fredag 25 juli 2014

Mitt eget bästa ...


Den som har haft krånglande leder, förstår precis.
Tänk, att i säkert ett års tid så hade jag jätteproblem att ta mig nerför trappan ute på lastbryggan.
På jobbet, alltså.
Ibland fick jag be att någon hjälpte mig med kassen om jag hade handlat och så tog jag ett-och-ett-steg och haltade iväg till bilen.
På väg hem rann tårarna längs kinderna .., åååå, det kändes som om benet skulle sprängas!

Nu .., är det annorlunda.
I tre timmar arbetar jag - sitter i kassan hela tiden - och har inte ont en enda sekund!
Jag kan gå nerför trappan utan att tveka .., och kommer hem och mår bra!

Att den gamla protesen i högerknäet krånglar, det visste jag sen förut, men ortopedläkaren ville börja med det vänstra benet. Igår efter bad från klipphällar och lite krångel att ta sig upp, kunde jag knappt gå när jag kom hem .., men det var helt och hållet högerprotesens fel.

Den kommer med största säkerhet att bytas ut, men så länge .., så tänker jag bara njuta av detta ljuvliga .., att inte ha minsta lilla ont i det nyligen (ja, sedan i april) åtgärdade knäet!

Om jag säger att det som ett nytt liv, så är det ingen överdrift.

Tack svensk sjukvård!

Och detta blir mitt eget bästa.
Det bästa för Ann i Göteborg ...


Det bästa i veckan är utan någon som helst konkurrens att jag mår så bra – och nu har jag dessutom papper på det också.
Mitt besök hos diabetessköterskan var för första gången ganska så trevligt. Hon var väldigt nöjd med mina resultat, men inte på det viset jag uppnått dem.
Dvs hon anser att LCHF är “trams” och att såna som jag ska äta mer kolhydrater och mindre fett. Nu gör jag ju precis tvärtom, därav mina goda resultat.
Jag förstår inte varför hon vill att jag ska äta mer kolhydrater när det är det jag inte tål.
Nåja, mitt blodsocker håller sig på en låg och jämn nivå, mitt blodtryck är lägre än på många år och jag har blivit både mindre till omfånget och lättare.
Så kort sagt – jag mår bra och äter gott
Bilden är på min namnsdagstårta! jo, jag äter sådana också Blinkar
Kram
Ann

// Elisabet skriver: här kan man läsa mer om Anns resa ...
Det bästa för Monet i .... Sverige, just nu.


Det bästa i veckan är att ha en ganska värmeokänslig man som oförtrutet tar sig an att röja en rufsig skogstomt. Och sköter de flesta göromål som i går i det ganska robusta husbilslivet.
"Du gillar campinglivet" säger jag.
"Ja, jag ska inte förneka det", svarar han leende efter att ha fixat den pastelliga disken.
Tur för mig som bara sitter framför fläkt och pustar!


Hälsningar Monet.

Det bästa .., vill ni vara med ...?


Så var det dags igen och jag undrar jag om det finns någon som orkar engagera sig i den här värmeböljan ...? Men nog hittar ni väl ändå något som gjorde hjärtat så där extravarmt och gott?

Förstapriset är ett teal-armband och det är sponsrat av pv.
(Min AP gav mig ett sånt här fint armband, plus ett till - ett sådant ska också lottas ut - men det är så fint, så jag bär det gärna själv, jag som aldrig bär smycken!)

Så här skriver AP:s granne Anna:


Tröstpriset är ett underbart bokmärke och det är en gåva från Monet i Frankrike, men just nu i ett stekhett Sverige.

Tack till såväl pv som Monet! 

Och nu är det bara för er att sätta igång och tänka på den där glädjen! 

Sen, när ni har kommit på vad det var .., så mejlar ni den till bisse151@gmail.com, så pytsar jag in er lilla lottlapp i glastillbringaren. 


