söndag 23 december 2012

Vid Särdal är det allra värst ...

Stillheten i Mjällomslandet. Det tänkte jag på idag.
Det var tänkt att vi skulle vara bara två som arbetade idag, men se där hade planeringen spruckit och tack och lov att chefen stannade kvar från morgonen, ty det var absolut full fart fram till två timmar innan stängning!

Låååånga köer (Eva i Tyresö vet hur det kan se ut) så där som på sommaren och det var många som handlade det där sista som man glömt, men också kunder som först nu köpte julskinka och allt det andra och nästan svimmade när dom färska spjällen var slut.
"Katastrof!!" utbrast en dam från Stockholm.
"Nej, katastrof är det i Syrien, inte om spjällen tar slut ..", sa jag.

Vid fikat satt jag i personalrummet och pratade med en nyskild herre.
Jag brukar säga att får man det inte annars, så får man fakturan för en skilsmässa när det är högtider .., jag tycker fortfarande; snart tio år efter den äktenskapliga kraschen, att just jul är kämpigt.
Och hur ska det då vara i familjer där parterna aldrig kommer överens efteråt?
Det måste vara förfärligt.
Om just sådant pratade vi, allt medan kaffet svalnade.

Och kunderna var underbara, faktiskt mer än underbara och det blev många kramar och god-jul-önskningar.

Arbetskamraten Anna har inte extrajobbat hos oss sedan i somras och nu blev det väl som att kastas rakt in i en centrifug.

"Bettan, vad är numret på vedsäckarna ?" frågade hon säkert tio gånger.
I alla fall fem.
"6523 ...", svarade jag.

Lite senare berättade hon om en tentamen (just innan jullovet) i växters latinska namn; tvåhundrasjuttio olika namn skulle de blivande landskapsarkitekterna lära sig och man måste ha minst åttio eller åttiofem procent rätt.
Det hade hon också, men se plu-numret ville sig absolut inte.
Åt detta loooooog vi så häääär mycket.

Åkte hemåt vid kvart över sju och då i full snöstorm, med betoning på storm.
Stora, rejäla lapphandskar kom svepande tvärs över vägen .., och vid Särdal - där det är öppet - hade vägen så när drevat igen!

Hur i all världens dagar jag ska ta mig till jobbet i morgonbitti om detta fortsätter, ja, det återstår att se.

Som en varm filt ....

Så är det dags att ge sig av till affären för långt pass - två stycken är vi -, den underbara Anna J som ska bli landskapsarkitekt - och så jag själv och hopefully ..., en massa kunder.

Jag stiger upp vid sju .., pv tar harry och går ut i kallblåsten och själv fixar jag kaffe och te .., gör mig en tunnbrödmacka och lyssnar till en alldeles fantastisk julkonsert i SVT, allt medan jag gör mig i ordning .., tar fram Hemköpsblusen .., behån som alltid gömmer sig .., upptäcker att ett pärlörhänge ramlat av och hittar ett annat ..., tänder julgranen och adventsstjärnan .., ger sigge och pElle mat.

När pv kommer in, ler han med hela ansiktet och i famnen har han inte bara DN, utan en hel drös med julkort! Allt detta måste ha kommit med en senare leverans igår?

Och vi sätter oss vid köksbordet och öppnar hälften var ..., och jag fylls av sån värme så det är inte sant .., det är som en stor, varm kram som kommer susande genom rymden!

Har man vuxit upp med hamiltonstövare, blir man varm i magen av ett sånt här julkort.
Visserligen är Karos huvud lite för stort och kroppen för kort (mer som en beagle), men ändå!
Texten på baksidan är kärv .., det är från pv:s kompis Pelle och dom har en slags jargong mellan sig som man blir lätt förfärad av om man inte vet att det är mer som ett kärleksfullt gnabb.

Är man sedan det minsta intresserad av människor och handstilar, är det ännu mer intressant!

Från en solspriderska i Karlstad kommer stora, öppna bokstäver ...., från en konstnärligt lagd madame i Skåne ett litet kvadratiskt kort med text på engelska (sååå fint!) .., från Jämtland ett bildcollage av husse och matte och en glad hund och små pärlor uppe till höger ..., från Ystad ett stort kort med ystadbild på och jag vet genast ..., från Östergötland och Mantorp prydlig text och en inköpslista instucken i själva kortet (sååå filurigt!) ..., från Närke en fin hund med tomteluva .., jo, jo, då vet man också ..., från Skåne ett avlångt kort med en tomte på - från min storasyster förstås! - ..., och så där håller det på, bara så   l j u v l i g t!

Och ser man på .., självaste Notarius Publicus, 80 år fyllda, har skickat en hälsning till herrskapet i det gula huset. Titta, vilken driven handstil han har! Och så typiskt honom .., han gör alltid lite som han vill .., postnumret kommer en bit därifrån - det kom nog dit senare -?

Herr NP med hustru ska fira jul med oss i morgon och ååå, så bra det känns!

Nu ska jag strax ge mig av till affären!

En jättejättejättekram till er alla som har bidragit till julglädjen!
Sååååå roligt det här var!

Dan-före-dan-fönstret ...

 .... kommer från Skåne.

Så här skriver avsändaren (som är så konstnärlig och inte bara tecknar och målar, utan tar de allra mest ljuvliga bilder, särskilt personporträtt):

"Ett julefönster från Hedgren söder om landsvägen.

