onsdag 24 oktober 2012

Varberg tur och retur ...

Bilden är från Varberg och togs av G. Håkansson. Året var 2006.
Allt beror förstås på vad man är van vid.

De senaste två åren har jag tillbringat mesta delen av min tid antingen i den lilla affären, eller i ett gult hus på en kulle.

Jag träffar massor med människor när jag är på jobbet, men hemmavid är det lugnt och stilla, ja, vissa lediga dagar händer det att jag inte möter en enda kotte!

Kanske är det därför som en utflykt till Varberg, bara fem mil bort, blir till ett äventyr för mig?

Fem ynka mil, det är ju ingenting för den som vuxit upp i Västerbottens inland .., ändå känns det långt och när jag väl kommer fram tänker jag att det är tur att man inte hamnade Varberg, för nånting mer krångligt att köra bil i, det kan omöjligen finnas!

Till sist kan jag parkera ganska nära Torget och där är det marknad (kallt och blåsigt!) och jag strövar omkring lite på måfå .., fryser om händerna .., (fingervantarna glömdes hemma!), stannar till vid ett stånd med hemstickade yllevantar ("Berits design"), men 450 kronor för ett par stickevantar, nej, det är för mycket, så jag fortsätter vidare .., tittar in i bokhandeln och möter Camilla Henemarks ansikte först av allt .., blir aningen sugen (läs: nyfiken) på att köpa ett exemplar, men glömmer det hela .., det blir vare sig vantar eller sexorgier, det blir en linneklänning/tunika med stora, härliga fickor.

Överallt på torget finns kläder till försäljning (det tycks vara thailändska män eller kvinnor som är försäljare) och förutom vantförsäljaren (som är Berits man) så finns där flera stånd där det säljs blommor (mest cyklamen och ljung, och gravdekorationer, förstås ...) och en äldre farbror säljer ortens potatis.
En fiskvagn finns där också.

Efter en knapp timme beslutar jag mig för att åka hemåt.
Det är knappt att jag hittar ut ur den här staden med alla vackra hus och fönster ..., jag har planerat att ta kustvägen hem, men missar en avfart, så det får bli E6:an söderut .., svänger av i Heberg (funderar på Laxbutiken .., skulle vara gott ...), har huvudvärk och känner mig trött och slut på (det är väl det storslagna äventyret, förstås ...), passerar kyrkan i Eftra .., ser skylten till Ugglarps Grönt och drömmer om sommaren .., sen sista rakan mellan åkrarna och så höger in på Ejdervägen.

I vardagsrumsfönstret står Harry och viftar på svansen.

Därmed är dagens äventyr är tillända.

Mer om Varberg finns att läsa här.

Och här.

För två år sedan stannade vi till i Varberg.
Då såg det ut så här vid Kallbadhuset.

Ps. Om Varberg skrev förresten Esaias Tegnér följande rader i ett brev, daterat den 18:e juli 1826:

"Varberg utan all fråga är det fulaste ställe i Sverige; det är Nordens sanddosa, icke ett träd, icke en skugga, icke en grön fläck så långt ögat räcker, blott flintskalliga berg, och salt vatten och skrivsand."   Ds.








Oktober ...

Snart november.

Och luften är ljummen och fylld av tjattrande kajor.
DBIV för Barbro i Uppsala ...

Bästa i veckan har för mig varit Facetimesamtalen med det lilla livet i Oslo.
Hon ger mig sådan glädje att det  nästan gör ont  in i hjärtat när jag tänker på avståndet.
Önskar de vore närmare. Nu så pratar hon hela tiden,20 månader har Noelle hunnit bli och känslan när hon säger Ha dé Mommo och vinkar glatt är obeskrivlig

Babsan

Maud från Norrbotten ...

Slöttittar på Gomorron-tv och upptäcker "Bondbruden" från Luleå, Maud Adams.

Hajar till.

Oj .., vad hon har - nej, inte åldrats - utan föryngrats.


Och hela dagen är min ...