Varmt (verkligen .., snart 30 grader) välkomna! 
Och Monet som sponsrar, du kan också dela med dig ..., fast utom tävlan :)
Det är ju glädjen som är det viktiga!

Ps. Jag bär teal finns på facebook .., här hittar ni sidan. Ds.
Insikt nr 325 ...

24 grader klockan 8:30 på morgonen ...

En sak är i alla fall säker, har jag någonsin haft en tanke på att emigrera till ett varmare land,
så har jag slagit den ur hågen. Tanken, alltså.

// Men i Australien där min syster bor, där är det tvärtom.
Så här skriver hon i dagens brev:

"Jag kan trösta dig med att ju längre värmeböljan fortsätter
ju mer vänjer du dig.  Blodet tunnas ut och du tål värmen
bättre, men å andra sidan fryser du mer när vädret ändras.
Jag längtar verkligen tills vi får normalt väder igen med sol
och värme.  Den här vintern har slagit alla rekord och så här
mycket regn kan jag inte komma ihåg att vi haft någon annan
vinter.  Natten till i dag kom ytterligare 30 mm." 


Man kan väl säga att det där med ..., lagom är bäst, det stämmer verkligen.


Dagens fönster ...


... fångades av hemifrån-Ingela som varit på vift.

Tack snälla som hade håven med dig! säger jag.

torsdag 24 juli 2014

Tänk, att det blir av! 


Långt innan jag fyllde sextio berättade jag om den där drömmen som jag hade .., jo, att om barnen ville och hade möjlighet, så var dom himla välkomna att göra pv och mig sällskap till London den där helgen i september då det är Last night of the proms i Hyde Park.
Visserligen var det ju låååångt från födelsedagen, men det spelar ju ingen roll.

Det kändes förstås som en evighet till dess och det där med uppvaktning, det behövde dom inte tänka på och jag sa att jag bjuder inte på resan, det har jag inte råd med, men jag håller biljetterna till konserten i Hyde Park.

Och tänk ...., nu har båda döttrarna bokat hotellrum i London! Maria tillsammans med Emma och några av hennes väninnor .., och AP tillsammans med sin Micke. Anders, han jobbar nog och kan inte följa med. Men ändå .., så fantastiskt roligt det ska bli!!


Ja, det var en dag i ... juli!


Och vi har bestämt tid till klockan 9.00 .., då ska vi åka till Steninge och Lena ska ta med oss till det som i folkmun kallas för "Kohallarna" och där ska det tydligen vara nåt alldeles extra .., ja, vattnet är mycket klarare än i Steninge, där nere vid Göstas .., och man kan snorkla och ha sig och bara njuta.

Så säger Lena.

Vi går i Samlad Tropp .., och det är jag glad för.
Lena först .., och se, där är en tjur som går helt fritt och jag låter pv och friherrinnan gå före .., ja, det här förfärligt fegt, men så är det. Tjuren bryr sig knappt .., kanske är det för varmt? Kanske är detta självaste Ferdinand som vi möter?


Så här ser det ut där nere vid havet. 
Släääääta, släta hällar ., vassa havstulpaner .., tvärdjup och grunt ..., och precis som Lena sa: kristallklart vatten! 

Vi har med oss kaffe i termos och färdigbredda mackor och Lena har kokat ägg och skivat melon. 
Gud, så ljuvligt detta var! 
I drygt två timmar blir vi där .., pv åker hem aningen tidigare för att fixa med fönstren innan värmen blir outhärdlig .., och fler människor ansluter ., såna som helt uppenbart känner till detta ljuvliga paradis .., kanske har dom vuxit upp i lilla samhället och - precis som Lena - badat där som barn, ja, kanske lärt sig simma just där?

Och vi sitter där och säger att livet  k a n   omöjligen bli bättre .., tänk, vilken rikedom att få uppleva en sån här sommar i sitt liv ..., vilka dagar att gömma i hjärtat!
Värt att titta på ...

Om förhållandet mellan hund och katt .., jo, jo.
Dagens fönster ...


