Tisdagsfönstret ...

Denna soliga morgon kommer dagens fönster från Västmanland, närmare bestämt från Lindesberg.

Det är förstås den flitiga fönsterfångerskan, vedhämterskan, kattskötaren, fågelskådaren och inte minst ...., stickmadamen Ulrika, som varit framme med håven.

"En olydig man är en lycklig man ..."

Och jag tycker verkligen om att han inte gör som jag säger.

Nu äntligen, blir vi kanske av med höeländet.

("Ja, tur att du har påsklov och är ledig i morgon ....", säger jag .., ty risken är stor att här får eldas hela natten.)

Orkade jag ...?

Nej.

Men nu har vi - med gemensamma krafter - lyckats tippa omkull rullen och fick på så sätt ut eländet .., ja, det var som att rulla av det.

Vid garaget står säkerligen tretton säckar fyllda med hö .., men det här får torka och så får vi se vad vi gör med det. Mögligt och äckligt och det dammar och ryker ur det.

Och hädanefter, det kan jag lova er, får rådjuren sköta sin egen mathållning.

Liten utflykt ...

Bara någon kilometer söderut, inte långt från Steninge, parkerar jag bilen.

Till höger om mig finns ljunghed och mera ljunghed .., och där finns en fårhage och massor med spetiga björkar och lite längre bort: havet.

Nu ser jag vitsippor för första gången i vår och runt en skylt slingrar sig vildkaprifol!


Att vi bor i Stensjö och har Steninge bara en bit bort .., är inte konstigt.

Eller rättare sagt .., att byarna har fått sina namn från naturen, det är fullt logiskt.


Ett enda får ser jag i hagen - där jag nu har gått in -.

Ganska orädd är den .., jag sitter så nära att jag kan klia fåret bakom örat och så småpratar vi (eller jag) lite .., frågar var den har sina kompisar och hur det kommer sig att den ligger här alldeles solokvist .., jag såg ju en hel flock tidigare idag.

Hela tiden hör jag såväl lärka som koltrast och bofink.


Och vyn mot havet till är ..., "annorlunda".

Där borta till höger någonstans är min vanliga strand .., men just här är allt nytt.

Ett evighetsjobb ...

Idag har jag gett mig sjutton på att jag ska få bort höbalen ute på gården.

Redan står åtta sopsäckar fyllda med äckligt mögelhö och väntar på att forslas bort.

Nu har jag köpt hem fyra rullar med sopsäckar och jag ger mig inte förrän det hela är väck.

Men först lunch.

(pv är i Kungsbacka tillsammans med en kollega och hälsar på en f.d. kollega, så detta ska jag fixa själv .., känner mig sååå beslutsam!)

insikt nr 411

det är väldigt många som anser sig vara vargexperter

inser jag

när jag - aningen förstrött -

lyssnar till Ring P1

Sköna Hem ...

Här sitter herr Kaja som just har varit ute på vift och hittat möbler till det nya hemmet.


Japp.

Nu pågår inredning av hemmet för familjen Kaja.

En enrummare med högt läge .., ni må tro att utsikten från övervåningen är bedårande!

Och snart blir det tillökning i familjen.

Pensionatsvärden i ett nötskal ...

Det finns ingen egenskap som är så typisk för pv, som tålmodighet.

När det visar sig att vatten tränger in i garaget, då börjar pv Projekt Grävning .., först med den lilla grävmaskinen som ändå använts till Gunvors tomt .., men med den hinner han inte så mycket innan det är dags att återlämna den till hyrmannen .., och då sätter herr pv igång på kvällstid, ja, att gräva för hand.


Där det står "aj,aj ... berggrund", där har pv lagt igen det grävda.

Dräneringsrören ska löpa från garaget längs med huset och utmynna i slänten.

Och så fortsätter han handgrävandet, nu från andra hållet, (se röda pilarna), men då visar det sig vara berggrund i vägen .., och det är d å, om inte förr, hans tålmodighet visar sig.

För se .., då gräver han bara en omväg!

Måtte där nu inte vara ännu mera berg i vägen .., tänker madamen som inte gräver.

Världens bäste Gunnar fyller år idag ..