Tidig morgon.
Kaffebryggarsörpel..
Himmelskt gott bröd.
Knaprig yta.
Pv:s tofflor.
Ljumma vindar.
Rödhakekvitter.
Löv som singlar till marken.
Bara ben under kappan.
DN.
Lycka.

Lediga-dagsfönstret .....

Ja, jag hann fånga många katter som satt där och tittade ut över innergården i Ystad .., då, när jag skulle gå till jobbet.

Det här är samma krabat som på en annan bild tittade ut, men då genom ett fönster på glänt.

tisdag 23 oktober 2012

Oktober ...



Och på stranden ...

... ligger hundratals små maneter!

En salig blandning ...

Han lär ska vara en blandning av border collie, stövare (måste i så fall vara smålandsvarianten?) och labrador, men ibland undrar jag verkligen om där inte finns annat med i blandningen?
Hela han är långranglig .., han är den i särklass mest spänstiga hund jag har träffat .., älskar att sträääcka ut och hoppa över hinder och när vi möter andra hundar, kryyyper han ihop liksom ålar sig fram .., exakt som en vallhund som ska hålla koll på flocken.

Vitt på svanstippen har stövarna också; min pappa brukade säga att det där vita var värt ungefär en femtilapp.

Just nu ligger den där saliga blandningen på soffan Ektorp och lyssnar till Artur Eriksson som sjunger om de som komma från öst och väst och det påminner så mycket om min mammas begravning, då vi först sjöng den en gång (till accompanjemang av en underbar pianist!) och sen bad vi .."men vi tar den en gång till och sjunger högre!" och det gjorde vi också.
Först efter en stund ....

.... slår det mig: det är nästan helt vindstilla!

Dagens fönster ...

 
Alldeles vid den porlande bäcken, nära Eckes hus, ligger ett ödehus som snart tycks ramla i bitar.

Där fångade jag den här bilden igår. 

Och där, på andra sidan huset, sprang en stooor råbock iväg när han hörde eller såg harry och hans matte.



måndag 22 oktober 2012

DBIV för Cecilia N från Härnösand ...

Det bästa i veckan var nog att systersonen ringde hit själv för att fråga en sak.

Och att när jag insåg att jag inte kunde svara så räckte jag över telefonen till min dotter som just då var hemma. Och så fick kusinerna prata med varandra.

// Cecilia

Ikväll ...

I matsalen. I köket har Lena en gammal Thermia järnspis.

... blev det middag hos arbetskamraten Lena i Steninge.

Bara så himla trevligt var det .., och vi som jobbat kväll kom förstås lite senare, då var redan Anne-Marie, Malin och Carina på plats, sen anslöt vi som arbetat kväll, dvs, Gunilla och jag själv.

Jättegod mat bjöds det på ( en härlig gryta!) och gott vin och sååååå mycket skratt var det länge sedan jag var med om! Och samtalsämnena varierade friskt - och skratten ökade i styrka -!

Vid halv elva kom pv cyklande från Stensjö (4 km enkel väg) och hämtade hem sin glada sambo, som inte börjar jobba förrän klockan två i morgon. Ja, jag hade kört bil dit, men fick skjuts hem.

Halva styrkan som var där, är fria just då, i morgon, alltså.

Jag satt länge och klappade Lenas hund "Shejk" och ni må tro att harry har haft fullt upp med att nosa igenom matte .., vad var nu detta för underlig doft!?

Nu mot sängen!


DBIV för Anne i Mantorp ...

Hej Elisabet!

Nu har ännu en vecka gått och utan att man vet hur det gått till så är det julafton. Märkligt fenomen det
där med att tiden går fortare ju äldre man blir.

Den här gången har jag valt mellan två bra saker i veckan som gick och jag valde konserten i kulturskolan
där barnbarnet, 8 år, var med och spelade. Instrumentet är baryton och i en av låtarna spelade han solo.
Det gick sådär, men som farmor tyckte jag att det var ljuv musik.

