måndag 9 oktober 2017

Måndag i oktober ....


Efter helgens äventyr, tar luften slut - inte bara för en liten hund -.
Så vi tar det piano.
Lyssnar på vilsam musik .. tänder ljus .., laddar kaffebryggaren .., tittar på morgon-tv .., och sen kommer solen och lyser på ännu gröna eklöv och man hör småfåglarna protestera över bristen på mat i fröautomaten.

Ja, det är väl dags nu, kanske?
Att fylla på.

söndag 8 oktober 2017

Det bästa för Eva på Frösön ....


Det bästa var förra helgen tillsammans med mina döttrar på hotell Copperhill i Åre.
En härlig helg på det finaste hotell jag vet. God mat, härliga spastunder, prat och skratt med döttrarna och en underbar utsikt.
Den här bilden visar foajén i Copperhill, där man kan sitta i sköna soffor och insupa miljön.




Sett uppifrån, ser du den gigantiska öppna spisen?




Utsikten från hotellrummet ....


Att sitta i den där varmvattenbassängen och titta ut är ren och skär lycka.


Skymning över Åredalen ...





Det bästa för Kattis, också hon i Närke ....



Det bästa i veckan, det var att jag mellan allt annat hittade tid till att läsa! (Boken på bilden, den tyckte jag mycket om.)

Kramar från Kattis

Mitt eget bästa ...


Den här veckan har varit så övermåttan fylld av glädje, så där så jag nästan inte mäktar med det.
Så där så det känns som att nu sprängs hjärtat.
Det började med ett stort vadderat kuvert landet Närke.
Där i låg en så fantastiskt fin bok som heter "I love Instagram" med bilder av Christoffer Collin - wisslaren på Ig -, signerad och allt.
S o m  jag har tittat i den och njutit!
Tack du omtänksamma Kattis!!


Sen råkar jag - även det på Instagram - se en bild som Solbritt i Ystad lagt ut och jag skriver "den här skulle du kunna sälja som vykort!" Dagen därpå .., vad ligger i postlådan om inte ett stort vykort, ja, samma kort som jag föll pladask för!
Ååå, tack snälla Solbritt! (Nu är den inramad och sitter på fotoväggen i hallen).


Nästa glädjeämne var förstås Toughest i Göteborg.
Det var mulet och regnade och lerigt nånting hemsk.
Här just innan start; Anna tar sig en banan och dold under kapuschongen står hennes farbror, den snälle Leif. Och så Micke i förbgrunden.


Vi var många på plats som hejade; det var mina barns pappa och hans fru Karin /(den här bilden har hon nog tagit) och det var Majas föräldrar som kommit från Vetlanda och så Leif  och en faster och kusin till mina barn (bor i Göteborg) och det var bara såååå roligt!

Banan är nästan 1 mil lång och består av en massa hinder som vi inte såg, men här stod vi .., och det var i början av loppet tror pv och det ser ju himla trivsamt ut. Pv i röd toppeluva, Sen Maja, Anna, Anders. Micke lyckades balansera på kanten.


Emil - som nu tillfrisknat - hade biljett, men den fick Micke överta och här står kapten Lintott och deras hund Charlie.
Hur underbart är det inte att han är på benen igen!!


Och Marias stövlar var helt täckta av lera innan allt var över.
Maria, som i fredags bakade en chokladkaka/tårta som var överjordiskt god och som vi bjöds på efter det här äventyret ., kakan serverades med vispad grädde och hallon.


Ett av hindren var att hoppa från kanten av det här hindret på bilden ovanför och rakt ner i rena lervällingen! Det var tillräckligt djupt för att någon våghalsing skulle slå en saltomortal och det var inte så att man bottnade. Ååå, så många som  t v e k a d e  och försiktigt kikade ner.
Fyra av fem i Tauruslaget hoppade och den femte, han tog sin röda luva, klättrade ner och sa i morse att "nä, nu ska här tränas på att hoppa från såna här höjder i simhallen!"


Efter 1 timme och 50 minuter var Toughest Taurus i mål!
Det man inte klarade av, ja, då fick den springa en straffrunda.
Så här glada var dom efteråt ...
Åldrarna på lagets medlemmar är: Maja 27, Anders 31, Anna 41, Micke 46 och Pv 62.
Om ni visste hur spralliga dom var och det här skulle dom minsann göra om!
Heja!