God Jul till dig, Thomas och alla dina bloggvänner."

Ja, God Jul till Dig själv Kerstin! säger vi härifrån huset på kullen.

Ps. Är jag den enda som ser ett litet ansikte i själva teglet ...? Ds.


lördag 22 december 2012

Vett & Etikett ...

Ikväll fick jag ett underbart sms från en mig närstående dam som var på besök på Finaste Hotellet i Hufvudstaden och hon skriver smajlande att hon -där och på plats -, kommer på sig med att inte fråga efter toaletten, utan "damrummet", ja, det kändes nästan vulgärt med det senare .., och så vittnar hon om den härliga personalen som ..."får en att känna att det är helt okej att vara en lantlolla, helt grym personal!"

Det där läser jag med sån glädje .., och tänker att riktigt yrkesstolt personal, dom behandlar nog kreti och pleti precis likadant och med samma värdighet.

Lite senare råkar jag klicka in mig hos en sån härlig bloggerska som också berättar om ett besök på allra finaste restaurangen och då faller jag i gapskratt!!

Här är hennes rader.

Och nu gör jag kväll eller natt .., nu börjar min rallyvecka!

Ajöken, sa fröken.

Snart jul ...

 
mossfolk sa...
Trevlig överraskning med blommorna!

Och här finns en hel massa tomtar. Det blev lite bekymmersamt förra julen, som var kattdamernas första här. Både dukar och tomtar flög åt alla håll när de busade runt. I år sitter tomtarna fast med häftmassa och under varje julduk ligger en bit halkskydd för mattor. Än så länge har det funkat bra :)
 
Eva i Tyresö sa...
lugnt och stilla. Fin snö faller.
I morgon kväll kommer planet från teneriffa med de våra. Som jag saknar dem!
sillsallad idag.
Slutstädning också.
Helst hinner jag skriva lite brev också-en favoritsysselsättning.
Personliga brev aldrig tryckta -lika till alla.
Men vargkraken!!!? Han måste gömma sig i skogarna i Småland för det finns varghatare.
Ikväll RW=Rikard Wolff i TV
Kraaam
Anonym sa...
Fram mot eftermiddagen blir det nog riktigt mysigt med det mesta ordnat och lugnet som sänker sig. Annars tillhör jag den delen som så fort julen är över längtar till att städa ut den och ta in frasiga tulpaner i alla färger, pärlhyacinter och snödroppar. Jag kan liksom inte bestämma mig ena foten i julen och den andra vill bara vidare..............Kram Åsa
Anonym sa...
Här har set också varit ledigt idag.Efter en långpromenad skulle jag fylla på fågelfrön. Då upptäckte jag dramt som skett: En grop i snön och en massa fågelfjädrar runtomkring. En sidensvans hade fått sätta livet till. Och en sparvhök (tror jag)är mätt. Har bakat lite matbröd, gjort, lite julgodis och lagt in sill. Nu ska lite juldukar och pynt fram.Granen kläddes igår. Nu är jag ganska mycket ledig och hemma, så det blir ju lite mer tid att njuta av juleljusen. Tack Elisabet för julkort och de snälla raderna! ellem

Vid tretiden ...

Och så kommer arbetskamraten på besök och med sig har hon den hemlagade ostkakan.

Vi sitter vid köksbordet .., harry är hopplös med att nooooosa igenom L:s byxben - det doftar hund och katt förstås -, och det bjuds på nygräddade våfflor och pratas om hastighetskontroller och vådan av sådana .., om att vägen till och från jobbet känns smalare .., om L:s soptunna som lätt blåser iväg .., om hur man tillagar ostkakan och lite annat.

Hur trivsamt som helst är det.

Mitt i alltsammans knackar det på dörren.
Blommor till .., till ... Elisabet?
Men vad i hela världen ...?

Jag säger bara en sak:  t a c k , du underbara Åsa!!
Alldeles krispiga är tulpanerna och står nu så fint här på bordet.

Och när L har tackat för sig, tar pv in granen och på översta hyllan här bakom mig, får några tomtar plats.
Jag är verkligen ingen pyntmänniska, det här är dom enda tomtar som finns i huset just nu.

Annat var det med min faster Anna-Maria  i Mjölby som hade hundratals!!!

(Eva i Tyresö känner sig igen vyn på tavlan ..., den  är från stranden i Haverdal.)

I väntan på ...

Den lediga lördagen spenderas på allra bästa sätt.

Frånsett lite röjande, så tar vi det tämligen lugnt .., sitter och tittar på engelska Antikrundan och är helt överens om att vi någon gång ska åka till Skottland på bilsemester.., och pv bjuder på kaffe och pepparkakor ..,  själv bläddrar jag bland julkort från bloggvänner och blir varm i hjärtat.
 
Jo, jag tycker om att bläddra och sortera.

Som lillflicka tillbringade jag  t i m m a r  vid julgranen och sorterade paketen efter vem som skulle få dem.
Dom allra finaste paketen kom alltid från min australiensyster, som då bodde i Stockholm.
Hon hade slagit in dem i glansigt - oftast enfärgat papper - med fina rosetter och snören.
Min störstasyster hade papper med tomtar och halmbockar och mamma brydde sig knappt; hon var nästan helt ointresserad av allt som hade med julfirande att göra och arbetade allt som oftast.