Är vardagsrumsfönstret.

En sak kan jag inte förstå och det är hur fönstertillverkarna kan sätta i svarta gummilister i vita fönster ..., men det är ju en bagatell i det stora hela - jag lyssnar just nu till en intervju med SVT:s reporter i Nederländerna som berättar om gårdagens manifestationer när det gällde mottagandet av alla omkomna i flygolyckan - och vad spelar då några svarta lister för roll? Intet alls.

Och lika varmt tycks det bli idag!

På förmiddagen ska friherrinnan visa pv och mig själv hennes bästa-badplats, nämligen Kärringahålan i Steninge, nere vid kohallarna. Där blir det frukost tillsammans.

Vilken pärla hon är!

onsdag 23 juli 2014

Och hur har jag kunnat missa ....

... underbara brittiska serien Kören!!!

Nu får jag titta ikapp.
Doktor Grodas måndag ...

Ja, jag älskar att läsa sånt här. 

Att få ta del av andra människors vardag, må så vara inom vilket yrkesområde som helst.

Andra fönster och en annorlunda morgon ...


Redan klockan ett natten mot idag hade pv haft känning av hjärtflimret; det som hans pappa också hade och som sällan är till något besvär - det händer ett par gånger år och är ett rent elektriskt fel, tydligen -, men när klockan var kring sju och det fortfarande inte gått över, då tog pensionatvärdens sambo till orda och sa att nu fick det vara nock.

Nog var han lite blek om nosen?

Och jag körde in honom till akuten, allt medan vi lyssnade till P1-prat om konflikten på Gazaremsan och i baksätet låg harry och sov .., och jag tänkte att måtte det inte bli nånting värre än flimmer!

Bilden har jag lånat från Läkartidningen ...


Sen hemåt igen.
Strålande solsken .., pv som ska elkonverteras ..., och vid elvatiden kommer Molly på besök; hunden som vi ska ta hand om medan husse och matte är i Australien och hälsar på husses familj.

Och i två hela dagar är jag ledig!
Underbart!
Gårdagskvällen var lika stressfylld som alla andra kvällar, men det går ändå .., tack vare fina arbetskamrater och ett knä som faktiskt tycks hålla, nå, det är ju bara tre timmars jobb, men ändå.

*blink*blink* herr Müller ...

Inte bara arbetskamraterna är fina, även kunderna.
Igår hade jag en tysk kvinna i kassan och hon ville köpa frimärken, "with Zlatan", sa hon och log.
Jodå, två häften á 70 kronor inhandlades och kvinnan sa att dom hade saknat Zlatan när det var VM och själv gratulerade jag till fotbollsguldet och vi pratade om Tomas Müller, den tyske spelaren som alltid blinkade lite filurigt med ena ögat när nationalsången spelades ..., vilket fick mig att hålla på Tyskland.

Och där var en lång, skäggig man som såg sååå snäll ut och jag frågade om han var från mina trakter? Nej, han var född i Gästrikland, men hade en helt klart mer "norrländsk dialekt".

Efteråt tänkte jag (och sa det också), att den där hemifrånkänslan, den kom sig nog av att han såg så snäll ut, för så är det tycker jag .., att många män hemifrån, jo, dom ser liksom gladare ut än andra.  Ja, smålänningar är förstås också fina.

Nu ska här dammsugas och plockas bort lite.
Om allt går som det ska, får jag väl hämta hem herr pv efter lunch någon gång.
Vi får hålla tummarna!


Dagens fönster ...

Ett från A - Ö- fönster ....
"Kom och skriv mig det på neesan...", så har Ulrika skrivit som bildtext.

Jag undrade först vad hon menade .., trots allt är jag ju en äldre dam .., men så klack det till!



Ja, just ja!

 

tisdag 22 juli 2014

Nu kanske någon tror att jag är normal ...


