök för att ta bort dränagen. 

Han klagar högljutt efterson han inte får gå ut än. Stackarn...

Det var en del av min glädje den här veckan.

Dagens fönster ...

Vännen Ulrika i Västmanland, hon slår nog alla tiders rekord som fönsterleverantör!

Här är ännu ett!
Tack du flitiga, fagra, finurliga fönsterfångerska!

Slippers ...

I ett inlägg på FB skriver jag om "slippers".

Mamma hade såna; dom stod i köksgarderoben, där hon även hängde sin kappa.

Och Mian frågar om det är samma sak som "pissetofflor"?

Inte en susning, har jag.

Sen googlar jag på bilder av slippers och då kommer vanliga filttofflor upp och det är absolut inte såna jag menar, nej, jag menar hällösa skor av läder eller då kanske dom var tillverkade av plast .., inte badtofflor, utan .., ja, på mammas slippers var där alltid en klack, men ingen spetsig sådan.

En del slippers hade små, små, små hål på ovansidan av lädret.

Förstår ni vad jag menar?

Den där glädjen ...

Vill ni vara med och dela med er av det som gjorde er mest glada i veckan som gick?

Ja, den är ju inte tillända ännu, men .., ja, ni vet.

Mejla då glädjen (och om ni har bild), till bisse151@gmail.com, så ska jag ta mig an alltsammans nu när jag är ledig i helgen.

Så här berättade till exempel Ann i Göteborg om vad som gjorde henne glad förra veckan.


Det roligaste som hänt i veckan var när min julklapp kom.
Jag fick en prenumeration på tidningen SPRÅK av mellansonen Johan och det är en jättebra tidskrift tycker jag. Ja, jag skriver tidskrift, för den är fylld av artiklar och reportage om språk ur alla möjliga och omöjliga vinklar.
Det kan vara allt från hejaramsor i fotboll till runstenar och kroppsspråk.

Dessutom följer det alltid med en bilaga "Klurigt" med ordsudokus, korsord och frågetävlingar. 

Den varar länge, länge och jag bara njuuuuter hela tiden jag läser i den.
"Var vänlig mottag uttrycket för mina distingerade känslor" (ur atikeln om artiga brev i Europa)

Hälsningar Ann.

En timme kvar ...

Alldeles nyss passerade nr 17501 Medevi.

Beräknad målgång: 15:48

Åååå, vilken känsla det ska vara att närma sig målet!

Kl. 16.02. 
Nu är dom i mål!

Grattis till er båda, såväl Anders som PV!
Så bra gjort av er!

Glädjeämnen en lördag i juni ...

Äntligen lite uppehåll i regnandet!
Fönstret här till vänster om datorn står öppet.
Gransångaren sjunger på sitt ejängda vis .., den fågeln passar bra här hos mig.
Och harry funderar var husse håller hus ..?

I julas köpte jag en liten julgrupp, där bland annat den här blomman fanns med.
Då var den jätteliten och en kväll när jag kom hem från jobbet, upptäckte jag att harry varit och grejat i korgen och den lilla blomman låg bakom soffan och deppade.

I flera månader har den fått husera i ett fat som jag vattnat lite sporadiskt.
Ingen jord, bara rotklumpen.
Å, sicken ångest jag har haft över den stackars blomman och nu ÄNTLIGEN tog jag mig samman och planterade den i en alldeles egen kruka och den får näringslösning och jag pysslar om den efter konstens alla regler, om där nu finns några såna.

Känslan är precis densamma som när jag ger harry och katterna mat .., eller som när barnen var små och fick kvällsfika, eller när jag släpper ut flugor/getingar/humlor som kämpar mot fönsterglaset.

I dagens morgontidning.

"Tack för en härlig tid!"

Tänk, om alla finge känna det så.

Mannen som hade en härlig tid på jorden hette Pelle Helander.

 Och AP:s häst Fieri hälsar:

"Äntligen!
Nu har jag äntligen fått byta box.
Nu får jag stå med min bästa kompis Iris! Kan inte ta in huvudet, vill stå nära nära.

Fieri."

Den uppmärksamme läsaren kanske ser en liten Nelly där längst borta i bilden.
Hon håller Ordning & Reda bland hästarna och nåde om dom stökar i boxen, då skäller Nelly.

Och så med posten: en hälsning från en före detta kund i Ystad.
Från Solbritt.
Det lilla brevet hittade jag idag och tala om att dom bokstäverna och den bilden av mina före detta arbetskamrater spred glädje!
Längst fram chefen och hans fru med sina tre små töser.

 

Solbritts vackra handstil.