På bordet i vardagsrummet stod alltid en stor skål med nötter.
Pappa tyckte om valnötterna, B ville ha paranötter och jag valde hasselnötterna.
Och så fanns det förstås knäck och ofta en chokladask också.

Mellan varven ägnade vi oss åt frågesport och alla, utom hon som är störstasyster, ville till varje pris vinna.

Pappa brukade  - på alldeles egen hand -, köpa en liten julblomma till var och en av sina tre döttrar; små hyacinter och röda tulpaner vilka planterats i en lika liten kruka .., särskilt minns jag en åsna som bar på en flätad korg och det var i den korgen själva blommorna satt.

Blomsterhandeln låg längs Storgatan och hette något så finurligt som Malå Blomsterhandel och där inne doftade det på ett alldeles särskilt sätt och visst är det förunderligt, att fast jag nu sitter här i landet Halland och det har gått femtio år sedan jag tittade in i den affären (med plingklocka i dörren om jag inte minns fel ..), så kan jag på pricken känna doften .., röda nejlikor, rosor, ginst och mimosa!

Och här har julgranen tagits in och om en timme eller två kommer min arbetskamrat Lena hit med sin hemlagade ostkaka! Det är första gången jag smakar en hemgjord sådan och man kan ju tycka att det är på tiden.

Men det är mycket man inte varit med om.
Trots mina femtioåtta år, har jag ännu inte kokat egen ärtsoppa.
Till exempel.

Här och nu från Bohuslän ...

För en stund sedan var det lätt snöfall, men nu kommer det stora flingor nervirvlande här i Lysekil.
 
Bilden genom fönstret tog jag när det var det lätta snöfallet.
 
Stjärnorna har plockats av och satts på fönstret efterhand som ett "gåvo-ljus" där de satt brann ned mot dem.
 
Ordnade julskinkan och satte granen i vatten i går.
Brukar inte klä den före 23.e, men skall i år göra det den 22.e - i dag.
 
Det är många som tar fram alla julsaker väldigt tidigt nu för tiden,
men från min barndom är jag van vid att julsakerna och granen togs fram tidigast på kvällen 23.e december.

Monica i Lysekil.

Spänning på högsta nivå ...



När familjen Ekorre nu börjar komma allesammans .,. fyra stycken var det nu på morgonen .., då tycker nog harry att det börjar gå för långt.

Och hit och dit skuttar dom och harry står i soffan och skakar av återhållen jaktlust.


Dagens fönster ...


Ja, det var det där fönstret där det hände saker ..., det som fanns i min lägenhet i Ystad.

"Glad advent ..." ?

Det säger man väl inte ..., men ja, ni förstår ändå.

fredag 21 december 2012

Kväller ...

I morgon måste jag tvätta anoraken ...
Full fart i affären och där är många sommargäster som nu återvänt och förmodligen ska fira jul hos släkten och när jag kommer till kassa två och säger "varsågoda, det går bra här också!", så blir det kaos nästan och en äldre farbror bryter sig ur kön och tränger sig förbi övriga för att bli först.

Dagens standardfras från kunderna: "ja, det man inte har i huvudet, det får man ha i benen ...".
Jag undrar hur många gånger jag hörde just detta idag?

Det är mycket stress just nu.

I charkkylen står Janssons, prinskorvar och köttbullar till personalen - ja, lite skinka också, rökt julskinka, som jag aldrig vänjer mig vid - och mejeribeställningen blev väl någorlunda, den jag gjorde igår, förutom Wapnös standardmjölk som tog slut, nåja, det kan man väl överleva.

Hemma igen halv nio.

Hinner se slutet av På Spåret (blir lite oengagerat när man missat så mycket), sen herr Strömstedt i sitt program som jag verkligen tycker om - lagom lågmält och så mycket  m u s i k a n t g l ä d j e - ikväll med underbara Anna Ternheim .., och sen Rolling Stones i New Jersey ("if You looook to the leeeeft You can see New Jeeeersey", sa piloten på Lufthansaplanet, det var i december 1979 och vi hade i en månads tid besökt mamma i Argentina och var nu på väg hem igen efter ett stopp i New York och tänk .., jag glömmer aldrig den där pilotrösten och hur vi som satt på rätt sida av planet böjde oss fram och tittade ut över New Jersey) och Mick Jagger fyller sjuttio nästa år, men sprätter omkring som en ungdom på scenen, ja, herrekors!

En varg lär befinna sig här i trakten, ja, i Steninge eller Haverdal, kanske den tar vägen förbi Stensjö också?
Oj, så ensamt för den .., nästan så man får ont i magen bara man tänker tanken.

I morgon stundar ledig dag.
Härligt. Härligt.

Och hos er?

Det totala vansinnet ...

"Jag kan hjälpa dig!" säger pv, som redan är klar med sin gran.
Fram till halv tre är jag ledig, så vi skriver en jättelista och åker in till stan.
Letar parkering (hittar en direkt, bästa tänkbara plats, 1 meter från p-automaten!) och så delar vi på oss, för här ska köpas julklappar!

Egentligen tycker jag att det är komplett vansinne att byta pengar bara, men pv har redan köpt flera stycken till sin sambo och då kan jag ju inte låta bli, men åååå, vad det är svårt!

Jag tittar in på Intersport och vem möter jag i dörren där om inte pensionatsvärden och nej, där finns inget han längtar efter .., så vi fortsätter åt var sitt håll och så får man hoppas på det bästa.