Ett enda inlägg tidigare idag .., det är ju helt otroligt, men nej, vad jag vet har jag inte drabbats av någon allvarlig sjukdom, tvärtom, jag kanske har blivit en alldeles normal människa!




Och plötsligt är här alldeles tyst och tomt.
Äldsta dottern med familj och deras goda vänner med två barn, har åkt hem.
Nu är där inte längre massor med olika skor i hallen .., inte heller ett fyllt klädstreck.
Allt är nästan som vanligt.

Själv arbetade jag från fyra till sju och i eftermiddag var det - om möjligt - än mera att göra än igår!
Nu kom veckotidningarna och det skulle växlas pengar och jag tömde sopsäckar i pantrummet ..., och tänkte att utan underbara arbetskamrater skulle man väl bli snurrig i bollen.



Moppade raka spåret till. Göstas Café i Steninge, där friherrinnan och pv redan hade tagit ett bord (det enda lediga!) och väntade på kassörskan Nilsson .., och så satt vi där och hade det så trevligt, även om ljudnivån var högre än vanligt .., där vimlade av gäster!

Efteråt bad i havet.



På stranden satt ett stort sällskap människor i sina solstolar och hade picknick (gasolgrillen var med) och det var mängder med människor som badade eller var på gång att bada!

I sanning en kväll att minnas i mörka november.

Dagens fönster ...


Första nya fönstret på plats.
Jo, men det ska nog bli bra ... , nu kommer dom i fas med ytterväggen, vilka dom andra inte gjorde .., jag får djupare fönsterbrädor (heja!) och jag tror nog att själva fönstret passar bättre till huset som ju är rätt gammalt.

Jag tycker ju om gamla fönster och hade - om jag varit miljonär -, gärna lejt en snickare, men det blir bra, det tror jag.

måndag 21 juli 2014

Här och Nu ...


Barnbarn som sitter i soffan Ektorp och spelar backgammon .., en pensionatsvärd som monterar ett fönster .., en måg som sköter grillen .., en dotter som har fixat sallad och en hel massa annat .., och en supertrött mormor som idag nästan svimmade av utmattning efter en eftermiddag på jobbet då vi inte hann just nånting annat än att tänka på plu-nummer.

Jo, Felicia tog in bärkassar .., jag bar tillbaka kvarglömda/lämnade varor till respektive plats .., och så var det uthyrning av släpvagnar, stora brev till utlandet .., och helt slut på tändvätska. Aj, aj, aj. Sånt får ju bara inte hända!

Men nu blir det ett glas rosévin och snart kvällsmat.
Idag ...


Sällan, för att inte säga aldrig, har jag mött mågen i köket tidigt på morgonen, ja, om han nu inte skulle på arbetet! Vad orsakade denna morgonpigghet? Jo, krabbfiske!
Mamma brukade säga att "det bästa hos mannen är pojken ...", och det verifierades med råge idag.
Eller kanske: det mest typiske för mannen, är pojken inom honom!
Vi åkte till lilla hamnen här i Stensjö .., mågen hade fixat snören, klädnypor och upptinade räkor och fångsten blev - efter ett tag - riktigt god!



Sen blev det krabbracetävling på släta klipphällen en bit från bryggan.
Var och en fick välja ut sin favoritkrabba och så spändes ett litet rep upp ..., där var startlinjen .., och så klara-färdiga-gå!

Vinnar blev Ella från Upplands-Väsby, ja, eller hennes krabba!



Sist av allt skulle alla hoppa - sånt tycker den rara mågen om -, men se inte ett enda hopp kom med på mina tre försök!

Och nu har halva gäststyrkan åkt sin väg .., kvar är äldsta dottern med familj och själv ska jag moppa iväg till jobbet för tre timmars arbete.

Tropisk hetta ute.
Även idag.
Dagens fönster ...


Ett Arbogafönster från ...., Ulrika!
Flitiga Fönsterfångerskan.

söndag 20 juli 2014

Lille Olle ...


... barnbarn till idoga grannarna, han har varit ute och fiskat tillsammans med sin morfar.