"Saki-jaki ...!" sade vi på skoj var morgon när han var här på besök.


Ja, så är det!

Och tack vare bloggandet (detta att man lär känna människor man kanske aldrig skulle ha träffat annars ...!) har vi haft förmånen att få ha honom här i Halland (bilden) och vi har träffat och övernattat hos honom och hans mamma hemma i Vaplan, Jämtland .., och vi har setts i några timmar i Mora (stafettvasan) dit han kom med buss och hejade på lag Taurus ..., och tänk, i sommar har han lovat att dyka upp igen.

Vilken glädje!

Ni vet väl om att Gunnar har en sida som besöks av hundratals människor dagligen?

Jo, det har han.

Här, är den.

Och så har han den andra som ni hittar här.
Där kan man få träffa katten Vira och följa med på kajakpaddling på Alsensjön.

Och träffa hans bin.

Ett tidningsreportage som handlar om Gunnar, ja, det finns här.

Stort grattis från oss i det gula huset, Gunnar!

Måndagsfönstret ...

"Hej Elisabet,

Du anar inte hur många oskickade fönster till dig jag har i gömmorna.

I sanning ett oskick det där att få annat för sig!

Här kommer i alla fall ett som är mig mycket kärt.
Det är vår gästtoalett som har en glugg ut mot innergården.

Där ska det stå en pelargon eller en geranium så småningom.

Just nu står där ett krus med geranium som förhoppningsvis skjuter rötter.

Jo, de blommar här, just nu.

Och blir meterhöga om man låter dem växa.

Hälsn
annannan.

PS Frågan är om du verkligen ska länka till mig innan jag har lagt ut ett inlägg med en anständigare rubriken än nä så fan heller....

// Och då hälsar madame Nilsson att jo, verkligen ska jag länka till denna fenomenala skribent som bor och arbetar i Portugal!

Smått och gott ...

Äldre dam kommer och hämtar ut beställd smörgåstårta på jobbet.

"Har du nåt emot om jag tvärspringer och hämtar kameran ....?" frågar jag.

Nej, det har hon inte.

Å, vad jag är imponerad av hur charkpersonalen fixar och donar med såna här beställningar.

Det kan vara allt från vanliga landgångar, till smörgåstårtor och stora festfat och det görs potatisgratänger och gräddas baguetter!

På charkdisken har Gunilla pyntat och gjort fint.
Där står nu en bytta med ägg .., där är små kycklingar och vikta servetter.

Och just innan stängning hade jag den här stilige mannen i kassan.

Nästan lika många kunder idag som igår och massor med släpvagnsuthyrningar.

För 300 kronor hyr du en släpvagn med galler under ett helt dygn och det är ju hur billigt som helst!

Och en sak är säker - men det har inte med släpvagnar att göra - att mer värme från kunder än vad jag har fått här, i Halland, har jag a l d r i g någonsin varit med om! Det är som att simma omkring i ett hav av vänlighet.



Gunilla pyntar i charken, själv har jag pyntat och gjort fint i slänten, den ner mot vägen.

En Mårbackapelargonia, murgröna, påskliljor, violer och timjan, samsas i tunnan.

Så småningom får somligt bytas ut .., där ska bli så prunkande och fint.



Och pv, som är en sån djurvän, har nu fått nog av rådjuren som totalt struntar i höbalen, men gärna frossar i tulpanlökarna som äntligen kommit upp!

Somliga placerar nät över blomstren .., andra ställer helt sonika dit trädgårdsstolarna!

Ja, ja .., dom ska jag nog ta bort i morgon.

Och snart är det Mästarnas Mästare!

Arbetsdag igen ...

Schemat i Ystad.

Rent hopplöst är det ju, att fast man inte behöver stiga upp förrän vid åtta, så vaknar jag fem.

Det är då pv stiger upp, i vanliga fall.