På gågatan finns en liten butik som heter Udda, den   ä l s k a r   jag mer än allt annat och köper bums en vacker gästhandduk (senare, när vi kommer hem och jag visar den för pv säger han .., men det är ju samma mönster nästan som i din sommarkjol!) och små tvålar (perfekt till lotteriet!) och de allra vackraste pappersservetter (lotterivinst det med!) och en slags stjärna av pärlor och ståltråd står jag länge och funderar på att köpa, men var skulle vi ha den ...??, så det blir inget mera.

Det doftar så gott i den affären och expediten, som slår in varor på löpande band, ringer efter förstärkning ("ät du din frukost i lugn och ro, stressa inte!" säger hon till den som ska hjälpa henne), ty kön är låååång och alla har förstås bråttom.

Utanför Sparbanken ringlar kön likt en boaorm ute på trottoaren och en ung tjej säger till sin kille att dom kommer att missa bussen hem om det inte blir deras tur snart ., och plötsligt hörs ett klockspel och på torget står handlarna som säljer julgrupper med tomtar och änglar och där är stånden med kläder som alla är färggranna och har mycket mönster (min mamma skulle säkert ha älskat just allt detta ...).

Jag köper hyacinter och även en kruka med Tazetter.
"Men är det inte dom som luktar kattkiss när dom blommar ..?" säger jag tveksamt och då svarar torgmadamen att det är det inte alls, det är buxbom som har den odören och så hämtar hon en bukett med just dessa och låter mig känna ..,"visst är det så!" säger hon och jovisst, på pricken.

Alltså blir det ingen buxbom i det gula huset.

Sist av allt åker vi till Hemköp och handlar allt som står på listan - den som är lång som en tapetvåd -.
Kunder småpratar och frågar om jag är ledig idag ("nej, jag börjar klockan halv fyra", säger jag) och i ena kassan står chefen, i den andra Johanna P och nästan allt, förutom brunkål och spjäll, får vi med oss.

Sen hemåt.
Betalar alla räkningar .., dricker Zoegas kaffe och tar en macka .., och önskar att julen inte vore så himla kommersiell, men det är ju jag själv som druttar dit.

Och nu jobb.
Till åtta.

I morgon stundar ledig dag.

"Vad har du gjort ...!"

Så här är det.

Ibland, men sannerligen inte ofta, händer det att man - kanske av en händelse -, råkar lyssna till ett radioprogram som man - i alla fall efteråt - vet att man aldrig någonsin kommer att glömma.

Just så var det igårkväll.

Alldeles blick-stilla låg jag under duntäcket och kunde knappt andas .., det var som att sitta i en liten eka som lite vingligt driver fram mot ett stup ..., så där så man anar vad som ska hända, men vet inte säkert.

Det var det här programmet jag lyssnade till.

Titeln är "Vad har du gjort ...".

Så fasansfullt.

Så oändligt vackert.

Så ömsint.

Bland kommentarerna om programmet läser jag bland annat följande:

"Detta var bland det starkaste och mest gripande jag lyssnat på någonsin. Jag blev mycket berörd och gripen över såväl innehållet som sättet det framfördes på. Tack ännu en gång!"

Dagens fönster ...

... fanns - och finns säkerligen ännu -, i systerlandet Danmark, närmare bestämt i Helsingör.

Och tänk .., ännu består jorden!

Vi har alldeles nyss firat pv:s "å-nu-är-det-jullov!" med frukost och lång springrunda för harry.

Visst blir man glad av fönstret!


torsdag 20 december 2012

Soffprat vid femtiden ...

"Men du förstår Harry, nu är husse ledig i nästan tre veckor .., då kan vi ta lååånga cykelrundor och kanske kan vi ta rundan i hästhagen, där är inga hästar nu och husse har sovmorgon och ska inte stiga upp klockan fem som alla andra vardagmorgnar, nu ska vi sova länge, kanske matte tar dig en sväng när hon stiger upp ..., jaaa, du är fiiiiin du harry, du är faktiskt världens finaste hund ..., och kanske ska matte klippa klorna på dig också, du ska se att det blir bra ..och vet du, att på själva julafton, då kommer Alice hit, hon är en Jack Russel, henne har du ju träffat tidigare".

Säger han som är husse och nyss hemkommen från jobbet.

pElle bryr sig inte så värst i det där pratet.

Gunnars mamma finns inte mera ...

Tavlan målad av just Anna.

Det är underligt .., det är som om december är en månad när människor kallas hem.
Eller bort.

Gunvor - pv:s mamma -, min pappa, Ingelas pappa och var det inte hennes farmor också ..., och nu: Gunnars mamma: Anna.

Och Bert i Luleå .., förlorade han inte sin mamma kring jultiden, eller minns jag helt galet?

En enda gång har vi träffat Anna och det blev verkligen ett sånt fint möte, fyllt av glädje!

Glädje och förundran.

För hur förvånade blev vi inte när Anna, då nittiofyra år, plötsligt tog fram munspelet!

här lät det.

Och var det.

Ja, det var en alldeles underbar kväll.

Och glädjen över att vi fick träffa henne, finns kvar.


Dutt-dutt och gräddbeställning!