Och så här ...


Och så här ...


Men det som gjorde mitt hjärta allra varmast, det var när Anders enkelt sprang upp för den här rampen och sedan drog upp andra som hade det knepigt (ja, jag kände mig så  glad, så omtänksam han var!!) och när jag ser den här bilden där han hänger ut över kanten och även drar upp AP, ja, då blir jag så rörd så det kan ni inte tro!

Sen åkte vi alla hemåt, åt ljuvligt god middag (tack mina barns pappa!) och efterrätt som Maria gjort (världens godaste chokladtårta/kaka med vispad grädde och hallon) och satt uppe till en bra bit in på natten och här var då precis alla; även Majas föräldrar.

Idag  lammfärsbiffar till lunch till dom som stannat kvar och nu är det plötsligt tomt och tyst och pv har sovit på soffan (även harry och nelly) och jag har diskat bort och dammsugit.

Vilken underbar helg!
Tretton personer till bords och fyra hundar som sprang omkring- vilken glädje -!
Ja, det var mitt bästa.
 


Det bästa för AP ...


Familjen samlad.
Vissa superduper-supporters och andra tillsammans, kämpandes ute runt banan.
Utöver det god mat, fina hundar, fin natur och bästa familjen, när livet är som bäst.

Bilden: längst bak Micke, Anders, Anna, Maja och tomtegubben - självaste pv -. 


Och så det bästa för annannan i Portugal ...

Hej Elisabeth,


Bildlöst bästa från mig. (Inte alls! hälsar Elisabet, som hittade en bild som kom just från dig, Anna, ja, en bild på utsidan ett vadderat kuvert! Bilden var från februari 2012).

En god vän och kollega från ett internationellt virtuellt nätverk för forskare och universitetslärare var på konferensbesök i Porto och vi kunde ta oss tid att träffas. Vi gick och tittade i katedralen och drack ett glas vin på min favoritplats och åt en god måltid tillsammans med P.

Och så pratade vi mycket om sådant som man behöver tala med en kollega på en annan geografisk plats men på ungefär samma plats i organisationen om. Handledning och utvärdering och folk som inte gör det de ska och så. Det blir väldigt mycket mera konstruktivt när det är med någon som inte är i samma organisation som en själv. Både roligt och nyttigt.

Hälsningar
annannan
(som uttalas ann-annan - inspirerat av en i den kvartett jag brukade plugga ihop med på universitetet som drog ihop namnen på ett radarpar som båda hade namn som började på an)
Det bästa för Ulrika i Närke ....

Vilken vecka!
Det är svårt att välja bara en eller ens bara tre saker...

Det allra, allra bästa är i alla fall ett möte med en annan människa. Någon som lever under svåra omständigheter och som jag fått gåvan att lära känna och stötta. En del människor bara flyttar rakt in i ens hjärta.
Jag önskar jag kunde berätta mer om den här fina människan, men det går inte p.g.a. omständigheterna. Det är i alla fall det som värmt mitt hjärta alldeles extra mycket den här veckan. Det seglar in och lägger sig mjukt i hjärtat som ett av **årets** bästa.


En annan veckopärla är gårdagen som tillbringades på en lerig åker i 5 timmar och sen i depån ett par timmar, då det var Rikspokalen igår. Att titta på rally är *nästan* lika roligt som att sitta i bilen och åka själv. En hel dag med rallybilar, feststämning och glada människor i sällskap av fina vänner är underbart!

Och så hösten! Vackert, vackert! 
 Och utsikten från vår lilla radhuslänga är helt fantastisk året om, i alla väder och årstider.
Det bästa för Barbro i Brämhult ....


Veckans bästa måste vara dagens besök hos konstnären Lena Björn i Tranemo.

En totalupplevelse. 

Man närmar sig ett rödmålat trähus från gatan och stiger in genom grinden till en ljuvlig trädgård som liksom omgärdas av tre byggnader.
Det ena är boningshuset, det andra är utställningslokalen med ateljén på övervåningen och det tredje är ett hus som rymmer ett semesterboende. Där skulle jag gärna bo!
Konstverken är fantastiska men rymmer hemska bakgrundshistorier - något som Lena berättar om. Hon har engagerat sig i kvinnors utsatthet i olika delar av världen. Här finns en presentation http://www.lenabjorn.com/om
Vilken dedikerad och trevlig person.

