Alla säger det, och nu när jag läser det på din blogg inser jag att så måste det vra. ;) Jag har ännu inte hört eller läst det, men det måste väl poppa upp. Kanske på nätet nånstans.
Om du nu jämför det med sonen Daniels, vad tycker du? (För det såg jag.) Vilket var bäst?
1. Kungens tal .... ja, han försökte väl vara lite personlig, men han läser ju fel och .., ja, det vet man ju, han gör nog så gott han kan .-)
2. Olle W:s tal: bra! varmt och innerligt .., ändå inte smörigt .., bra med det där personliga om lingonskogen, det ger liv till det hela .., och att han sa du till Victoria och att han inte var underdånig.
3. Daniels: kanske inte världens bästa engelska, men jag hade inte ens FÖRVÄNTAT mig att han skulle inleda ett tal på engelska .., men jag tycker att han klarade det galant ändå! Det märktes att han var nervös (visst glömde han att skåla med Silvia ?), men vem skulle inte vara det? Jag tror att man tycker att det var så bra, just för att man inte hade förväntat sig nåt sånt, så var det för mig i alla fall.
Och vem minns inte prins Joachims tal till Alexandra eller Haakons till Mette-Marit .., det här kom väl på tredje plats då, men varmt och innerligt som sagt.
Nja .., jag tycker kanske att far och sons tal var ungefär lika bra, kanske märktes det att pappa hade mera vana .., en inbyggd trygghet? Så tycker jag.
Vet du, NU har jag lyssnat på talet och jag håller med till 100 %! Blev så himla frustrerad tidigare när jag inte hittade det nånstans och ville så gärna veta. Tack igen!
Fattade också att kungen inte toppade talarlistan (fast han kom först). Håller med även där. Fast han får en poäng för att han var personlig för att vara honom och gav Silvia en ros. Att han sedan säger det som han säger det, ja, där leder allmänheten över de kungliga som så sorgligt stöpts i en opersonlig form. Dock: minns du att han var ÄNNU stelare innan Silvia kom in i bilden?
Det här skulle inte bli nåt lovtal till kungen, kom bara att tänka på det. Sov gott!
15 kommentarer:
Precis så tyckte vi med. Mycket bättre än kungens (jag kunde inte riktigt se det fantastiska som kommentatorerna såg med kungens tal).
mossfolk: just så! Och när kungen säger Kronprinsessan om sin dotter hela tiden och prins Daniel ., då blir det så krystat.
Underbart, klokt och personligt. Det finns hopp!
Monica: absolut!!
Fullträff!!!!
Mycket bättre, personligare och proffsigare än kungens.
Han kan sin sak.... hålla tal alltså.
Eller så känner man sig mer hemma i hans värld än i de kungligas värld.
... det kom en och annan tår här....
Turtlan: men nästa tal då ...!!!
Vilken man hon har fått, kronprinsessan .-)
Ja jag har nästan svimmat här!
Vilken romantisk fru han har fått... de där små breven.... Ooohhhh
Nästan i klass med när M la ut tio röda rosor här i lägenheten när jag kom hem från Spanien i höstas.
Det är utan tvekan Bernadotterna som vunnit högsta vinsten som får bli släkt med Westlingarna!!! Inte tvärtom!
Oh yes!
Turtlegirl: vilken ljuvlig dag det här har varit ,-)
Håller med Turtlan: Bernadotterna har fått en högvinst som får bli släkt med Westlings.
Alla säger det, och nu när jag läser det på din blogg inser jag att så måste det vra. ;) Jag har ännu inte hört eller läst det, men det måste väl poppa upp. Kanske på nätet nånstans.
Om du nu jämför det med sonen Daniels, vad tycker du? (För det såg jag.) Vilket var bäst?
Kesu: så här tycker jag.
1. Kungens tal .... ja, han försökte väl vara lite personlig, men han läser ju fel och .., ja, det vet man ju, han gör nog så gott han kan .-)
2. Olle W:s tal: bra! varmt och innerligt .., ändå inte smörigt .., bra med det där personliga om lingonskogen, det ger liv till det hela .., och att han sa du till Victoria och att han inte var underdånig.
3. Daniels: kanske inte världens bästa engelska, men jag hade inte ens FÖRVÄNTAT mig att han skulle inleda ett tal på engelska .., men jag tycker att han klarade det galant ändå!
Det märktes att han var nervös (visst glömde han att skåla med Silvia ?), men vem skulle inte vara det?
Jag tror att man tycker att det var så bra, just för att man inte hade förväntat sig nåt sånt, så var det för mig i alla fall.
Och vem minns inte prins Joachims tal till Alexandra eller Haakons till Mette-Marit .., det här kom väl på tredje plats då, men varmt och innerligt som sagt.
Nja .., jag tycker kanske att far och sons tal var ungefär lika bra, kanske märktes det att pappa hade mera vana .., en inbyggd trygghet?
Så tycker jag.
Dig kan man lita på i alla bröllopsväder ;) Tack!
Kesu: ja, fast du kanske tycker nånting helt annat ..-)
Kesu: och jag menade inte med siffran 1 att kungens tal var numero uno .., tvärtom .-)
Vet du, NU har jag lyssnat på talet och jag håller med till 100 %! Blev så himla frustrerad tidigare när jag inte hittade det nånstans och ville så gärna veta. Tack igen!
Fattade också att kungen inte toppade talarlistan (fast han kom först). Håller med även där. Fast han får en poäng för att han var personlig för att vara honom och gav Silvia en ros. Att han sedan säger det som han säger det, ja, där leder allmänheten över de kungliga som så sorgligt stöpts i en opersonlig form. Dock: minns du att han var ÄNNU stelare innan Silvia kom in i bilden?
Det här skulle inte bli nåt lovtal till kungen, kom bara att tänka på det. Sov gott!
Skicka en kommentar