"Får du nån skräpfisk kan du väl ta med den och så får sigge, våran katt, den?" sa jag innan det bar iväg ut på havet.

Jodå.

När jag kom hem låg den här fisken i kylskåpet. En torsk.
Nu vet jag en katt som kommer att bli lycklig!
Tre timmar ...


..., ska jag arbeta, från elva till två och alla tre kassorna är bemannade i åtminstone dom två första timmarna.
Köerna är långa, når nästan till fruktdisken!
Stamkunder säger - lite tyst - att "å, vi borde ha en egen kassa, vi som handlar här året runt!", nu får dom köa och köa och även om vi arbetar så fort vi bara kan, så blir det alltid stopp ibland.

Där är någon som tappar en barnmatsburk i golvet ..., pantmaskinen är fylld .., nån måste baka mera bröd .., stressade pensionärsfarbröder vill spela på trav och helst igår ..., någon har ett bankkort utan täckning .., någon annan har brutit en förpackning med öl och blir förvånad när inte priset per styck går in ..., småbarn gråter och vill till stranden .., glasstrutar börjar nästan smälta innan det är dags att betala .., och det frågas var det ena eller andra ligger och var är det loppis och känner vi till någon väg som heter si eller så?

Och tack och lov för friherrinnan Lena som står i kö och ser hur det är ställt och därför tar hand om kundkorgarna, vilka nu har skjutit i höjden som mindre flaggstänger!
Tack Lena om du läser här!

En kvinna klappar mig på axeln och undrar om jag är Elisabet?
Jo, det är jag ju.
Hon har en hälsning med sig .., ja, från en kvinna som hon bara träffat en enda gång och då kom dom att prata om Halland och Haverdal och det var då kvinnan bad kunden att hälsa.
Tack för den hälsningen, Monica i Lysekil!

Sista timmen ägnar jag helt och hållet åt juice, yoghurt och ostar.
Mejerikylen dignar av varor och det är inte lätt att hitta det man letar efter, inte när man har varit borta och liksom missat hur ordningen nu är där inne.
Helt annorlunda var det i mitten av mars, då, när jag tackade för mig.

Och se där, där kommer en herre som jag inte har sett på evigheter och det blir ett mindre kramkalas och han berättar att nu är det hans tur att få ett nytt knä .

När det är dags att moppa hemåt, säger Lina i kassan att "men å, du ser ju alldeles slut ut!" och det är precis vad jag är. Luggen är så lockig att det är inte sant och det förstod jag .., att det skulle bli så, alltså brydde jag mig inte ens i plattången. Det får bli som det blir.

Och nu är jag hemma och pv bygger och dottern och hela gänget har delat på sig .., några är i Falkenberg och ser AIK möta hemmalaget .., andra är inne i stan.
Den där shoppinggenen som finns hos såväl dotter som barnbarn, den kommer i alla fall inte från mödernet, den saken är säker.


Fem listor från Jessica i Västerås ...








Det var alltså den rara Jessica i Västerås - kollega med mig - som sparat dem ..., och så glömt bort dem .., jo, dom låg i hennes väska och nu .., upptäckte hon skatten!

Tack snälla!

Söndagsfönstret ...


.... fångades i flykten av Ingela i Malå.

Det tackar man för.


lördag 19 juli 2014

Alldeles nyss ...


Ett lååångt bad i havet .., pv, harry och jag själv.
Ljummet vatten.
Enstaka ofarliga maneter.


 På klipporna satt människor utspridda och grillade.


Och lille Leo - grannens underbart goa barnbarn -, berättade glatt att han vunnit en krabbtävling, eller i alla fall hade han fångat flest krabbor, nämligen  174 stycken!
Och här är vinnarna! 



En av er blev alldeles omåttligt glad, kan jag ju säga.

Grattis till er som vann och  t a c k  till er alla, ni som så generöst delade med er av glädjen!
Det bästa för ellem i Skellefteå ...

