fredag 18 juni 2010

Så här såg det ut ...



Då förstår ni.

På den där ystadväggen som jag ska ha i pensionatet, där ska jag ha det här kortet.

Inramat.

Och var gång jag går förbi, ska jag bli alldeles varm i hjärtat av tacksamhet.

2 kommentarer:

Monica sa...

Ja det tycker jag du ska rama in och vilken dag som helst blir du glad när du ser. Bra idé med en egen "Ystadsvägg". Själv fick jag något så vackert en gång, inte ens mamma hade sagt något liknande, inte så jag hörde i alla fall, kanske till andra, var väl ofta så, men det där har jag tappat bort och tänker på det ibland för det finns dagar det skulle pigga upp, men ska fortsätta leta. Hade det suttit på väggen så vore det lättare:-)

Elisabet. sa...

Monica: ja, den där ystadväggen ska bli så fin och göra hjärtat varmt och glatt .-))

Jag pratade minnen med en kund; det här att man minns så oväsentliga saker, men ändå sånt som betyder så mycket på nåt vis.

Det var hur intressant som helst.