Lena är en av deltagarna i Konstrundan i Sjuhärad, och efter besöket hos henne så for vi vidare till andra konstnärer. En dag att vara tacksam över...!

Det bästa för Kerstin i Dalarna ...


Höstens alla underbara färger 🍁🍂🍃🎨
 
 
Så svårt att välja ut bara en bild så det blir några du får välja på 😀
 
 
 Kramar från Kerstin i Dalarna
Det bästa för Barbro i Uppsala ...


Det bästa denna vecka var att få rå om mina tre Osloflickor. 
Vi cyklade mycket ,det gillar Noelle. Livia i mormors barnsadel var väldigt förtjust i att” kyckla ”hon med.

Badhuset var stor succé för stora och små. 
Leos lekland var också kul.Träffat onkel Fredrik har vi också gjort. Pysslat,spelat kort,memory har också hunnits med.

Kramar och kos har förgyllt veckan. Alltid lika svårt med avskedet på Arlanda blir det för Noelle men gick lite bättre denna gång❤️.Nu är det tomt och tyst 😥

Nu blir det först till jul vi ses
Kram från Babsan
Det bästa för Ann i Göteborg ....


Det bästa veckan var nog idag när Anders och jag äntligen fick fotat lite saker som ska ut i webshopen snart!
Vi har svårt att få till det - ni vet när, var hur - men idag blev det till slut!
 
Att fotografera små barnmössor var inte lätt. Det syns inte så bra om de bara ska ligga platta, men då kom vi på att vi kunde blåsa upp ballonger och trä mössorna på och se...det funkade utmärkt.

Tjugo mössor blev fotograferade + lite smycken och sen orkade vi inte mer. Det tog mycket längre tid än vad vi tänkt, men det blev bra till slut.

PS. Det ser ut som om han kräks i mössan, men det gör han alltså inte!! Ursäkta den usla bilden, men den är tagen mitt i ett skrattanfall

//Elisabet skriver: glöm inte att titta in till Ann .., nu säljer hon smycken!



lördag 7 oktober 2017

Dagens fönster ....


... finns i Mullhyttans kyrka och då anar i kanske vem som höll i håven?

Just det.

Ulrika!

Tack snälla! säger jag.
Det bästa - i morgon - ....


Du som vill vara med och dela med dig av lite hjärtevärme - det som gjorde dig extra varm inombords under veckan som gått - glöm inte att i morgon lägger jag ut bidragen!

Det kan bli aningen senare än vanligt, då vi ju har huset fullt just nu.


Kommer ni ihåg tidigare bidrag ....?

fredag 6 oktober 2017

Fredagsfönstret ....


.... speglar sig lite i kaklet inne i den lilla toaletten i Köpenhamn.

Det är många år sedan den bilden togs.
Jo, det var den helgen jag träffade herr Akkurat och Morsomt, han som var så omåttligt intresserad av jazz, ja, det var nog hans livs intresse!

Vi hade var sitt hotellrum och han tyckte att jag var en envis rackare som prompt ville ha eget rum.
Sista dagen skulle vi ha nån slags "utvärdering", ja, det var hans ord .., ååå, så hemskt det var.

Det var efter det som jag sa tack och hej till den där dejtingsidan.
Och sen hörde en smålänning av sig, en som aldrig skrivit en rad, men som upptäckt att jag inte längre var aktiv.

Ja, på den vägen är det.

torsdag 5 oktober 2017

Lediga dagar ....


Så är den andra av fem lediga dagar snart tillända.
Var det ösregn och närapå storm igår, så var det desto finare idag.
På lillrundepromenaden kunde jag konstatera att en av pilarna vid Lilla Stensjö hade dråsat i backen och låg där som ett urtidsmonster med spretande grenar mot marken.


Titta!
Visst ser det ut lite som urtidsjur!