En av ungarna spelade klockrent på trumpet och då fylldes ögonen med tårar.
Låtarna var sådana som Jordgubbsglass, O-låten och Ost och skinka och barnen varvade tutandet med sång och det blev lite huller om buller med sång och spelande.

Jag njöt och hade en magisk stund.

Det är helt fantastiskt vilket bra jobb lärarna gör med barnen. Och bara en sådan sak som att dom tackar
för att dom får låna barnen måste ju betyda att lärarna tycker det är otroligt roligt och stimulerande.

Anne i Mantorp

Den här dagens bästa ...

Sista rastningen innan jag åker till jobbet.

På stora lägdan vid lagården, bara bortom Eckes hus, får harry springa fritt, allt medan jag tar några bilder.

Efter en stund hör och ser jag Elsa och Alice med sin matte .., och där kommer även två Bernard Sennenhundar i följe .., och nu blir det spännande för en svart hund som heter Harry.

Alldeles, alldeles blick-stilla sitter han och tittar när sällskapet går förbi.

Matte står några meter ifrån och undrar hur detta ska gå?

Det går bra.

Harry sitter kvar.

Bilden fångas.

Och nu är det dags att ge sig av.
DBIV för Ann i Göteborg ...

I onsdags fick jag följa med min nyfunna vän och nätverkskollega Jane till Elmia Garden i Jönköping. En fackmässa för alla som jobbar med trädgård och mark av något slag.

Jane är inredningsarkitekt och trädgårdsdesigner och en mycket duktig sådan.
Hon är född i England och har väl fått det här med trädgård med modersmjölken.
Jane är en härlig kvinna med stort hjärta och en härlig engelsk humor.
Jag trivs så bra i hennes sällskap.
På mässan fanns det hur mycket som helst att se. bl.a. gräslig trädgårdskonst i plåt med LED-ögon, som laddas med solceller. Tänk att mötas av en sån en mörk natt! Förvånad
Jane provade en lyftgrej man bar som en ryggsäck. Den skulle underlätta om man skulle lyfta häcksaxar eller andra tunga apparater och hålla dem i samma ställning länge. Det såg knäpp ut, men var säkert bra rent ergonomiskt.
Under tiden vi gick runt ägnade jag mig också åt “gerillamarknadsföring”, dvs att göra reklam för STORARTAT med små medel. Jag delade ut en flyer och kanske kan det generera lite fler besök på hemsidan och affärer.
Vi hade en jätterolig dag och det var det bästa i veckan.
kram Ann
DBIV för Monet i Frankrike ...

Mitt bästa i veckan är av vardaglig karaktär. 

Jag känner mig så himla priviligierad och lycklig över att bo där vi gör, i det här fina lilla huset där man inte behöver renovera ett enda dugg, med sin gulliga lilla trädgård och så den här dagliga utsikten som jag har vid mitt skrivbord.

Det är toppen av vårt olivträd på tomten man ser, här låter man gatlyktan lysa en bra bit in på morgonen och det som skymtar är sedan ängen utanför vårt hus med sin stig ner till byn. Man svänger av till höger strax ovanför det lilla grå huset och tar sen några långa trappsteg genom en underbar "trädgård", dvs någon har planterat de vackraste växter just där man går. Och vips är man nere i byn. 
Vi är äntligen tillbaka i lugnare tempo, vi njuter av det underbara höstvädret som låter osss äta lunch ute i över tjugo graders värme. Och vi tycker till och med att ett och annan åskväder med skyfall är OK. 
Sen fick vi oväntat tillbaka på skatten också - det var verkligen en höjdpunkt i veckan!


DBIV för Ulrika från Västmanland ...



Små guldkorn är det gott om, men jag väljer ett. Samma stund, fast uppdelat på två små filmsnuttar.
Glad i hjärtat blev jag. Rally är världens snällaste katt, han gillar allt och alla. 
Och nu har han liksom tagit sig an lilla Virka. 
Gulle-Rally!



Hälsningar katt-mor Ulrika.