Hej!
När vi kom hem från Värmland låg kuvertet med vinsten i posten. Tack för det! 
Vi har alltså varit i stugan i Ölme i två veckor. Vad som var bäst går inte att säga. 
Det var mycket regn i början men det gjorde inte så mycket. Det är skönt att sitta framför brasan och läsa och tupplura ibland när man är lite sliten. 
 
Vi gjorde en tur till Rättvik oh hälsade på G, en vän sen slutet på 70-talet, som i år fyller 98. Pigg i huvudet men trött i kroppen. Roligt att ses igen.Övernattning i vackra Tällberg. Synd bara att det regnade en del. 
 
Tillbaka i stugan  träffade vi några kusiner med respektive, min bror med fru och son och trädgårdsvännen A-L. Alla möten gav trevliga pratstunder om allt möjligt, gammalt och nytt. Vädret blev fint på slutet och det blev några dopp i Vänern, ca 20 grader. 
Och Elisabet, jag kände som du när jag simmade omkring: lycklig!
 
Nu har vi varit hemma några dar och det har varit väldigt varmt. Alltid skönt att komma hem igen och spännande att se hur det ser ut i trädgården. Krolliljor och schersminer blommar så doften är nästan bedövande på kvällarna när man sitter ute och njuter. Nu packar vi om och imorgon åker vi till Finland och släkten där. Det ska också bli trevligt. Men det får bli en annan berättelse!
 
Hoppa det går bra för dig att börja arbeta igen. Du börjar ju om i den ruschigaste perioden vad jag har förstått.
 
Kram från ellem
 
 
 // Elisabet skriver: jag letade efter Babsans bästa .., tittade om det möjligen hamnat bland skräpposten - som jag ju själv inte rår över -, men där var det inte, däremot dessa rader från ellem, författade den sjunde juli!! Tur att jag tittade där, men hennes rader var dom enda som inte var rent spam.
I vanliga fall ....


... är vi två personer i det här hushållet. Tre, med harry. Fyra med sigge.

Nu är vi tolv.

Äldsta dottern, mågen, Emma och Emil och deras goda vänner från Väsby, två vuxna och två rara döttrar. En av döttrarna spelar i BSK flickor f. -99 och dom gick till semifinal i Gothia Cup, men förlorade mot något lag som jag inte kommer ihåg vilka det var. Men fantastiskt bra gjort ändå!
Hurra, hurra!

Nu har vi skjutsat hela surven till After Beach i Tylösand och om jag säger att det var hysteriskt med bilar och människor på väg dit - eller där -, så är det i alla fall ingen underdrift.

När jag kom hem igen, log jag när jag såg klädstrecket.
Två linor fyllda med tvätt.


Och fina spetstrosor i små storlekar.
Nåt helt annat än mina vita husmorsunderbyxor i slät bomull.



I hallen står inte längre enbart Birkenstock-sandaler och Foppatofflor ....


Och loppisbyrån i Gunnars rum .., översvämmas av smink! 
Längst uppe till höger skymtar en tygdocka. 
Den fick jag en gång i världen av en rar Ulrika som kom på besök till Ystad. 
Och den virkade duken ..., den har vännen Bente i Norge gjort!  

På väg till Tylösand förhörde jag Emil på åttans och nians tabell. 
Det var lite si och så med kunskaperna på den fronten och pv sa att ..., "du ska veta en sak Emil, i gymnasiet har man igen alltsammans om man kan rabbla tabellen, jag har haft massor av elever som inte kunnat vanlig multiplikationsräkning och då inte heller division, då dom inte fixat tabellen , så den är viktig!"
Innan vi kom till Tylösand, satt den som gjuten. 
Ja, i alla fall det mesta. 
Men vi har söndag och måndag och halva tisdag på oss att plugga in resten. 
Det här ska gå vägen, hälsar mormor Bettan som förstås borde ha blivit lärarinna. 
(Nej, det borde hon inte ha blivit, då hon saknar tålamod ..).
Tillsammans med Emil ...