Jobb åtta till ett och det går för runt hela tiden.
Att varannan torsdag göra mejeribeställningen är tämligen knepigt (man får ingen riktig vana) .., och att då göra den just inför jul, då är det upplagt för lite oro.
Natten mot idag drömde jag om just detta; att jag blandat ihop beställningsblocken och nu skickat ordern för ett år tillbaka!
Och medan jag plockar upp alla varorna som kommit, ansluter chefen och hjälper till ..,och vi samspråkar om hur mycket Arla-grädde som ska tas hem; han tycker att jag har tagit i alldeles för lite och jag tycker precis tvärtom .., han hugger till nåt hemskt!

När ordern väl är godkänd och skickad (då håller man andan ...), ringer jag till den som är ordinarie mejeriansvarig och pratar med henne och hon ger chefen rätt och tack och lov .., så hinner jag skicka in och komplettera och dom som på fikat lyssnat till vårt grädd-gnabb, smajlar så häääär mycket och jag går ut i butiken och böjer mig fram och säger ..."ååå, högt ärade chef, jag hade nog fel, trots allt!"

Då ser han väldigt nöjd ut och ler lite plirigt.

Innan jag slutar för dagen säger jag tack och hej till alla i personalrummet; ja, skulle nu jorden gå under så ., och vid charkdisken står några kunder, jag säger hej till dom också och tackar för den här tiden och en kvinna skrattar och säger att "ja, jag väntar med julskinkan tills i morgon, man vill ju inte slösa i onödan ...".

Sen hemåt.

I bilen tänker jag på hur ofattbart bra jag trivs i den här affären!
Visst, allt är inte perfekt, men i det stora hela tycker jag så mycket om den.
Lagom liten eller stor .., många äldre som handlar och mängder med stamkunder!
Och frihet i jobbet.

När jag kommer hem ser jag på köksbordet julkortskuvertet som kom igår och gjorde mig så glad.
Finns det någon egenskap som verkligen är tilldragande och som gör mig glad, så är det filurhumor.
Inte det här att dra vitsar hela tiden, utan just det där filuriga.

Den som känner mig vet att jag i alla tider, i alla fall de senaste fyrtio åren, har duttat med överstrykningspennor på brev, paket, skrivpapper eller för den delen .., även schemalistor, ja, t.om. på butiksskyltarna! Fråga mig inte varför .., jo, jag tycker väl att det blir lite trevligare.

När jag då får ett julkort dekorerat med dutt-prickar på baksidan, då förstår jag ju att detta är skrivet av dels någon som känner mottagaren .., och dessutom är utrustad med humor.

Jodå.
Så är det.
Det visar sig vara från Kent i Småland!
Tack du snälle, rare!

Och nu är det jullov för pv som snart kommer hem .., och jag börjar inte arbeta förrän halv fyra i morgon.

Livet känns som bäst.



Dagens fönster ...

Ännu en bild från mitt fönster i Ystad.

Där är en ängel i trä - present från äldsta dottern -, där är fåret från Australien .., en pappershäst målad av Anja Notini och så Anders lilla plastgubbe som han så ofta lekte med.

onsdag 19 december 2012

Och här är vinnarna !! 


Stooort, stooort grattis till er båda!

Och snart dragning ...

Glädje då. "Dr Böhlander" får "det-gjorde-du-bra-kram" efter sin insats i stafettvasan.

... i DBFV och följande ligger och skvalpar i glasbyttan:

Cruella i Sthlm

Ann i Göteborg

Turtlan i Karlstad (sååå roligt att prata med dig igårkväll!)

Monet i Frankrike

Monica i Lysekil

Cecilia N i Härnösand

Eva på Frösön

Mossfolk i Örebro

och

Ulrika i Västmanland (håller vi tummarna för idag .. hon ligger på operationsbordet!)
DBFV för Cruella ....

Nu var det på vippen! Förra veckan bjöd bland annat på traditionellt julspel kombinerat med luciatåg i kyrkan där dottern konfirmerade sig.
Hon var ängeln Gabriel och läste den rätt så högstämda texten väldigt fint.

Och dagen efter hade nästan hela familjen plus en kompis biljetter till en riktigt traditionell föreställning: A Christmas Carol. Det är det brittiska amatörteatersällskapet i Stockholm som sätter upp denna klassiker varje
år.
Väldigt välspelad och rolig och sorglig. Och så alla vackra engelska julsånger. Det var härligt!

/Cruella

Och tänk ...

... att i detta vackra har man vuxit upp.

Här har man - på sextitalet - under friluftsdagar trampat slalombacken (det var före pistmaskinernas tid) .. här man suttit i skidstugan och druckit varm choklad och ätit leverpastejsmörgås med gurka och här föll min australiensyster och kraschade några ryggkotor och blev liggande i gipsvagga i tre månader.

Här har man gått i skola .., cyklat till Solviksbadet .., varit förälskad .., arbetat på Ica Nilahallen .., dansat på Malå Hotell när det varit personalfest .., brutit armen hemma i köket, nyckelbenet hos Magnussons, blivit hundbiten på badstranden .., och här, i Malå, har jag tillbringat totalt trettiotvå år av mitt liv.

Just vid pilen bodde vi.
Sjön bara ett stenkast nedanför huset.


Till Tankevågor:  jag letade på min blogg efter malåbilder och hittade väl tusen inlägg om just Malå .., men ingen bild så där riktigt bra. Här är en i sommarskrud. 
Malån är - enligt Wikipedia - tolv mil lång.
Det här är alltså landskapet Lappland, men Västerbottens län. 
Norrbottensgränsen ligger bara några mil bort bara.

