Den där fisketuren ...

Igår när jag kom moppande till jobbet, stod Eva från Tyresö ute vid lastbryggan och väntade och från sin väska tog hon fram ett inslaget paket, ämnat till pv. 

När jag senare på kvällen kom hem, blev det paketöppning och ååå, så underbart detta var! 

Barnbarnet Erik, 12 år, (med världens vackraste ögon ..!) hade - på min önskan - gjort en teckning som visade den vådliga fisketuren tillsammans med pv, ni vet, då det kom kastbyar som fick vattnet att slå in i den lilla segelbåten och Erik som fick ösa, medan pv tog årorna! 

Här syns teckningen .,. ni ser väl dom höga kastvågorna till vänster om båten!

En vacker bok om den halländska naturen och fåglar som besöker det här landskapet, fanns också med.

På en av sidorna hade mormor Eva tecknat .., ja, här var hennes version av fisketuren!
Se där .., där står hon på klipphällen och ser hur vattnet slår in i båten!

När vi, några dagar senare, pratade om detta .., sa Eva att .."nej, vi byter ämne, jag får diarré bara jag tänker på hur hemskt det såg ut!"

Kanske är det lite av terapi att få rita av sig?

Och i boken finns vackra bilder av det här landskapet som jag har lärt mig att tycka så mycket om.

Kärvare än i Skåne .., lite mer fjällikt ibland.

Och på sidan 145 kan vi läsa om den lille Gransångaren.
" ... hörs årligen enstaka gransångare ....", kan man läsa.

Det är nog den enstaka gransångaren som flyttat till vår slänt.

Sist av allt - det är nu på morgonen när jag ligger under täcket och njuter av en ledig fredag - skickar jag en liten film till Eva.



Det är den här filmen och kanske kan även den användas i terapeutiskt syfte ...

(Uppmärksamma bloggläsare ser kanske att på somliga bilder finns en liten mörk fläck .., ja, det har kommit nåt vajsing på kameralinsen .., snart har nog den lille Canonkameran gjort sitt.)

Dagens fönster ...

Även idag är det Turtlan som står för fönsterfångeriet, ja, hon är på båtsemester och passar då på att ha håven med sig när det ska utflyktas.

Så här skriver hon:

"I gästhamnen i Lyrestad finns en en liten bod med hantverk och souvenirer som tycks ägas av ett äldre danskt par.

Idag stod Preben och målade på sin bod innan de stängde. Ja vi döpte honom till det för så heter ju många danskar... Preben fick även rycka in som turistguide såg vi. En trevlig herre!

Där i boden fanns det här fönstret.
Det fångade jag till dig.

Turtlan."

Klockan 14.30 ....

På bordet i personalrummet ligger ett A4-ark där vi får veta att våra scheman sägs upp från och med idag och så ska vi få nya - datum för tillkännagivandet av detta finns också angivet - och det blir lite turbulent och alla undrar vad som har hänt och det blir som en slags oro i luften.

Det är varmt som i ett bageri i affären.

Eller, ja, kanske inte riktigt, men plus tjugofem grader kring kassan och ingen syre och många kunder - jättemånga sommargäster som inte ställer tillbaka vagnarna utan bara lämnar den hux flux så snart dom packat i sina varor - ,( (vagnarna som är som en liten vagn med två korgar, en uppe och en nere, står placerade i entrén, men få - förutom stamkunderna - ställer tillbaka dem) och när man frågar om kunden som betalar med kort vill ha det på beloppet, förstår dom ingenting.

"Beloppet ...?" säger dom häpet.

"Ja, eller vill du ha det på ett högre belopp .., här finns ingen bankomat, du kanske vill ha kontanter ..?"

"Ahaaaa ...!" säger dom då.

Och Lena får en liten blomma av ett litet barn som varit ute och plockat nånting som liknar blåklint, fast dom är rosalila .., och på min jobb-skjorta har jag den emaljerade hunden som är en liten brosch och en kvinna tycker att den är så fin och undrar var jag har köpt den ..., och nu har Ann i Göteborg beställning på en kattbrosch och då blir man ju glad!

När klockan är kvart över nio, moppar jag hemåt.

Det är kvavt och kvalmigt och när jag kommer körande längs lillvägen ser jag pv cykla iväg med cykelkärran på släp och jag förstår att han ska ner till hamnen och lägga nät.

Idag, innan det var dags för jobb, blev det stekt makrill, färskpotatis, sallad och den där underbart goda såsen. Om jag säger att det var himmelskt gott, så är det ingen underdrift.

Och dagens sommarpratare ska jag lyssna på igen .., jag missade slutet av programmet.

Och så ett kvällsfönster ...

... från Arvidsjaur.

Så här skriver fönsterfångaren.

"Semesterbuss utanför Lappstan i Arvidsjaur.