På Kreta, i fjol .., såg det ut så här.
Då gjorde han en sida i en färg.



Ett år senare ...., tar han hela rubbet.
Det tar lite drygt 2 minuter.
Och så en inköpslista ...


Moppar till affären i Haverdal i akt och mening att vara där i god tid, innan alla andra kommit på samma tanke. Det har dom.

Vid fruktdisken står Mattias och Josefine .., tre kassor är redan igång och jag anar vad som komma skall! Det finns inte ord för hur mycket jag beundrar töserna som arbetar sex timmar på raken i kassan, ja, frånsett någon rast som ofta inte blir en hel rast.

Överallt i gångarna ser jag turister .., människor på väg till stranden, eller till sina sommarhus.

Utanför affären blir det lite småprat med en av året-runt-kunderna.
Hon heter Gunilla och står och pratar med hundens ägare - kanske är det hennes son ...? - och hon klappar hunden och det är då jag upptäcker .., och sen är det förstås kört.

"Samlar du på inköpslistor ...??" säger Gunilla häpet.

"Joo du, man kan ha många olika slags sjukdomar ...", svarar jag.

Och sen, när jag tagit bilden, åker jag hemåt.
Luften är mer än varm, den är lika het som när vi moppade i dom grekiska bergen .., och vid Steninge ser jag att stranden snart är packad med människor .., jominsann, det kommer att bli en fin dag det här.

Idag blir det dragning ...!


Ja, snart vankas det alltså dragning i glädjelotteriet!
Och idag är det ovanligt många som skvalpar omkring i den lilla tillbringaren av glas, till och med självaste Notarius Publicus vill vara med på ett hörn.


Här är alla som delat med sig av glädjen ...

Turtlan i Värmland
Anne i Mantorp
AP på Ekerö
Ann i Göteborg
Maggan i Huddinge
Anna-Lena i Tumba
Kattis på holiday
Eva i Tyresö
Jessica i Västerås
Eva på Frösön (men just nu i Sthlm)
Ulrika i Närke
Cecilia N i  Härnösand
Aliceotigris
En pensionatsvärd i Halland
Friherrinnan i Steninge


Och vad var det som gjorde er glada?

Jo, det var Turtlan som vittnade om en vacker solnedgång sedd från en båt, tillsammans med M .., det var en underbar brittisk film som fick Annes hjärta att bli varmt .., AP kände tacksamhet över älskade syskon/syskonbarn/föräldrar och deras nya partner ...,  i Huddinge blev Maggan överlycklig över sin nya rullstol (glädjen att komma ut!) .., Anna-Lena i Tumba njuter av balkonghäng under ljumma sommarkvällar tillsammans med Sir John .., Kattis hade fattat tag i modet, beställt en resa till ett ännu varmare land och där sitter hon och stickar på en balkong med utsikt över ett brusande hav .., Eva i Tyresö var lycklig över att Långe Maken äntligen börjar bli bättre .., han har haft en kämpig sommar med diskbråck i nacken! Och Jessica i Västerås har fått semester och firat detta med sin Kenneth .., Eva på Frösön kände glädje över sommaren .., och har ätit surströmming med goda vänner ..., Ulrika hade hälsat på fina vänner i södra Dalarna och berättade om Sammanhang och Tillhörighet .., Cecilia N hade slagit på stort och badat i havet .., Alicieotigris matte var lycklig över att katten Tigris Ferm repat sig från en eländig magåkomma ..., och herr pv .., ja, han känner glädje över allt jobb med att få nya fönster på plats. Friherrinnan i Steninge, hon hade handlat i affären och kände sig lycklig över sitt nya, fria liv .., "glad att slippa röran!" skrev hon. 
Själv blev jag överlycklig över några skrivna rader i ett kollegieblock på jobbet.
Dagens fönster ...