Åkte sedan till affären och handlade .., tittade in hos friherrinnan och hjälpte henne lägga in till-salu-annonser på en facebooksida .. sen hemåt och slängde tvätt i maskinen, dammsög och städade på ovanvåningen .., flyttade sängar, hämtade madrasser ..., ja, vi blir många i huset i helgen och det ska bli sååå roligt!

Alla tre barnen med respektive kommer hit (på lördag är vi samlade), mina barns pappa och hans Karin kommer i morgon (och har förstås med sig Meja, labradoren) och så får vi även glädjen att ha Majas föräldrar på middag; dom som annars bor i Vetlanda i Småland.
Alla ska vi heja på Taurus Toughest i Göteborg på lördag - det är Anna, Micke, Anders och pv som ska tävla, men i samma lag - och därefter blir det middag här i det gula huset.

Emil, som också var anmäld, fick lämna återbud, då han såklart inte är helt hundra ännu efter proppeländet.


Tänk, så härligt att bli som en stoooor familj!

Loooog så här mycket när jag fick sonens fråga på messenger.
Jo, det är så att jag har ju så många .., ja, "högar" överallt; det är papper och lite annat och när jag då får besök, då händer det att jag lägger dukar över själva högarna och vips, så blir det fint!
Det där har förstås barnen sedan länge genomskådat och därav Anders fråga .... "Har du tillräckligt med dukar?"

Njaaaa .., men man kan ju köpa flera på loppis!

Fru Hibiskus ....


Av vänliga bor-några-månader-i-sonens-hus-grannen Katarina fick vi en knoppig hibiskuskvist.
Den sattes i ett glas med vatten och förgyller nu vår sängkammare.

Var gång jag ser den, får den mig att tänka på det här.



Just det.

onsdag 4 oktober 2017

Dagens fönster ...


... fanns - och finns ännu - i en dörr.
Jag minns exakt känslan.

Två timmar senare låg jag på operationsbordet.

#hässleholmssjukhus
Härmed meddelas ...


... att herr pv hittade sina skolnycklar och byxor i en plastpåse i Skallkrokens klubbstuga eller vad man nu kallar den.

Vi firade med ett glas vin till middagen - här är det Gunnar och pv som skålar - det är fyra år sedan och var en himla trevlig kväll.

Och nej, det är inte volang på nyckelupphittarens t-shirt, det är dålig resår.
Om jag älskar instagram ...?


Det börjar så här .., så som det ofta gör, man tittar in hos någon som man följer och upptäcker där någon annan och så faller man pladask! Just så blev det i det här fallet.

En onsdagmorgon .., min lediga dag, den första av fem på raken.
Jag sitter i loppisfåtöljen, dricker kaffe och kollar Instagram.

En av mina favoriter är konstnären Gregory Mason (på instagram gregorymason_art) och hos honom upptäcker jag Laura Quinn Harris.
Det är hon som har målat av kvinnan på bilden här ovanför.

När jag först ser bilden tänker jag .., det är omöjligt, jag måste ha missförstått det hela, det är nog ett fotografi? Så jag letar vidare och inser att jo, det är verkligen en målning!
Men det är ju helt sanslöst!

Nå, det är jag inte ensam om att tycka .., Turtlan i Karlstad blir misstänksam (men överbevisad) och Leina i Bohuslän, som själv är så konstnärlig, hon skriver att "jodå, med gott om tid och grym skicklighet så kan man måla sånt!"

Mer som hon åstadkommit.


Till sist mejlar jag henne och frågar om det är okej att jag visar hennes bilder på bloggen och får nästan bums svar att det är okej. Så vänligt!


På nätet kan man läsa mer om målningen som visas på National Portrait Gallery i London.
Så här står det, bland annat.
"The portrait is of the artist’s friend, Jessica. Quinn Harris says: ‘The sitting took place in my bedroom at home, as I wanted the patterned wallpaper to provide an interesting decorative backdrop.’ The artist made sketches and reference photographs before completing the portrait in her studio over the next five months."



Lite mer om hur det gick till ...


Ännu en målning.


Och Doug och Jane!
Är det inte helt fantastiskt och ser man på .., Jane har handlat kläder hos Gudrun Sjödén!

Här kan man ta en titt på fler av hennes alster.

Ja, jag säger bara en sak: jag är närapå stum av beundran!
It´s amazing!