 

Jag undrar över hur mycket tid chauffören får ägna åt att putsa den enorma vindrutan varje kväll. 

Det finns m å n g a myggor och andra insekter som krossas mot den på mina breddgrader.

Hälsningar Guy"

Hörvärt ...

... tror jag att detta är.

Det är i alla fall vad jag tänker lyssna till just nu.

Fyra timmar kvar av ledighet.

Perfekt.

Efteråt: och ja, det var  v ä l d i g t  hörvärt!

Jag blir ibland så less på alla kändisar som väljs till sommarpratare .., kanske är det så att det är just såna som lockar lyssnare, men för mig är det här andra så oändligt mycket mer intressant.

Det kanske inte är så professionellt utformat - programmet - men oj, så mycket att ta del av!

Ett minus är att man inte får lyssna till musiken, annat än som korta snuttar.
Och dom är sannerligen  korta.

I stället för att ligga på divanen ..

I dagens DN läser jag om trädgårdsmästaren Victoria Skoglund som säger att .."när det känns stressigt är inget så läkande som att vattna sin trädgård".

Just så känner jag det!

Ofta drömmer jag om en vacker, gammaldags vattenkanna med stril och för min inre syn ser jag mig gå omkring och bära på den där tjusiga och ändå så rustika kannan (man ser såna i alla reportage från härliga trädgårdar, där står kannorna så där lagom i skymundan, men ändå väl synliga ...), jag ska se ut nästan som Karin Larsson, ni vet - Carl Larssons fru - med härligt förkläde och allt ska växa och gro!

I verkligheten har jag en grön och inte det minsta charmig plastkanna som rymmer tio liter - skulle jag tro -.

Det händer att jag vattnar blomlådeblomstren från just den kannan, men det är bara för att jag då har i lite gödningsmedel.

Förfääärligt tung är den att bära på och mesta delen av tiden, får den stå för sig själv och deppa.

Nej, jag använder vattenslangen.

Och precis som trädgårdsmästaren Victoria säger, så är det en lisa för själen att stå där och vattna krukor och rabatter och nyplanterade buskar.

Jag  ä l s k a r   den där stunden när jag står där alldeles stilla och ser vattendropparna singla ner mot marken!  Det är precis samma känsla som när sigge och pElle har fått mat och dom sedan sitter i godan ro och putsar sin päls eller nos och jag riktigt ser hur bra dom mår.

Just den känslan är det.

Idag är det slut på ledigheten, den där två och en halv dag långa tiden i frihet.

Å, så jag har njutit!

Och även idag är himlen blå, om än aningen mer skyig än igår och vinden är östlig och jag ska plantera om några lavendel som plötsligt inte längre syns i rabatten. Dom vita rosorna - vilka planterades i fjol - blommar!

Ännu bättre: vildkaprifolens första blomma har slagit ut!

Och Gransångaren, han sjunger och sjunger ...., accompanjerad av en morgonpigg liten krabat, vars flöjtande låter som ett enda "knäppande".

Lite smått och gott ...

Dagens Sommarpratare är den här mannen - helt okänd för mig - och jag längtar till den fjortonde juli, det tror jag kommer att bli ett program för mig!

Ny i länklistan: Fotobrus - med mängder av fina bilder -!

Och Annas mamma har blivit sin egen , med vacker blogg!

Och jag har rensat i länklistan; såna som inte har uppdaterat det senaste året - hej svejs med er -, men ni är så välkomna tillbaka!

Dagens fönster ...

På väg upp i en sluss.

När de stora turbåtarna kommer så får vi andra vänta.

Ja då kan man alltid ta en fönsterbild och skicka till Bloggmadamen vid havet.

Hej från kanalen.

Turtlan .

På eftermiddagen tar vi siesta, pv och jag själv.

Jag somnar på soffan Ektorp och sover rakt av i två timmar.

Vaknar och skäms.

Det är ju inte klokt .., somna klockan fem!

Från övervåningen hörs ett stillsamt buller och jag tänker att pv säkerligen är i färd med nåt energiskt.

Det är han inte; han är nyvaken .., harry och husse har också vilat och faktiskt sovit i dryga timmen!

Inte undra på att våra blodtryck - som kollas för första gången på evigheter - är rekordlåga!!!

Nära båthamnen ...

Tjugotre hästar som går där tillsammans.

En bit därifrån, ungefär där jag står och tar bilden, står en svartvit häst för sig själv.

"Den går alltid för sig själv .., jag tycker så synd om den ..", säger pv.

Det är ju här han cyklar med harry, så han ser dem dagligen.

På väg hem igen möter vi hästarnas ägare och vi får veta att hästen som vi tycker så synd om, den har alltid varit lite av en enstöring.