Elisabet säger: och den som kan titta på dom här filmerna utan att - efteråt - sitta med ett leende på läpparna, borde nog söka psykiatrisk hjälp ,-)
DBIV för Eva på Frösön ..

Hej!

1. Det bästa i veckan var nog att se Otis och hans syster leka på åkern ute vid skogsbrynet. En sådan glädje smittade av sig!! Efter fyra dagar åkte syrran hem igår och idag får Otis leka med en trött matte.



2. Lördagsmorgonen. Vi åkte in till stan för att uträtta några ärenden. När jag gick över Stortorget blev jag så lycklig. Dimman började lätta och solen vågade sig över hustaken. Något slags evenemang förbereddes. Få människor ute, en stilla början på en dag som skulle övergå i solsken och trängsel på stan. Jag tror min lyckokänsla handlade om ett slags sammanhang, att finnas med i något större. Konstigt? Ja kanske.

Kram Eva

Den där guldstunden förra veckan ...?

Kommer ni ihåg den och vill ni dela med er?

Mejla i så fall till bisse151@gmail.com och har ni till bild till - toppen -!

Förra veckans förstapris i låtsaslotteriet var dvd-serien "Dubbelstötarna"; den går till min kusin Barbro i Ångermanland, och den som behövde tröstas (det blev mossfolk) får nog med posten idag Olga Magnussons vackra vykort - skänkta av henne - tack igen, Olga!

Nu får ni börja tänka till lite .., vad var det nu som spred glädje över förra veckan ..?

Varmt välkomna och det gäller även ni som har vunnit flera gånger ,-)

Dagens fönster ...

En underbar oktobermorgon är det.

Jag tar harry med mig och går lillrundan, vi träffar Elsa och Alice (en labbe och en dalmatiner) och harry och den svartvitprickiga Alice leker nåt alldeles otroligt - det är likadant jämt -!

Sen ut mot kustvägen till.

På en gammal telefonstolpe sitter en rovfågel av något slag; den flyger iväg ...., klipper med vingarna och tar sikte på en grandunge ..., skator flaxar iväg!

Just då kommer ett  m o l n   av kajor som sveper över himlen och jag försöker räkna lite grovt; minst tvåhundra måste det ha varit och en mindre del av klungan svänger av vid den stora lagården och sätter sig längst uppe i dom gamla almarna som står på gården intill, ja, där är alltid en massa fåglar .., men det stora "molnet" flyger vidare.

När vi svängt av kustvägen och liksom har gått i cirkel, ser jag grannarna Arne och Ingegerd som tar sig ett morgonbloss utanför husknuten.

"Jaså, harry är ute och rastar dig ...?" säger Arne leende.

Och sen är vi hemma.


DBFV för mossfolk i Örebro ...

Det bästa i veckan var tveklöst dagens sök- och spårträning.
Sju valpar, hussar, mattar och tre instruktörer var ute i skogen.
Cosmos var jätteduktig och ÅH så ROLIGT det var!!!

// mossfolk

Elisabet säger: ååå, glöm inte att titta på hennes lilla film där Cosmos leker med en labbevalp!
Är man inte lycklig, så blir man ,-)

söndag 21 oktober 2012

DBIV för ellem i Skellefteå ...

Hej!
 
Det bästa denna vecka blir denna lördag, även om den inte är slut ännu. 
Det har varit en av få dagar med sol denna regniga oktobermånad. Några minusgrader i natt och några fler plusgrader på dagen. Har vintrat in det sista ute och tagit en promenad, bara för att jag inte ville gå in. 
 
Så har jag kokat Aroniamarmelad och Lingon-och chilichutney, diskat bort och bytt om. 
 
Nu sitter jag och väntar på att det ska bli dags att ge sig iväg till restaurangen där vi ska äta middag med svågrar och svägerskor. Bra avslutning på en bra dag! 
 
Och kanske blir det lite sol imorgon också! I alla fall inte regn!
 
höstkram från ellem

Dagens fönster ...