Vi brukar skoja om att i den här lilla familjen finns gott om bokstavskombinationer.
Den ene ser allt i bilder - och publicerar dem gärna och ofta -, har en förkärlek till bokstäver .., och måste prompt rensa hjärnan (läs: blogga) från intryck för att i möjligaste mån förhindra psykiskt haveri.

Den andre lever närapå för att cykla, drömmer om Vasaloppet redan i maj .., och älskar primtal!
Och så, när han väl sätter igång med nånting, blir det ett tempo som är rent omåttligt!

Snart är husgaveln klar och det är bara att invänta fönsterleveransen.

Så här såg det ut igår, när den idoge kämpade med isoleringen.
Det bästa för Turtlan i Värmland ...


Veckans bästa är två stycken för mig.

Först några dagar på stugan. Sen nu några dagar ute i båten.

I stugan lite sådärväder men där bekvämt och ombonat. Finvädret kom när dags för båtdagar. Sicken tajming.

Ett fint sätt att avrunda semestern. Många bad och läsa bok tid.
Ikväll var det också en så fin himmel över Vänerskärgården.

Helt ljufvligt!

Turtlan

fredag 18 juli 2014

Det bästa för AP ....


Det bästa i veckan.
Känslan av att syskon och syskonbarn är av absolut bästa sorten. 
Det blir inte bättre. 

Ja, och mamman och pappa också - men mamman vägrar ju alltid vara med på bild - :)


// Mamman säger: hur glad blir man inte när man upptäcker ett det-bästa från mellanbarnet! 
AP står för AnnaPanna, om någon undrar.

Mitt eget bästa ...


Att komma tillbaka till jobbet efter fyra månaders frånvaro, det kändes aaaaningen pirrigt.
Jag hade glömt mängder med plu-nummer .., och det var nästan så att jag undvek posten och ännu mera spelet.

Men nu, den tredje arbetsdagen, var allt så mycket enklare
Och när jag kom in i fikarummet, några minuter innan det var dags att gå till kassan, sa chefen att det var några meddelanden från töserna, ja, i kollegieblocket .., det där blocket som jag tycker är så himla bra, ja, helt ärligt är det nog mest meddelanden från mig på dom där bladen.

Så jag gick in och läste.

Och looog.

Och blev så innerligt glad.

Och tänkte att detta var allt mitt bästa.

Att mötas av så mycket värme och kärlek från unga töser som kunde vara mina barnbarn .., å, om ni bara visste hur det känns!




Det bästa för Ann i Göteborg ...



Med den fina påsen till “tvätteklämmor” måste jag ju vara med i dragningen även den här veckan.
Mitt bästa  var den fina, första jordgubben från min lilla odling i balkonglådan.
Jag har 4 plantor i lådan och en i kruka och det kommer bär hela tiden.
Jordgubbar är mina absoluta favoriter och jag verkligen frossar under tiden de finns. En liter om dagen är inte ovanligt.
Inte så strikt för en kolhydratjägare som jag, men när det gäller jordgubbar så får det vara så.
Jag äääääälskar jordgubbar!
Så är det bara!
Bästa hälsningar
Ann
Det bästa för Margareta i Huddinge ...

Hade aldrig trott att jag kunde bli så glad över en rullstol. Den är verkligen det bästa i veckan.
Jag fick den i tisdags.Väldigt glad över den. Jag har ju bedrövlig balans. Behöver rollator för att klara gå inne. Klarar inte längre att gå den lutande rampen till bilen. För rädd. I eftermiddag kan jag få en tur med bilen. Vitsipporna blommade sist. Glad!!!


Och i morgon får jag ut och åka igen, Det har varit jobbigt att inte kunna ta mig ut.

Kram till er alla!
Margareta i Huddinge


//Så underbart för dig, Margareta!!!
Och så kom en lista ...


Det var Anna-Lena i Tumba som varit och handlat och då hittade den här.
Och tänkte på bloggmadamen, hon med dom underliga böjelserna.

Tack snälla! säger jag.