Dagens strandfynd.
Att arbeta eftermiddagar passar mig perfekt.
Nu hinner jag äta frukost i lugn och ro och jag plockar undan och tar den sedvanliga svängen ner till stranden.
Blå himmel.
Solsken.
Jag slår mig ner vid klippan som känns som vore den min egen och jag spanar ut mot fågelön och ser bara
ett enda ejderpar.
., och där är några fiskmåsar lite längre ut .., och på den andra ön, som jag knappt ser ordentligt ens med kikaren, sitter skarvar med utspretade vingar på tork.
På stranden hopp-flyger två sädesärlor.
Skickar och får sms .., ett är från den rare mågen som idag fyller år, dagen efter dotterns födelsedag.
Blundar.
Gör ingenting.
Lyssnar.
Sen hemåt igen.
På lilla grusvägen möter jag kvinnan som varje morgon går en lång promenad med sina hundar och nu blir det en stunds prat, ja, hon undrar om jag inte vill följa henne längs vägen .., hon ska gå mot Kvarntorpet till, mot Ugglarp, alltså.
"Jaså, du ska arbeta snart .., men om du vill kan vi göra sällskap och gå rundan från Glassvik och hit, det blir flera kilometer, du vet, jag går
minst tretton tusen steg per dag, jag och hundarna .., ser du .., Alice har fått eksem vid högra örat, typiskt labbar att få sånt, ja, som hon slänger sig i alla bäckar .., ahaaa, ni funderar på att skaffa hundvalp, vilken ras ...? det vet ni inte än ., men du kan få mitt telefonnummer så kan vi väl promenera ihop, har du någon penna ...? inte, men det är lätt .., är du morgonpigg ...? jag brukar gå vid tio i åtta, eller egentligen
precis tio i åtta ..., förresten såg jag en citronfjäril igår!", säger kvinnan som är några år äldre än jag själv.
Och så upprepar hon sitt telefonnummer.
Tretton tusen steg var morgon, just det.
Det är svårt att förklara att jag inte är ute i nåt slags motionssyfte.
Jag är mer ute i ta-hand-om-själen-syfte.
Och så tar hon sina hundar och knatar iväg.
Nästan hemma möter jag sigge nilsson .., åååå, så trött han är och ååå, så han kråååmar sig!
Allt känns bra.