Ett ystadfönster, fångat på innergården där jag en gång bodde.

Förmodligen såg Kurt Wallander samma fönster och samma katt, för Kurt och jag själv var ju grannar.

lördag 20 oktober 2012

Kväller ...

 På väg hem från jobbet tänker jag lite på mamma.

Underbar dag på jobbet! 

Mycket att göra .., massor av spel på hästar, Bomben, Lotto, Triss .., och glada kunder.

En kvinna i min ålder har varit på kurs i Umeå (en universitetskurs eller ett antal föreläsningar i företagsekonomi) och hon är alldeles lyrisk och frågar om jag är från Umeå (nej, tjugotvå mil norrut) och hon säger att hon och kollegorna var alldeles till sig, för alla var så vänliga och rara, från hotellpersonalen till taxichauffören och i affärerna!

- Och dom pratade precis som du! säger hon.

(Det gör dom inte .., i Umeå är dom lite mindre lantliga, vi som är uppvuxna i norra norrlands inland och fjälltrakter pratar inte så fint).

Och via min Iphone håller jag koll på Emmas lag BSK som idag möter Brommapojkarna som är flickor, ja, i Sanktans Cup och dom vinner och jag ser på sms-raderna hur glad Emmas mamma är.

Ingen blodtrycksmedicin har jag tagit på tre dagar och jag mår som en prinsessa!
Ibland tycker jag mig ha en slags blackout - ytterst, ytterst sällan, men det händer - och särskilt sen jag fick den nästan dubbelt så starka medicinen.
Nu känns det som vanligt .., och jag är så lycklig så det är inte sant!

Pv - mannen som alltid har maten klar när jag kommer hem -.

Vid kvart över åtta är vi klara på affären och jag tar moppen och kör hemåt. 
Struntar i att byta skor, kör i mina Birkenstock och tänk, det är så ljummet i luften så det är inga problem!

Emil för sex år sedan - då på Samos -.
På köksbordet står middagen färdig och pv frågar hur dagen har varit och själv har han skaffat en minaritskiva till väggen bakom kaminen och maten är sååå god och från tv:n hörs Paul Mc Cartney sjungat och jag tänker på sommaren som kommer och resan till Grekland tillsammans med pv och Emil, som då är fjorton år.

Allt känns bra. 

Mer ska röjas.

Ja, jag har läst era kommenterar om röjning och tänker så här .., jag har aldrig lyckats ha det som jag egentligen vill ha det, avskalat och rent. 

Mina båda döttrar har det JUST så och jag fattar inte vem dom brås på, för inte är deras pappa bättre i det avseendet. Vi var lika eländiga båda två.
Eller så är det just därför dom har det som dom har det.

I mitt barndomshem fanns nästan inga prydnassaker .., mamma var långt före sin tid med Feng Shui, fast hon inte visste vad det handlade om.
När jag ser bilder i pv:s album, förstår jag att det var precis tvärtom hos Gunvor och Viking. 
Tavlor och prylar överallt! 
Jag menar inte att det är fel, det visar bara hur totalt olika vi har vuxit upp när det gäller den biten.

Frånsett saker som hör samman med mina barn eller barnbarn, skålen som min morfar gjort, sockerskålen som fanns på bordet hemma när jag växte upp, så har jag inget som jag inte kan avvara. 
För pv är det tvärtom. 
Det är som om allt ska vara kvar; från servetthållare till minsta lilla pryl! 

Tänk .., en dag ska någon ta hand om allt detta och åååå, så den människan ska sucka och pusta. 
Mest troligt är det väl att det blir Hilda och jag har förvarnat henne ,-)



Dålig stämning ....

Sett till det stora hela, tycker jag nog att förhållandet mellan pensionatsvärden (som levt som herre på täppan i det gula huset i nästan tjugo år) och den där envetna madamen från Ystad , ja, att det fungerar riktigt bra.

Lugnt och fridfullt.
Inga större djupdykningar.