 Och gammal bild från samhället. Udden där vi bodde vid klockan fyra på bilden och Tjamstanberget - då ännu inte avverkat - som en trollhatt i bakgrunden. 

Alla tre bilderna har jag - utan lov - norpat från nätet och jag har ingen aningen om vem som har tagit dem, ja, förutom den sista.
 
DBFV för Ann i Göteborg ...

Det bästa förra veckan var när jag och min kollega Eva höll Öppet Hus i våra nya lokaler.
Vi var ganska stressade över det hela och vi hade förberett kvällen noga med bubbelvin, ost och valnötter.
Alla som kom skulle också få en gottepåse med sig hem och vi skulle också ha ett lotteri.
Gottepåsen bestod av ett litet prov på “Maria Åkerberg”, ekologisk hudvård, som Eva säljer och som jag absolut kan rekommendera. Från STORARTAT låg det ett bokmärke, so man trär över boksidan.
 
Eva lottade ut en massagebehandling, från STORARTAT var vinsten en valfri sjal eller ett smycke och från vår hyresgäst fr.o.m. 1 januari , Anneli kostrådgivare, lottades det ut, ja just det, en kostrådgivning.
Det kom många fler än vad vi vågat hoppas på, många hade med sig vackra blommor, godis och andra lyckönskningspresenter. Det var så roligt hela kvällen att vi alldeles glömde bort att ta bilder.
 
Jag sålde också lite roliga smycken och några linnekassar och flera kvinnor, som bor i området, upptäckte också att jag även hjälper till med ändringssömnad.
När kvällen var över och jag sparkat av mig mina nya klackskor kände jag att jag var dödstrött – men väldigt glad.
Det var en mycket lyckad kväll!
 

Onsdagsfönstret ...

Varje december brukade jag arrangera som en liten djurpark .., eller som en liten "historia" eller kanske mer som ett levande fönster, så där så att när småbarnen på väg till eller från dagiset gick förbi min lägenhet, skulle det alltid ha hänt nånting i hörnfönstret.

Ibland tittade små kaniner ut ., eller tomtar eller änglar, ja, det fanns allt möjligt att variera sig med.

Det är det fönstret som syns på bilden.

Ja, det var i Ystad, förstås.

tisdag 18 december 2012


I morgon är det dragning ...! 

Någon fler som vill vara med ...?

Ni har chansen fram till klockan tio i morgonförmiddag.

Mejla bara glädjen till bisse151@gmail.com, så hinner jag lägga in det hela.


I morgon onsdag ...


... är det dags för vännen Ulrika i Västmanland att lägga sig på operationsbordet.

Åååå, så jag hoppas att allt går bra och att du - om inte alltför lång tid - kan skriva vad som var det bästa som hände den där dagen .., då du blev helt frisk!

Lycka till! säger vi i det gula huset.

(Bilden visar ovan nämnda madame under en resa till Danmark .., och på Öresundståget hittade hon tidningen Kupé och vad hon tyckte om Ernst, visar hon väl här .., men jag tycker om honom jag. Ulrika var en av de allra första bloggvännerna som jag träffade på riktigt, ja, hon var för övrigt en av de första som kommenterade på min förra blogg, den som började i september 2005.
Jag minns sååå väl när jag mötte henne vid tåget i Ystad .., hon var blyg och tillbakadragen, pratade knappt. Men oj ..., vilken resa hon har gjort! Och minst ett par gånger besökte hon Ystad .., det var bloggträff och vi åkte bil runt Österlen och tåg till Ven där vi hälsade på pv som hade kommit seglande dit.)
DBFV för Turtlan i Karlstad ...


Utan tvekan så blir mitt bidrag förra fredagskvällen och den traditionella kvällen strax före jul som vi kallar för "Vi går ut och äter men äter inte Julmat"
Vi träffas, pratar, äter och skrattar oss igenom kvällen.

Gamla tjejgänget samlades på en av stadens restauranger och spanade in menyn. När vi väl skulle beställa så har jag och kompis C valt exakt det samma från menyn utan att ha pratat om det.
De andra damerna har valt helt annorlunda än oss två.

Vi två satsar på en rödbets och chevrésallad med pinjenötter till förrätt. Sedan en fisksoppa till huvudrätt.
De andra valde pasta, hamburgare och dylikt. Ja sånt där mer vanligt.

- Vi två är väl "lite udda" i vår matsmak säger vi och ler.
- Nja, inte udda.. vi har smak sa vi!

Men Du sa jag till C. Vad skulle Du välja för glass om det fanns flera sorter att välja på frågar jag henne.

- Pistage svarar hon snabbt och bestämt.

Men herre je... svarar jag. Hur lika smak har vi?

Finsmakarlika enas vi om!
Just det! Pistage här med!

Tänk vad ett sånt litet samtal kan glädja och ge minnen!

Turtlan

(sen att hon valde cappuccino och jag vanligt kaffe behöver vi ju inte nämna.......)

Och nu är han nöjd och glad ...

Lååång promenad i nästan vårligt väder och ingen halka alls; bara att spatsera utan rädsla!

På kustvägen passerar bilar nu och då .., jag ser en tomflaska i diket och några tomma ölburkar längre bort.
Nån som smygdricker på väg hem, kanske?
Nån som inte kan hålla sig?

Och nästan hemma postar jag julkorten - dom allra sista -, och nu är det snart dags att ge sig av till jobbet och jag fick moppelängtanskänsla nu när vägen var bar, men den får stå där den står och trängas med allehanda bråte i det som lär ska vara en carport.

