Stilla morgon ...

Promenad ner till havet och små korvbitar i fickan (vilken utsökt muta!) och harry som springer av och an och hämtar en pinne som jag om och om igen kastar i havet!

Sjöfåglar på rad längre ut i vattnet.

Får som bräääääker.

Och vi möter My - en sjuårig bordercollie -.
Att möta en artfrände är roligt .., såväl My som harry lägger sig platt på marken, så där femtio meter från varandra .., alldeles platt .., och bara tittar .., och sen: full fart!

En mer väluppfostrad hund (som är en tik) än denna My, har jag aldrig träffat och till min stora glädje gör harry precis som jag säger och Mys husse, som vi har träffat många gånger tidigare, säger att .."ser man på .., det tar sig med harry!"
 
Nästan hemma blir jag stående alldeles stilla och jag kommer ihåg avslutningen på ett Efter-tre-program med Olle Stenholm. Han berättade om den lilla rödhaken som satt i en buske och sjöng så outsägligt vackert.
Tänk, det är nog tio, tolv år sedan jag satt i bilen och lyssnade till just detta .., och jag minns det ännu.




 Så här lät det.

Dagens fönster ...

... finns på innergården där jag bodde i Ystad.

Bilden är inte nytagen och jag hade nyss upptäckt att man kunde göra svarta ramar - ååå - så snyggt jag tyckte att det var!

Mitt i Naturen ....

Äntligen!

Som jag har önskat att få veta vad olika växter heter, ja, som visas i programmet!

Nu ..., fick man det!

Ungefär som i Antikrundan, när det plingar till och lite information om det man tittar på kommer upp som en liten skylt.

Perfekt!

Åtta till ett ....

Fronta-fronta-fronta!

Vissa dagar på jobbet är bättre än andra och idag var en sån.
Full fart!

Det var brödgräddning (underbara Anne-Marie i charken hade gräddat nästan allting, det var bara att köra in i hyllorna!) , ta emot och fylla in Östras brödleverans, ta sig an Arlas varor och så småningom även Wapnös (mejeri här i närheten), göra i ordning frukosten, prata med arbetskamrater runt ett fikabord (händer nästan aldrig, endast varannan torsdag), lösa av Lena i kassan (ägnade ett par minuter åt att massera hennes rygg och nacke ...), kolla till mejeriet igen och sist av allt hjälpa till med kolonialen som kom igår.
En stoooooor fyrkantig låda fylld med varor!

Jag hamnade bland saftflaskor och batterier och så småningom i hyllorna med hårschampo, tamponger och annat elände.

Slutade 13.00

Susade hemåt, tänkte att harry nog var pinknödig, men det var tyst när jag kom hem, men på hallgolvet låg till min förskräckelse tröstpriset till Monet - lamm-måttbandet - lite tilltufsad och rufsig, ajajaj .., och där var även husses ena toffel, numera utan häl.

Uppifrån och ner.

Nu kokar jag fisksoppa som ska bli middag .., i morgon är jag fri nästan hela dagen - arbetar från halv fyra till kvart över åtta - och sen är helgen helt och hållet ledig!

Gåsmiddag hos min syster i Skåne på lördagkväll .., mums, så smarrigt!

Och för andra dagen på rad har en man som presenterar sig som "Rudi" ringt och sagt sig arbeta för Windows ..., jag har god lust att säga fula ord till honom och det var inte långt ifrån att jag gjorde det också.

Jag frågade däremot om han trodde att jag var totalt dum i huvudet?
Nästa gång ska jag be att få hans telefonnummer, så jag kan ringa upp ,-)

Pip-pip-pip ....! 

Precis på pricken vet mina barn vad som får mammahjärtat att svämma över!

"Ingen får stå sååå länge och gosa med Fiéri, som Ebba", skriver AP.

Ett polishusfönster som kommer på mailen .., en mobilbild på Ebba 10 år som är i stallet hos AP och står med sitt huvud tätt-tätt intill Fiéri .., eller som idag: tretton sekunder av glädje.

Det var Äldsta Dottern som tagit fram sin Iphone och sen tänkte på mamma.

Å, så jag älskar dem - ungarna - !

(Däremot lär nog inte Ä.D. få någon Oscarsstatyett för filmkonsten ,-)

Torsdagsfönstret ....

.... kommer från Thailand.

Så här skriver avsändaren, som är Guy:

"Jag skickar en fönsterbild från Wipharats fönster.
Inåt finns det ett moskitnät och utanför det glaslameller som är matterade och som kan vinklas upp om man så har lust. Det ger inte så mycket utsikt.

Längre in i rummet finns en dörr och när man öppnar den kan man se himlen och några träd."

Igårkväll ....

Idkade jag högläsning för en trött pv.

Bara ett kapitel.

Ja, nästan två.

Jag hade sett boken (eller läst om författaren) hos Bloggblad, mejlade författaren Eva Larsson och fick boken bara någon dag senare.