Men det finns en sak som alltid sätter press på förhållandet och det är när det är dags för "röjning".

Den där "röjningen" är alltid min idé och så snart det kommer på tal, får pensionatsvärden något ångestfyllt i blicken och jag förstår precis: han är orolig att nånting onödigt ska slängas.

Idag tog han sig genast an övervåningen och det som en gång varit Hildas rum.
Där har vi samlat allehanda bråte, ja, vi har väl tänkt att ..,. vi tar det sen.
Nu var det dags.

Från skissblocket som pv hittat ...
Mellan varven går jag upp och hör hur det går (själv har jag tilldelats en banankartong bräddfylld med gamla cd-skivor - dom flesta är mina, eller alla är mina -) och efter några minuter säger pensionatsvärden att det är bättre om han får sköta det där själv .., för nu ska det sorteras, det som ska till återvinningen.

Det är inte lite som ska dit, kan jag lova.

Så jag går ner till köket och tar mig an banankartongen och där ligger en stor del av mina senaste nio år .,. det är Dinah Washington (varför har jag hennes underbara skivor där!!) och en andlig historia med Artur Eriksson, det är Eva Cassidy (första sommaren som ensamseglare) och det är jazz och samba, det är Etta James och en massa tomma fodral!

Pv kommer ner med en grön parfymflaska (å, den fick jag som present av en man från Kroatien som påstod sig ha indigofärgade ögon .., jag tänkte att det var väl till att vara väl exakt och just detta, "indigofärgade", hade säkerligen någon flickvän sagt till honom), parfymen heter Eden och var i många år min favoritparfym och jag kunde direkt säga om en kund bar just den parfymen, den var lätt att känna igen!
Nu är det något fel på själva tryckgrejen och fastän flaskan är mer än halvfull, får jag inte ut en droppe!

En bordsfläkt dyker också upp och får svalka våra röjningskänslor.

Och pv hittar ett litet häfte med de allra vackraste skisser eller teckningar som fyller lövtunna blad!

Så här kan det se ut.

Och nu fortsätter röjningen, men först kaffe och sen åker jag till jobbet för åtta timmars tjänstgöring.

Dagens fönster ...

Om man tar bilen och kör rakt norrut och sedan svänger österut - den totala sträckan blir kanske en mil -, då kommer man till lilla Slöinge och där finns Solhaga Bageri och dit har jag tagit er flera gånger, via bloggen.

Nu är vi i mitten av oktober, ja, längre än så har vi kommit och det är varmt ute och fönstret in till själva butiksdelen (som är pytteliten) står på glänt.

Innan jag öppnar dörren ser jag att där är en liten kö vid disken.
Fem personer kanske, som är före mig.

Och där inne är det varmt och gott .., där finns en gammaldags soffa och två stolar .., och jag tänker att åååå, att man finge arbeta i en sån miljö - frånsett värmen från bakugnen -!

fredag 19 oktober 2012

Och så ett kvällsfönster ...

För cirka en vecka sen skulle vi på en utflykt till en botanisk trädgård vid Medelhavskanten tillsammans med ett antal andra personer. Det visade sig att man inte fick ha hund med sig där (extremt ovanligt härnere). Så vi och ett annat par, också med liten hund letade oss istället fram till en restaurang i närheten, helt på stranden med vågorna och sandstranden direkt inpå oss.
 
Här åt vi lunch till fantastisk utsikt. Man hade fällt ner plasten framför fönstret eftersom det drog in vindar från havet men känslan var densamma iallafall. Såna här dagar är vi båda så himla l y c k l i g a för att vi fattade beslutet att flytta ner hit och bo här på detta underbara ställe på jorden. Särskilt trevligt är det när det är eftersäsong och alla turister är borta men allt är igång iallafall.
 
Lite att glädjas åt i det svenska höstmörkret kanske?
Kram

Och så ett mitt-på-dagen-fönster ...

... från Monica i Lysekil.

Igår var hon i Göteborg och passade då på att ta fram fönsterhåven.