Snart nog blir det vår.
Snart ska koltrasten flöjta från grannens tv-antenn .., snart ska stararna siiirla från taknocken.
Jodå.

Det går fortare än man tror.

Nästan som syjunta, kanske ...?

Förmiddag i landet Halland.
sigge nilsson som annars inte gör nåt väsen av sig, jaaaaamar högljutt när inte älsklingsmaten finns på plats.
"Torra kulor, vad är det för nåt att bjuda på!" tycker han.
På soffan ligger pElle och sover och ute i lilla eken ser jag tre ekorrar.
Harry ser dem också ....

Vid halv åtta gör jag en sockerkaka och när den är klar, får den följa med på promenaden ner till havet och precis som jag hade väntat mig, kommer den där lilla karavanen med bilar, innehållande män i pensionsåldern - dom som träffas var morgon nere i hamnen -.

Det här är Arne, den ende av dem som bor här längs vägen, inte så långt från det gula huset.
Arne har hjärtfel och nu får jag veta att han även fått diagnosen KOL ("jag har fått kål", säger han och jag förstår ingenting ..., kål??, jaha, ja!), ja, det är väl inte livet på en pinne förstås .., och jag frågar om han kan ta med sig den ljumma sockerkakan och så får dom ha den till kaffet och javisst, det går bra, säger han leende.

Arne har drivit en elfirma, men tar det numera väldigt piano.
Man kan tänka sig vad den här morgonsamlingen tillsammans med andra män .., fem stycken kanske, kan betyda? Ja, för dem alla.



DBFV för Monet i Frankrike ...
Återigen handlar mitt Bästa I Förra Veckan om vardagsglädjen. 
Så här ser den också ut: kära maken lapar sol efter lunchen i solstolen på terrassen. Vi har det underbaraste av väder, sol, blå himmel och femton plusgrader. 
 
Det känns som sommar när solen gassar på läsidan och vi är oerhört priviligierade som får bo och leva så här. 
Lika roligt var det att vinna Elisabet-godis i förra veckans dragning!!
 
Hälsningar från Monet

Dagens fönster ...

Hej igen!
 
I söndags var jag på Tirups Örtagård och lyssnade på skönsjungande Dubbelqvartetten Oktopuss
Passade då på att föreviga trädgården utanför Caféet, som nu varvat ner i sin välförtjänta vintersömn. 
Men snart våras det igen även där ute!
 
Vi hörs!
 
KramKram från Torun.

måndag 17 december 2012

DBFV för Monica i Lysekil ...

Hejsan, här är mitt DBFV!
 
Här i Lysekil var det julmarknad i går - söndag 16.e december.
I "Gamlesta´n" var det många bodar, både med försäljning av saker, kakor, korv mm.
Det var också flera lotterier, och jag stod i en bod där vi sålde "julklapps-lotter".
"Gamlesta´ns Byalag" står för arrangementet här, och jag är en av medlemmarna i föreningen.
 
De som vann på lotterna fick välja bland en hel massa "julklappar" (inpackade).
Sakerna var sponsrade från olika affärer och företag i Lysekil.
Vinsten går till ett barnhem och en skola i Ghana.
Pengarna skickas direkt utan mellanled!
 
Varma hälsningar från Monica i ett regnigt Lysekil.

Eva i Tyresö tipsar ....

Och alla som arbetar med barn - min egen "dr Böhlander", t.ex - känner nog igen sig.

Såååå härligt var detta!
DBFV för Cecilia N i Härnösand ...

Två konkurrerande saker.
Äntligen klar med universitetet!
Vann en tröja hos Lotten! (lotten.se)
De är lika roliga båda två fast i olika divisioner.

Cecilia N

Och så bara svisch ....

... kommer hällregnet och nu är allt det vintriga borta och kvar är slask och sörja och när jag tar med mig harry och går på morgonpromenad "tjaskar" det hela tiden under skorna och flera gånger tänker jag ..., "ära vare Goretex!"

Nere vid havet möter vi fyra bilar som kommer nästan på rad .., det är gubbarna som träffas i lillstugan i hamnen (lillstugan = arbetarbod av enklaste modell) och det vinkas och hejas och Christer stannar till och säger ..."oj, vilken fin färg du har fått på kinderna Elisabet!" , ja, det är väl motvinden förstås.

På hemvägen genar Harry och tar stigen längs bäcken (hela bäcken är kantad av jättelika rhododendronbuskage !) och kommer fram på Eckes tomt, fast han inte får för matte.

Där, i plastlådor, ligger fiskegrejorna och bidar sin tid.

Och nu är det mitt på dagen och Tommy Körberg sjunger vackert medan jag skriver julkort och tänker på familjerna i USA som har förlorat sina småttingar.

(Och för att inte någon ska bli upprörd över att jag bara tänker på amerikanska småbarn som blir skjutna, så tänker jag även på alla barn i hela världen som blir skjutna rakt av.)


Men pv bryr sig inte ...


... ja, i det där att jorden ska gå under nu på fredag, han röjer glatt lite på vinden och hittar ett gammalt inramat fotografi .., å, det är hans morfar och mormor och kanske är det en liten Gunvor som hålls upp av sin pappa?

Att Gösta har klara drag av fädernet, är inte svårt att se.
Ja, det har nog pv också.
DBFV för Mossfolk i Örebro ...