Inte för att jag tror att pv är en uschlig lärare, tvärtom, men jag ser också hur trött han ibland är efter arbetsdagens slut.

Så där låg jag i sängen och läste och pv lyssnade (han var för trött för att själva hålla i boken) och efteråt sa han - till min förvåning -: "jaaa, du .., där finns det faktiskt sånt man kan ta med sig och testa ...".

Det kändes bra.

(Varför förvåning från min sida? Jo, jag vet inte om jag hade varit odelat positiv om pv - utan att jag bett om det -, beställt en bok med titeln "Så blir du en bättre kassörska" och börjat högläsa för mig. Men en av hans absolut bästa sidor, det är att han är så prestigelös .., han tycker t.ex om att få feedback på jobbet, t.ex när  rektorn tittar in och ser hur han (pv) tar sig an elever och själva lektionen. Själv skulle jag bli otroligt nervös och spattig om en chef stod och inspekterade mitt arbete. Det är skillnaden.)

Och så var det dragning .....

Tänk, snart har vi hållit på i ett helt år!

Och här har ni dagens vinnare ...

Grattis, grattis till er som vann!

DBIV för Gunnar i Jämtland....

Den där hotta chilin verkar spännande ;-)
Förra onsdagen den sista oktober var en toppenbra dag med fin vit snö liggandes kvar på marken.
Tyvärr så försvann den helt och hållet efter några dagar.
Men jag hinner säkert bli döless på snön som snart ska komma och som ska ligga kvar tills slutet av april nästa år.

Gunnar.

DBIV för Eva på Frösön ....

Hej Elisabet!

Det har varit tunga dagar sedan i torsdags då en av mina morbröder dog och mamma hamnade på sjukhus. Hon har fått en blödning i den hårda hinnan runt hjärnan (efter ett fall) och nu måste hon till Umeå för operation. Mycket tid går åt till att stötta och peppa och jag blir ganska trött mellan varven.

I lördags var jag i alla fall med på Allhelgonamarknaden på Rödön och det var verkligen en positiv dag.
Kära återseenden och nya möten. Och som jag sålde! Allt knäckebröd och alla kort tog slut redan en timme innan stängningsdags. Så roligt! Ett extra inslag i kassan och en slags bekräftelse på att människor vill ha det jag gör.

Den ständige glädjekällan är ju Otis, som blir sex månader på söndag. När jag är trött och slut då kommer han och gosar och viftar på svansen. Så mycket kärlek!

Ungefär så är det.

Kram Eva

DBFV för Cruella ....

Sladdar in lite sent, men det bästa i förra veckan (var det väl?) var att jag och dottern äntligen kom igång på allvar med att fixa hennes rum - nya möbler, målning, ja, allt!

Vi hittade en urfin sammetsfåtölj på Myrorna och ett par dagar senare även en gammal sekretär.

Det kommer att se ut som hemma hos en kontorsfröken på 30-talet, sanna mina ord:-)

/Helena/Cruella

En gammal kattherre ...

Var jag än befinner mig i huset, är pElle i närheten.

När jag sitter vid datorn, sitter han bara någon decimeter ifrån.

Och sover.

Glöm inte ljudet!

Veckans vinst i uppmuntringslotteriet ...

Jo, jag skrev ju att veckans vinst skulle vara något som "hottade" upp vinnaren och så är det nog.

Från madamen i Västmanland, hon med växthuset och forskningen om hur länge en fästing egentligen lever i en glasburk ... (hur intressant som helst var det!), från henne beställde jag två små, små, små burkar av egenodlad chili.

Det är dom burkarna ni ser på bilden; dom kom med posten igår.

Tala om snabb leverans! 

Birgitta skriver att i den åttkantiga burken finns något mildare sorter, annars är det fråga om starkt eller "illstarkt".

Detta är alltså förstapriset; en sån här burk.

Följande ligger och väntar på dragning ( men fler kan vara med .., vi kör dragningen ikväll när pv har kommit hem) ...


Cecilia N som hade fått ett glädjande och mycket överraskande telefonsamtal ...

Ulrika hade haft Chrille på besök, spelat spel och haft kul, men även kollat på rally ...

Anne i Mantorp hade haft barnbarnen på besök ...

Åsa/Pralinen (glädjen över sonen som fått följa sin far utomlands ..)

Monet i Frankrike hade ätit fransk husmanskost och passade på att lära oss hur aioli uttalas på franska ...

Mossfolk i Örebro (maken på bättringsvägen och Cosmos skötte sig bra i spårningen ...)

annannan i Portugal hade varit hemma hos sin 75-årige far i Skåne och ägnat mest hela dagarna åt att gräva i rabatter och dricka kaffe ...

Hedgrenskan hade varit i Dublin, men även dansat sig igenom en halv natt hemma i Skåne ...