Det tackar man ödmjukast för.

Här och nu ...


Ja, man kan ju variera sig lite.
Jag är ju så enjängd.
Samma motiv, men lite annat i kanterna.

Det finns i svartvitt också.
Eller mer som i grått.

Hon får en egen liten länk ...

Ni minns väl Olga i Tensta som i sin lägenhet på 5:e våningen skapar de allra mest fantastiska bilder!

Här är en liten video som visar hur fint det blir.

Helt ljuvligt!
Och så en liten sammanfattning ....

Foto: Barbro - den energiska -.
Vinnare i veckans dragning, det blev min kusin Barbro - "Mellansystern" -, hon som är utrustad med lika mycket energi som åtminstone en reaktor i ett något av våra kärnkraftverk.

Vad hade hon berättat om?

Jo, hon hade äntligen tagit sig i kragen och målat tak och väggar i lillstugan vid Skulesjön och sen blev det kräftor till middag på moster Gunvors vackra, gamla bord.

Anne i Mantorp berättade om glädjen när äldsta barnbarnet promenerade alldeles själv från skolan och kom på besök till Anne ..., och Kerstin Hedgren i Skåne hade gjort sällskap med sina två yngsta döttrar och tillbringade en heldag på Gekås i Ullared (det som Ulrika kallar för sjunde graden i helvetet .. , men nu var det sällskapet som utgjorde glädjen för Kerstin!).

Tröstprisvinnare (de härliga vykorten som Olga Magnusson i Tensta förärat oss!) blev mossfolk.
Hon hade varit på café tillsammans med en god vän - det var nästan ett halvår sedan sist - och ååå, så hon njöt!
Jo, klicka på länken till Olga, så ska ni få se något vackert och vilken musik!

Eva på Frösön hade äntligen lärt sig att säga "nej" och på kvällen var det valpkurs med Otis - som var totalt slut på efteråt -.

Foto: Helena/Cruella
Cruella hade tillbringat några dagar i Paris hos sin syster och tankat energi och glädje!

Foto: Monet ...
Mera Frankrike!
Monet deltog i Nordiska Konstrundan och ställde ut sina egna tavlor - bilden har jag norpat från Monets sida - och hon berättade om hur bra det hade varit .., maken som satt och spelade piano och intresserade besökare som vandrade runt i salongen.

Från Frankrike till Småland .., ty i Kalmar hade sportigajenny varit på besök och hälsat på en kompis och inte nog med det; en annan kompis hade nedkommit med en liten Julia - stor glädje -! 

Kerstin i Dalarna har en son som inte har lagt särskilt mycket krut på att skaffa körkort, men se nu .., nu var det fixat ..., och kan man tänka sig vilken förändring som då inträffar .., plötsligt börjar sonen hänga tvätt och handla .., hmmm, kan det möjligen vara så att han vill låna föräldrarnas bil? undrar Kerstin.

Cecilia N i Härnösand hade övernattat på kompisens bäddsoffa ..., Turtlan hade, tillsammans med en sjuksköterskekollega, åkt till en patient som inte bor alldeles i närheten och på tillbakavägen blev det grovarbetarlunch och därtill efterrätt och Turtlan skrev - leende -, att det var inte enbart bilen som rullade på hemvägen! 

Foto: Ulrika
I Västmanland hade Ulrika och Marcus fått smått .., jominsann, det tar sig .., till familjen kom nu en liten kattfröken som av Ulrikas nygifta stickvän Lisa, fick namnet Virka. 

Dessutom var Ulrika överlycklig för att båda sönerna nu skulle tillbringa mera tid i Striberg! 

Den STORARTADE Ann i Göteborg hade förärats en "rap" av sina båda söner - flera verser !! - allt publicerat på Facebook och detta rörde Ann till tårar! 

Och när jag frågade PV, så sa han att detta att vi fick kaminen i huset, det var nog förra veckans bästa.

Själv hade jag oerhört svårt att komma på nåt .., det var nog en eller annan promenad längs havet, förmodar jag.