Sen ligger man där under täcket och snurrar av och an och sneglar på klockradions röda digitalsiffror och man gos-pratar lite med pElle (som alltid ligger mellan oss, uppe vid huvudkudden) och jag öppnar fönstret för att få lyssna till fågelkvitter .., lyssnar till reprisen av "Språket" i P1 (där det pratas om ordet rolig, respektive orolig ..., och jag kommer ihåg att min pappa sa "ligg rolig!" till stövaren när den härjade som värst) och det är nyheter med rapport om massmord i Mexico .., och såklart väderleksrapport och jag tänker att kvinnan som läser upp alla vindhastigheter och temperaturer och namnen på fyrarna, (Harstena, Holmögadd ., Ölands norra udde .., Vinga .., Nidingen .., Hallands Väderö, Drogden, Örskär .., Bjuröklubb ...) påminner i rösten om Elsa Eriksson (allmänt känd som "syster Elsa") hemma i Malå.

Och så blir det frukost med äggröra och bacon och jag hänger tvätt på torkvindan och tittar på klockan.

En timme kvar.

Sen stundar arbete från kvart i tio till kvart över fem.

Ledig i morgon och börjar klockan tre på tisdag.

Ingen sol i sikte.

En hel drös med söndagsfönster ...

Och alla är dom från Trondheim i Norge.

Cecilia N tog bilden och titta, så glad man blir av den leende tösen till höger i bildens kant.

Resumé ....

Det är väl nu det börjar, förstås.

Det är nu alla sommarhusgästerna kommer och där var massor med kunder med stockholmsdialekt och där var många familjer från Norge (dom flesta från Oslo) och någon dansk familj och alla har dom sommarhus här i närheten och alla handlade dom som om jordens undergång vore nära och jag sprang mellan mejerikylen och andrakassan och tog mig kaffe vid femtiden och så nytt rally!

Ära vare Mattias som tog hand om det mesta av spelet, annars vet jag inte hur det hade gått.

Och underbara Emmeline satt i förstakassan och gjorde det med den äran!

När någon timme återstod av kvällen, fick hon sms av en väninna som berättade om en hästtävling just idag, där hästen som hoppat brutit benet.

"Benet bara hänger och slänger ...", stod det.

Efter ytterligare en stund kom nästa sms; då hade hästen avlivats.

Om det pratade vi en hel del och jag tänkte på hur ledsen någon ska vara ikväll.

Just innan stängning hade jag en man från Canada i kassan.

Han var från Quèbec och berättade att han arbetar här under vår och sommar, sedan drar han vidare när det blir vinter.

Och så fick jag veta att mannen som satt i rullstol och brukade skojblinka till mig när han kom med sina Lottokuponger - han som visste hur orolig jag var i början -, den mannen är nu död.

Tänk .., det kändes rent ledsamt.

Nu ska jag krypa i säng.

En ny arbetsdag stundar i morgon och jag har ont i precis varenda led och pv har masserat med Elmore Oil, en slags liniment som jag fått av min syster i Australien - som också har problem med sina leder -.

Har jag inte sagt det förut, så säger jag det nu: pv är världens snällaste människa!

Godnatt!

Och nu blir det ...

.... nej, inte reklamfilm, men väl jobb.

Halv elva till kvart över sju.

Hemma halv åtta.

Ajöken, sa fröken-

En dialekt av det mer gnälliga slaget ...

... lyssnar jag till just nu, klockan 8:39, i Ring-så-spelar-vi.

Det är en man från södra Dalarna som har ringt till Anne Lundberg och det kan jag säga, den dialekten skulle jag ha svårt att lyssna till när man just har vaknat.

Hurra, hurra, hurra, hurra!

Igår var det Linda, idag är det Leina.

Här fylls det minsann år på löpande band!

Och till före detta malågrannen kommer här en varm födelsedagshälsning!!

Lördagsfönstret ...

Ja, det tar ju emot lite-lite-lite ..., för nu var det ju så att Skellefteå AIK fick pisk av Färjestad och visst, värmlänningarna var verkligen bättre i det mesta och det är väl bara att gratulera.

En som är glad och lycklig åt vinsten, är förstås värmländskan Turtlan.

Jo, jo.

Så här skriver hon:

"Hela Stora Torget fullt av folk för att fira Guldlaget. I fönstren runt om tittade folk ut.
Fångade ett fönster till Dig med två stora yngre fans."

Borttappad ....

Såja ....

Årets andra fästing bortplockad från sigge nilsson.