Och jag tänker att han kanske är som sigge nilsson; som inte en enda gång har hoppat upp i ett knä .., som alltid ligger i eget rum och bara i undantagsfall hälsar på i vardagsrummet.

Som alltid går sin egen väg.

Om man klickar på bilden, kan man få en aning om hur vackert där är.

Och här är vinnaren ...!

Grattis och tack som delade med dig!

Stensjö hamn ...

Man kan klicka på bilden.

I en timmes tid är vi ute på havet.

Pv "dörjar" makrill (får napp, men den fisken släpper från kroken) och jag sitter och tänker att det är allt bra härligt med lediga dagar.

Just så mycket mer händer väl inte.

Vinden kommer från nordväst.

Och plötsligt kommer ett härligt båtfönster susande och landar i min mobil, det är från Turtlan som är på holiday i någon kanal i vårt land ..., och mannen som bor på 63.e breddgraden och har olydiga bin som svärmar lite hit och dit och ger biodlaren grå hår, han berättar att det är regnigt och kallt i det landet.

Men här, tro det eller ej, här strålar solen.

Dragningen i lotteriet ....

Den kommer ikväll, senast kl.21.00

Vinsten är en cd-skiva med svenska visor, väldigt somrig och fin.

Smålänningen ...

Om någon skulle be mig säga vad jag tycker mest av allt kännetecknar pv, då skulle jag nog säga att han är  alldeles oerhört   i d o g.

Han är den minst besvärsrädde människa jag någonsin har träffat, möjligen - men bara möjligen - min mamma undantagen.

Eller kusinen Barbro. 
Hon är av samma sort.
Eller Leina - hon tycks utrustad med en slags evighetsenergi -!

Så när han ser att nybyggets container svämmar över av kastat virke, frågar han om han får plocka med sig därifrån och det får han gärna, säger dom, men hemforslandet får han såklart sköta själv.

Och det är bråttom - containern ska hämtas idag och riktigt när vet dom inte -!

Alltså tar han skottkärran och knatar vid femtiden på morgonen iväg och kommer hem med ett   t u n g t   lass virke och sen - när han tagit upp nätet - får han ta släpen och köra dit och hämtar ännu mera virke, däribland panel, - hur fint som helst - "det kommer att räcka till ett av rummen i det som ska bli gäststuga!" säger han leende.

Och grundmålat är det också!

När vi träffades tyckte jag nog att han var väl nitisk .., ingenting skulle förfaras.
Jag såg det kanske mest som ett småländskt drag ,-)

Nu .., ser jag det helt annorlunda och jag tycker att han är så himla duktig när det gäller sånt här!

Tänk, att allt detta annars bara hade slängts på någon återvinningsstation!

Den övre bilden till höger visar när han backar släp.

Läsare som varit med i flera år på den här bloggen - eller den förra -, minns kanske att jag 2006 skrev en önskelista vad beträffar män.

En av punkterna var att mannen - om han nu fanns - skulle kunna backa en släp.

Och se .., det kan han!

Efteråt ...

Igårkväll lade pv ut nät och vid femtiden i morse var det dags att vittja.

Jodå, ett antal plattfiskar plus några torskbarn (dom brukar han släppa tillbaka, men nu hade dom insomnat ...)  blev resultatet.

Plattfiskarna blir till middag nästa vecka när vi får besök av några av barnen!

Dom små torskarna + en sill hamnade i kastrullen och jag kan lova att runt mina ben snurrade två väldigt, väldigt hungriga katter och när jag vågade mig ifrån spisen, fick jag en lusing av pElle.

Nu står dom och äter nykokt fisk på var sitt fat.
(Ja, någon sås gjorde jag inte till dem ,-)

Dagens fönster ...

... och en Mårbackapelargon ...!

Och en vacker dörr.

Hon som hade håven framme var den här kvinnan.

Ja, just det, det var hon och maken T som var här på besök igår!

Såååå roligt!

Malmö tur och retur i ett huj ...

Igår hade sonen födelsedag och vid fyratiden idag satte vi oss i bilen - pv och jag själv - och körde till Malmö.
Vansinnigt mycket trafik är det numera (vi körde om ett stort antal splitternya Volvolastbilar som skulle till Tyskland !) och vi hade bestämt att möta Anders vid fiskbutiken - tillika restaurangen - Malmö Fisk - Hannes & Johannes - och det gick bra .., vi parkerade inte långt därifrån och se där, där satt redan Anders och väntade.
Tjugosexåringen.

Många gäster var på plats .., människor kom och gick ..,. det fylldes på bland borden .., och vi valde att sitta ute, men först gick vi in och hälsade på pv:s brorson Hannes, som är en av dem som startat det hela och där stod han bakom disken, rödhårig och varm och trött efter att ha varit uppe sedan tre natten mot idag.

Denne Hannes som i ordets rätta bemärkelse har varit PASSIONERAD när det gäller allt som har med fisk att göra .., och som varit det sedan han var liten pojke!