Om att vara lärare ...

Under vår tid i Malå, minns jag hur glada döttrarna (jag minns inte om båda två hade henne) var i grannen Leina - hon som var bildlärare på skolan -.

Men jag minns absolut hur en av dem sa att .."hon är den bästa lärare jag har haft!"

Det är hon inte ensam om.

Dagens fönster ...

 ... finns i ett gult hus på en kulle, allt uti landet Halland.

Det är en lite ovanlig lördagmorgon; jag är ensam hemma med harry och katterna och gick vid halv åtta på promenad med den förstnämnde - med sigge som jaaaamande sällskap -.

Nere vid parkeringen - där tre tyska husbilar står parkerade - möter vi den strävhårige taxen Frasse.
Det är Frasses mattes hand som ni ser på bilden.
Hon är Våg och har höger tumme upp.

Tidigare på morgonen ringde pv från Jönköping.
Första timmen hade han och Anders hakat på en klunga som körde i racerfart, mer än 40 km/timmen, då hade det förstås räntat bra, men den farten orkade dom inte hänga med i hela tiden.

Och nu var Anders absolut dyngsur av allt regnande!

"Han står här och vrider ur tröjan .., det ser ut som om han just har tagit ut den från tvättmaskinen och skippat centrifugeringen ..., och här kommer en dam och vrider ur sina handskar, det är likadant där ...", sa pv, som är van att cykla och hade regnkläder på sig.

Däremot hade han glömt sina kortbyxor här hemma.

För en halvtimme sedan kanske, var dom i Bankeryd.
Tretton mil avverkade - sjutton kvar -.

sigge spanar bakåt .., jo, där kommer ju det där paret med sin tax!

Själv ska jag läsa DN.

Medan harry låg på gräsmattan och roade sig med ett jättelikt ben, ögnade jag igenom dagens tidning och såg att fotbollsteamet hos SVT - Daniel Nannskog och Johanna Frändén - får toppbetyg av herr Croneman i just DN.

Jag håller med, helt och hållet!
Vilket härligt par i studion .., och med hästlängder slår dom TV 4:s Henrik Larsson och Caroline Seger.

Ja, enligt mitt sätt att se det.

Dagens fönster ..

Ja, nu ser jag att det har blivit två fönster, men jag har varit så uppspelt av Vätternrundan att jag knappt har kunnat sova och då blev det så här.

Och så här blå är inte himlen i Halland.

Inte här i alla fall.

Till er alla .., var ni än kommer ifrån! 

I love You!

Nu ser jag ju att jag inte är ensam på den här sidan.

Sov gott allesammans, nu kryper harry och jag i säng!

Också en insikt ....

Jag säger som mamma ...

"Men det är ju bara på lek, Eliza!"

Ja, då när Sverige förlorade någon viktig match.

(Oftast mot Sovjet .., då var det hockey).

Och hade hon varit i livet nu, hade hon säkert tillagt: "och tänk, så roligt för dom engelska spelarnas föräldrar, nu är dom nog glada!"

Jaha, där var nån från Borås och en från Uddevalla

Den som är uppmärksam ser att jag har lagt in sån här mackapär så man ser varifrån besökarna kommer.

Det var inte den verkliga anledningen; just varifrån. 

Den verkliga anledningen var att jag funderade på att ta lång bloggpaus, jag trodde helt enkelt inte att här fanns en enda besökare, förutom möjligen dom trogna som brukar kommentera.

Stationsvakt skrev en dag på sin blogg .."finns det öht nån här som läser vad jag skriver?"

Precis så kände jag också.

Nu ser jag ju i alla fall att det finns besökare, trots allt.

Ni som tittar in kan ju säga "hej", så man ser att ni lever och har hälsan ,-)

Vid fyratiden ...

... hörde jag en välbekant stämma från någon som stod i kassakön och rösten sa ..."å, finaste kassörskan i stan ...".

Jag förstod ju direkt vem det var och att han skojade, men ändå .., vet ni hur glad och lycklig en mamma blir av att få höra nåt sånt!!

Ååå, så fina dom var, han och pv, i likadana cykeltröjor ("ja, vi är ju Team Taurus!" sa pv och log) och sen blev det bara en varm kram och så iväg mot Motala.

Och nu är dom förhoppningsvis på något ställe i just Motala och tittar på matchen mellan Sverige - England och kvart i tre i natt bär det av.

Jo, jag vet.
Jag har berättat det förut, men jag gör det ändå.

Och jag är ensam hemma med en hund och två katter och luften var ljummen när jag moppade hemåt .., och nu stundar ledig helg!

L y c k a! kallas det.