tisdag 12 januari 2010
Svar från fönsterfångerskan ...
"Det är alltid spännande med kommentarer på mina fönsterbilder!
Det har nog varit en målad vägg i någon färg som passar till kakelplattorna.
I sättningen ovanför mittfönstret fattas det uppenbarligen kakel, men för övrigt har det säkert inte varit mer.
Det ser ut som om det kanske hängt en skylt på väggen, och hålen kan vara efter den.
Det är oklart om det är beboeligt.
Det brukar inte bo folk bakom igenspikade fönster, även om man ibland blir förvånad när man inser att det varje kväll tänds lampor i ett par fönster i ett hus man trodde var ett övergivet ruckel.
Det är många gamla hus i stan där det bor människor som har livslånga kontrakt med mycket låg hyra, enligt regler som antingen fanns på den tiden "fattig men hel och ren" var det ledande politiska idealet (före revolutionen 1974) eller kom till som social reform efter revolutionen - det kan vara det ena eller det andra och jag vet inte.
I en fastighet som ägaren under årtionden inte fått tillräckligt med intäkter för att täcka ens de löpande kostnaderna kan det idag alltså bo kvar till exempel den ende hyresgästen som fortfarande är i livet. Medan resten står tomt och förfallet accelererar.
Det är mycket som är trist med gamla hus i Portugal.
Men det finns massor av dem, och det är en fascinerande värld för den som är intresserad av hus.
Vilket jag bara blir mer och mer ju fler kamerapromenader jag tar."
Tisdagsfönstret ...
... finns i södra Frankrike.
Flitig fönsterfångerskemadame hittar ni här.
(Och visst blir man glad av ett sånt fönster, just nu i januari ...?)
Apropå det där med drömmar ....
Bild: Stockholms central.
- gunnar i vaplan sa..
- Och tänk... här är en som bara har 2.5 månader kvar till pensionen..!
- Jag längtar verkligen efter att påta i jorne, paddla kajak och pyssla med biodlingen...
- Annas mamma sa...
Ler lite åt Kick offen, inga andra dagar var vi så trötta som då efteråt, helt utmattade, de dagarna när vi skulle prata visioner, konsulter kom och gick, seanser av olika slag, rollspel, frågorna kom sen och blev obesvarade. Som tur är finns det inga pengar till sånt nu:-)
Bild: livsnjutarsonen.
Matildas fikarum sa...
För första gången i mitt liv har jag också börjat drömma om pensionen. Men oj, oj, jag är inte ens 50. Eller ja, inte långt ifrån heller. Guuuuuuuuuu vad skönt det skulle vara att bara gå och påta och dricka kaffe och slippa all stress på jobbet. Jag skulle gärna leva hur billigt som helst. Pannkaka varje dag, det skulle jag vara nöjd med.
Londongirl sa...
- Jag blir lite varm inombords när jag läser det här.
- För vi har PRECIS samma samtal här hemma i vår soffa....även om den inte heter Ektorp.
- Men katter finns här också. :-)
- Kan inte ens räkna ut hur många små nybörjare i skolan som jag lärt läsa...
- Höns ute på ön finns också i drömtankarna...
Insikt nr 192 ...
Ikväll kommer pensionatsvärden hem med en försenad julklapp.
En motionscykel.
Till mig.
Man kan ju ta det som en liten vink.
Ikväll kommer pensionatsvärden hem med en försenad julklapp.
En motionscykel.
Till mig.
Man kan ju ta det som en liten vink.
På födelsedagen ...
Idag fyller Lena år.
Lena, som åtminstone sommartid, håller till inte alls långt från pensionatet .., i ett litet sommarhus med havet inom skvalpavstånd!
Här kommer ett stort grattis härifrån!
måndag 11 januari 2010
Om man är katt och äter kokt fisk ...
... då är det så att man blir så trött att man inte orkar leka det minsta lilla.
Så här har det varit med pElle alltid.
Kokar jag fisk åt honom, då svimmar han av glädje och sedan sover han i stort sett i ett dygn rakt av.
Och han snarkar och har sig!
I eftermiddag fick sigge nilsson smaka kokt fisk för första gången.
Gissa, vem som ligger som en död sill i husses knä.
Just det.
Lekstunden har sigge nilsson helt glömt bort.
Utsikt från soffan Ektorp ....
Där ligger vi skavfötters och tittar på tv (Minnenas television, om författaren B.Traven ..., en för mig helt okänd figur, men pv har läst Dödsskeppet ..) och gosar med sigge nilsson.
"Ja, man skulle nog kunna tänka sig att gå i pension nu ....", säger mannen mitt emot mig, han som har varit lärare i trettioett år och idag har gjort sin första dag efter jullovet.
Ååå, han skulle gärna pyssla här hemma ., odla grönsaker och rotfrukter .., börja fiska till husbehov .., ha höns .., sånt.
"Nu har jag haft matte A med säkert tusen elever .., det borde väl ändå räcka ..?" säger han plirigt leende.