Lokalen var långt mycket finare än jag hade förväntat mig!

Och här är den andre .., nämligen Johannes, som för dagen agerade servitör.

Att välja var inte alldeles enkelt .., det här blev mitt val.
M u m s!
J ä t t e g o t t!

Och pv tog fish and chips .., ååå, jag nästan ångrade mig, den såg så himla fin ut! 

Anders valde kokt torsk med primörer .., helnöjd även han.

Lyckliga malmöbor som har detta inpå knuten!

Sen förbi Västra hamnen där Josefine bor och vilket underbart bostadsområde och vilka lägenheter.

Det är knappt man tror sina ögon att där finns vanliga hyresrätter - utsikten är mot Danmark och bron - stooora fönster och balkong mot väster.

Knappt fem minuters promenad från Josefins lägenhet finns badbryggor och stora områden att sola på!

Ack, att man hade haft baddräkten med sig!!

Och nu är vi hemma och alldeles överlyckliga blev hundarna (jag hade först pratat med grannarna, tänk, om nånting skulle hända oss och vi inte kom hem och där skulle harry och elvis vara ensamma ..., så Göran och Gun lovade att hålla koll - utifall att -.

Ja, jag vet.
Att ha livlig fantasi är inte det allra bästa .., men det känns tryggt ändå att tänka på vad som faktiskt kan hända.

Byter perspektiv ...

Det är varmt idag, på gränsen till vad jag klarar av.

Så jag lägger mig på rygg intill harry under plommonträdet .., bara ligger där i skuggan och har det skönt.

Småpratar lite.
Kliar honom bakom öronen.
Och masserar honom på halsen - det är det bästa han vet -.

Och jag vänder blicken uppåt och ligger där och tittar upp mot himlen.
Ser några ännu inte mogna körsbär från körsbärsträdet intill ..., hör småfåglarna (läs: gransångaren) .., väntar på att pv ska komma hem från fiskafänget.

Senare.

Då har harry bytt träd.

Likt en tiger på savannen har han hittat skugga.

Och Elvis finner sig i att vara på bortaplan .,. lullar omkring lite på labbevis .., flåsar i värmen .., och idag leks det minsann inte.

Överraskningsbesök ...!

Nerifrån och medsols: en Stenbock och lillasyster med silverring, därefter ett mellanbarn och Jungfru med plåster på tummen. en Fisk och endabarn ("vilket vit hand jag har!" utbrister Fisken) och så en Vädur och lillasyster med vackert blåmålade naglar. 
Två bär armbandsur, två bär aldrig dylika.

Jag står i rummet och fönstret är öppet och så hör jag pv prata lite med någon där ute och jag går fram till fönstret och tittar ut lite förstrött .., och det tar bara någon hundradels sekund - ja, det går som ström genom hjärnan - så vet jag vem det är och jag glömmer inte att jag går omkring i en sarong från Thailand och en blus bara, inte ett dugg bekymrar det mig .., och jag nästan springer ut och blir alldeles varm i hjärtat - för där ute står ingen mindre än den här madamen och hennes man!

Åååå, vilken varm kram det blir!

Dom är på väg till Malmö till sin son och nu tänkte dom bara .., för det har jag ju sagt .., "har ni vägarna förbi så ..." och tänk, dom tog mig på orden!

Så  u n d e r b a r t   roligt är det och det känns precis som att träffa gamla bekanta och SoF är lika varm och go som jag hade föreställt mig och maken är rar och fin och vi dricker kaffe och äter gifflar (någon äter LCHF-macka med ägg) och det blir prat om allt möjligt och SoF säger att hon kände igen sig efter att ha sett alla bilder och titta, där är ju pv:s segelbåt och Eckes lilla hus och harry förstås (som viftar glatt på svansen) och det blir prat om demens och fotograferande, men mest kanske om bloggvänsglädjen!

Och innan dom ger sig av - det blir ett kort besök -, så åker vänsterhänderna fram!

Jag säger bara en sak:  t a c k   snälla som kom !!!!

Och så här ser den ut, den lille envetne sångaren som håller igång från morgon till kväll!

Pv och många andra hör inte fågelns höga toner, men det gör jag.

Kan jag tala om för er.

Jag hör honom från tidig morgon tills solen går ner.

Mian skrev i en kommentar att "all fågelsång är vacker".

Jo, jo.

Skruva upp ljudet från länken och spela den timmavis på hög volym .., så kan ni få en uppfattning om hur mycket jag förtjusas av denne lille krabat.

Dagens fönster ...

En pyttepytteliten stuga i Hälsingland och ett litet annorlunda - men oj, så charmigt - fönster!

Det är Gun-Britt Ekberg som har varit fönsterfångerska och lillstugan är nog hennes.