Ann i Göteborg har ägnat sig åt vindsröjning, var rejält trött, men nu var det över och förresten hade ju katten - i och med röjningen - fått en ny korg att sova i ....

Eva på Frösön berättar om en tung vecka som avslutades med Allhelgonamarknad ute på Rödön och så, förstås, glädjen över lille Otis ....

Gunnar några mil bort från Frösön ..., är glad över snön som kom förra onsdagen, fast mest är han sugen på den där hotta chilin ....

Och Cruella/Helena har hittat en jättefin fåtölj och även en sekretär på Myrorna; allt hamnade i dotterns nystajlade rum!

Vem hade trott det ...?

Att ett segel skulle hänga på tork i ens badrum?

För den som är uppvuxen i norra norrlands inland och fjälltrakter är det en något annorlunda upplevelse.

Alltså kan allt hända i en människas liv och det är väl fantastiskt?

Inte hade väl Guy i sin ungdom kunnat drömma om att hans bil en gång i livet skulle välsignas av en munk?

Och en lärarinna i Göteborg, trodde hon för tjugo år sedan att hon skulle bli egen företagare och färga håret rosalila? Knappast!

För att inte tala om madamen i Västmanland som förut mest intresserade sig för stickning ..., hade någon sagt till mig att hon skulle älska att åka rally, då hade jag fallit avsvimmad till marken!

Vilket tal han höll, president Obama! 

Jag låg i soffan, slumrade till och vaknade med ett hjärta som rusade i expressfart .., tänkte att oj, tänk om jag dör och hittas här i nattlinnet som är så skrynkligt och håret så rufsigt .., och jag satte mig upp och försökte dra djupa andetag, tänkte att jag kanske hade tagit - inte Alvedon utan nånting helt annat - och hjärtat skenade likt ett lokomotiv och jag lade mig ner igen och drog täcket om mig och det blev lugnare och presidenten kom in med sin familj och höll ett tal som fick mina kinder att tåras av rörelse!

Å, vilken talare!

Vilken glöd!

Klockan 6:03 ...

Inte en enda minuts sömn natten mot idag, men det lär man ju också överleva.

Särskilt om man är ledig.

Och USA:s nästa president heter även den här gången Barack Obama och det känns bra!

Inte tror jag att hans motståndare är djävulen personifierad och han hade säkert goda avsikter, men nu får han nog hitta på nånting annat.

Så ..., grattis USA!

Och stort grattis SVT som har den eminente Stefan Åsberg som reporter!

(Däremot tycker jag inte att Claes Elfsberg har varit bra den här natten .., och tjatet om gästernas dåliga mikrofoner fattar jag inte, det hörs ju hur bra som helst!)

Dagens fönster ...

"Hej igen!

Nu är korken ur, så här kommer även ett fönster.
Det är mitt vardagsrumsfönster och själva utsikten är väl inte så märkvärdig.

När man bor i kanten av Östgöraslätten är det mesta åkrar och platta marken.

Anne i Mantorp."

Om man har ....

.... gått på en ovanligt lång promenad tidigare under dagen - halkat och varit spänd - då kan det hända att man får så ont i det där knäet som dom flesta läkarna säger att det är helt omöjligt att få ont i - , så där så man inte uthärdar att ens ligga kvar i sängen.

Då tar man till sist sitt täcke och lämnar en fridfullt sovande pensionatsvärd .., en katt som heter pElle och en trött hund som heter harry (som snabbt skuttar över till mattes bädd, "oh, yipppiee, blev den ledig!") och går en trappa ner och lägger sig på soffan Ektorp och lyssnar till olika valanalytiker.

Efter en stund får man sällskap av en en katt som heter sigge nilsson och som inte tror sina ögon.

"Va? Är matte uppe den här tiden ...?"

Men nu är det färdigskrivet, nu ska den där matten krypa ner under täcket och se om sömnen vill infinna sig.

Är någon annan vaken den här okristliga tiden på dygnet, så godmorgon, godmorgon!

Och i morgon ...

... är det ledig dag.

Ja, det ska man väl kunna uthärda.

DBFV för Anne i Mantorp ...

Hej Elisabet!

Åter är det barnbarn som är det bästa den här veckan. Dom avlöste varandra här hos mig,
så alla fick egentid med både mig och sina föräldrar. Ja, den yngsta av barnbarnen är en-
sambarn, så han behöver inte dela sina föräldrar med något syskon.

Egentligen kan jag inte riktigt förstå att det kan vara ett nöje för barn att vara här hos mig,
en småtråkig tant. Fast tanten är ju ganska så bra på dataspel och datorn är det fri tillgång
till när dom är här. Kan det vara det som lockar? I alla fall är jag glad så länge dom vill vara
med mig.

Anne i Mantorp

// Och Elisabet säger: HURRA!! för Anne som har kommit på det här med att man kan skicka bilder via mobilen, så lägger jag in dem här! Helt perfekt!