Det har varit en minst sagt hektisk vecka följd av en förkyld feberhelg. 
 
Men i onsdags tog jag paus. Jobbade inte över, stängde av mobilen, åkte hem och satte på julmusik och bakade saffransbullar, lussekatter och pepparkakor. 
 
Det var helt klart veckans höjdpunkt :)
  
DBFV för Eva på Frösön ...


Hej!

Kall och lite tung vecka. Det bästa har varit att börja planera för en Skottlandsresa första veckan i maj.
Start och slut i Edinburgh, för att hälsa på vår yngsta.

Därefter en rundtur i de skotska högländerna.
Nu söker vi efter B&B-boende i någon vacker liten by på landet.

Bilden är lånad från google.

Kram Eva.

// Och här finns lite tips ...., hälsar Elisabet.

Anna-Lena sa... Och här är också ett tips om ni kommer så långt västerut... http://www.applecross.uk.com/inn/

Där åt vi de bästa skaldjuren någonsin. Halvön är också väldigt naturskön och mysig att åka runt.

På min bildblogg finns lite inspirationsbilder från vår resa i våras. http://www.anna-lenasbilder.blogspot.se/

Dagens fönster ...


Ja, bor man på landet är det inte så himla lätt att variera fönsterbilderna, i alla fall inte så här i vintertid.

Tur att man har ett arkiv!

Och här syns älsklingsslingan från Ikea, den som jag tyckte så otroligt mycket om och som fick sitta uppe till långt inne i februari, då Vän av Ordning helt sonika knackade på mitt fönster och påminde om ljusslingelagen.

Den vackra slingan med det mjuka ljuset, den avled lugnt och stilla i kretsen av de närmaste - dvs - jag själv och tänk, sedan dess har jag omöjligen kunnat hitta en som är lika mjuk i skenet!

Numera är dom flesta iskalla.

söndag 16 december 2012

Först ut är Ulrika i Västmanland ...


Veckans bästa skedde för bara en liten stund sen: kirurgen på USÖ ringde och vill träffa mig imorgon, trots att han egentligen inte har tid över.

Han är bekymrad över det rejäla diskbråck han ser på mina röntgenbilder och det låter som att det nu kanske kan bli op *snart*.

Jag hoppas hoppas hoppas det!

Ulrika.
DBFV .....

Så är det dags igen att summera veckans bästa ., det som fastnade i hjärtat .., det där som värmde lite mer än det övriga!

Idag är det söndag .., hela veckan har gått .., och vill du vara med, så mejlar du in ditt bidrag till bisse151@gmail.com och så blir det dragning på onsdag igen.

Bilden visar vad som värmde mitt hjärta nån gång i september; den där underbart vänlige renhållningsarbetaren i Hyde Park i London .., han som tog sig tid att prata med alla som frågade efter vägen.
Tänk, om jag hade vågat fråga efter hans namn!

För exakt ett år sedan höll vi också på med uppmuntringslotteriet, men hur jag än letade, ja, så hittade jag inga bidrag. Då kom jag ihåg! Då räckte det med att ni bara i en kommentar skrev att ni ville vara med.

Men för åtta månader sedan, då gällde andra regler.
Det här var det jag hittade först av allt.

Och titta här, så mycket glädje!


Röjning pågår ...

I ett vindsutrymme på ovanvåningen finns ett otal papperskassar fyllda med allt möjligt och omöjligt och i en banankartong hittar pv hur många cd-skivor som helst - alla tillhör tydligen mig -. 
Så nu sorteras det. 

Enbart genom att titta på skivtitlarna, kan man följa sitt liv.
Där är flera stycken med titlar som "Lugna stunder", alternativt "Rofyllda stunder" - förmodligen inköpta under en stressig period .., och där är jazz och blues och Christer Sjögren som sjunger julsånger ("va! har du köpt en sån!" utbrister pv) och där är Dinah Washington och Andrea Bocelli och där är även filmen som jag tycker sååå mycket om och som är så finurligt filmad: Amelie från Montmartre! 

I ett av cd-hyllans ännu tomma fack skymtar ett får från Australien .., en tupp från Portugal, samt den lilla, lilla broderade kudden från Frankrike - brodös var Monets mor -.

På soffan Ektorp råder frid.
pElle ligger på älsklingsplatsen nära elementet och harry har hämtat lilla gosedjuret som han leker med nästan jämt och ständigt.

Två och en halv timme kvar, sen stundar jobb till sju.

Räddningen kommer norrifrån ....

Ibland, i alla fall.

Upphittat ...

Det är inte ofta jag verkligen  b e r   om en inköpslista, men igår hände det.

Kunden är en kvinna i kanske 40-årsåldern och så oändligt rar, ja, jag tycker så mycket om henne.

Nu berättade jag som det var och jodå, det var inga problem.

Och så fick jag veta att hon är Oxe och lillasyster.

"Min mamma brukar säga att jag är den mest typiska lillasyster som finns!" sa listskriverskan och looog.

Det kanske är det jag känner igen hos henne ...?
Lillasystersyndromet?

Dagens fönster ...

Tredje advent.
Tändsticksasken ligger på fönsterbrädan .., det tredje ljuset är tänt.

I fönstret hänger adventsstjärnan som är likadan som den vi hade i mitt barndomshem.
Då hängde den i fönstret med utsikt över Elvaberget.
Den här vetter mot havet till.