Och bloggmadamen som har arbetat i butik i trettiosex år, hon kommer ihåg den stora skylten utanför en av Halmstads livsmedelsbutiker .., en skylt där det stod att butiken skulle hållas stängd under fredagen, ty personalen skulle på "kick off".
"Åååå gud, tack och lov att man inte behöver åka på sånt .., jag hade hellre åkt på "kick down"! tänkte hon.
Sånt pratas det om där i soffan Ektorp.
Där ligger vi skavfötters och tittar på tv (Minnenas television, om författaren B.Traven ..., en för mig helt okänd figur, men pv har läst Dödsskeppet ..) och gosar med sigge nilsson.
"Ja, man skulle nog kunna tänka sig att gå i pension nu ....", säger mannen mitt emot mig, han som har varit lärare i trettioett år och idag har gjort sin första dag efter jullovet.
Ååå, han skulle gärna pyssla här hemma ., odla grönsaker och rotfrukter .., börja fiska till husbehov .., ha höns .., sånt.
"Nu har jag haft matte A med säkert tusen elever .., det borde väl ändå räcka ..?" säger han plirigt leende.
Och bloggmadamen som har arbetat i butik i trettiosex år, hon kommer ihåg den stora skylten utanför en av Halmstads livsmedelsbutiker .., en skylt där det stod att butiken skulle hållas stängd under fredagen, ty personalen skulle på "kick off".
"Åååå gud, tack och lov att man inte behöver åka på sånt .., jag hade hellre åkt på "kick down"! tänkte hon.
Sånt pratas det om där i soffan Ektorp.
Utsikt från sovrumfönstret ...
Och t ä n k ..., om kameran hade kunnat göra rättvisa åt hur eldfängd himlen egentligen var!
Ännu rödare!
Ännu mera flammande!
Om man har tillbringat sjutton år i Ystad och nästan aldrig sett solnedgången, då känns det annorlunda att var kväll se solen doppa sig i väster.
Och från sängkammarfönstret skymtar man havet.
I vanliga fall ....
alldeles underbar liten ängel som hänger i granen ...
... brukar herr pensionatsvärden dra sig för att slänga ut julen.
Men rehabmadamen .., hon börjar vara rätt less på att få granbarr i strumporna.
Och överallt ligger glitter.
Det är sigge nilssons fel.
Så ...., i morgon, då tackar nog julen för sig.
Faktiskt.
Trettio minuters ....
.... promenad nere vid havet.
Isvindar mot kinden, trots nästan inga minusgrader alls.
Och bäcken som porlar och vattnet som är nästan-fruset och änderna som flyger upp när jag närmar mig.
Vid gula huset sitter fyra råkor i toppen av björk.
En koltrast mumsar på frusna olvonbär.
Och så upp för backen till det gula huset på kullen och sigge nilsson som kommer jaaaamande från köket ..., och från cd-spelaren sjunger Christina Branco så där så man bara vill blunda och drömma om att få strääcka sig ut på en klipphäll och kanske sol mot kinden och efteråt ...., simma i havet.
Och fiskmåseskriken.
Förstås.
Och så en massa livsglädje ...
Det kan väl kanske behövas en alldeles vanlig måndag.
Timbuktu uppträdde i Malmö när vi var där på julfest för tre år sedan.
Helt ljuvlig var han!
Och det är madame Moreno också.
Just nu lyssnar jag till en signerad cd med henne.
En slags liten lycka.
Mera humor ...
Nån slags insikt ....
Sitter i telefonkö med Försäkringskassan.
Just nu har jag nummer ... 77 .., i kön.
Det är 46 personer som arbetar för att hjälpa oss som ringer, meddelar telefonsvararrösten.
Beräknad väntetid: 7 minuter.
Det tycker jag är snabba ryck.
(Nu är det bara 44 personer som arbetar för att hjälpa oss. Frukost, kanske ..?)
Lite senare: oj, det gick undan!
Redan när jag hade nummer 36, tutade det i luren och så var jag framme.
Vänlig ung dam/handläggare berättade hur gången är .., ja, vad vet man när detta med sjukskrivning är något helt nytt i ens liv!
Det blev ett bra och informativt samtal.
Helt nöjd är jag med detta mitt första möte med Försäkringskassan.
Sitter i telefonkö med Försäkringskassan.
Just nu har jag nummer ... 77 .., i kön.
Det är 46 personer som arbetar för att hjälpa oss som ringer, meddelar telefonsvararrösten.
Beräknad väntetid: 7 minuter.
Det tycker jag är snabba ryck.
(Nu är det bara 44 personer som arbetar för att hjälpa oss. Frukost, kanske ..?)
Lite senare: oj, det gick undan!
Redan när jag hade nummer 36, tutade det i luren och så var jag framme.
Vänlig ung dam/handläggare berättade hur gången är .., ja, vad vet man när detta med sjukskrivning är något helt nytt i ens liv!
Det blev ett bra och informativt samtal.
Helt nöjd är jag med detta mitt första möte med Försäkringskassan.
Dagens fönster ...
.... kommer från Arvidsjaur och det är den här madamen som har varit framme med kameran.
Det tackar man för.
Mera om kyrkan finns att läsa här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)