Så var det under förra veckan!

Tack till er alla! 
Vinsterna postas i helgen!
Morgonglädje ...

Zoegas Skånerost - ett alldeles nyöppnat paket -!

Just så mycket mer behövs inte.

Och medan jag fixar macka och pressar frukt till juice, känner jag kaffedoften.

På köksbordet väntar DN.

Dagens fönster ...

En solig förmiddag i början av veckan .., jag hade varit nere vid havet med harry och på hemvägen genade jag lite ner mot Eckes gula hus .., det som mest används som "boda".

Av någon för mig helt obegriplig anledning, faller jag pladask för det där rummet.

Det är ljuset, förstås, såklart att det är ljuset.

Men inte enbart.

Det är en slags barndomskänsla över bilden.

En slags trygghet som kommer över mig.
Fransk film ...

SVT kanal 2, kl.22.45
Fransk långfilm från 2008.

Antoine är runt 40 år och har allt som man kan önska sig: en vacker hustru, två fina barn, riktigt goda vänner, ett vackert hus och pengar. Men en dag beslutar han sig för att förstöra allting - varför?

Regi: Jean Becker.
I rollerna: Marie-Josée Croze, Albert Dupontel, Pierre Vaneck, m.fl. (Deux jour à tuer)

Med fantastiska skådespelare.

Nu är filmen slut.

Jag med.

torsdag 18 oktober 2012


Liten intervju med en dam i landet Halland ....

Fråga: Och vad tycker madame om interiören i SVT:s Aktuellt, där nyhetsuppläsarna finns i dubbel upplaga, i alla fall den nedre delen som speglar sig i bordsskivan?

Damen i Halland: Å, jag blir på gränsen till illamående, ja, till slut tänker jag nästan bara på den där speglingen!

Fråga: Igår hörde jag hur ni grubblade och sedan talade högt för er själv, ni pratade om ett underligt uttal av bokstaven ö, hur kom det sig?

Damen i Halland: Ja, just det, ja! Det var en nyhetsuppläsare i Rapport eller Aktuellt som uttalade ö:et i Öland på ett helt otroligt sätt .., ööööö, som i öra, eller som i "en enda röööra". Öööööland.
Var finns den dialekten? Det undrar jag.

Fråga: Är det allt ni funderar över?

Damen i Halland: Ja, för tillfället. I morgon ska jag förresten få tillbaka min gamla blodtrycksmedicin Cozaar, även om jag får betala hela rubbet .., jag har en förfärlig hosta och heshet, precis som när jag hade Ramipril och det var trist - är trist - dom där små, rosa pillren tyckte jag så bra om till en början, men efter en vecka kom det här som ett brev på posten. Lägg därtill nätter fyllda med de allra mest fantastiska drömmar - ja, ekivoka allesammans -, men inte ens det får mig att fortsätta med Valsartan.
Det där mellan 11.00 - 14.00 ...

sportigajenny säger så här ...

Hej Elisabet!

Är som vanligt typ sist på bollen, men här kommer mitt bidrag till här och nu. Jag var inte hemma förrän runt 20-snåret igår och då skulle jag laga mat och äta. Och sedan orkade jag faktiskt inte ens slå på datorn.
 

På jobbet så har jag dels mitt skrivbord, som faktiskt var städat och fint, för att vara mitt skrivbord, och så har vi receptionsdisken. Så jag fotade båda dessa, eftersom det är mellan dessa jag alternerar mitt jobb under dagen.

//sportigajenny

Vid sidan av kustvägen ...

Klockan är kring två, kanske.

Känner ni doften  ...?
Och här är vinnarna ....


Grattis, grattis och att filmen blir så mörk, beror förstås först och främst på att det är becksvart ute och vi bor på landet där det knappt finns någon belysning alls .., här, där jag sitter nu, ser jag inte en endaste lampa där ute.

Men det beror också på att Iphone-kameran ju inte klarar av så lite ljus och den andra, min Canon, tar evigheter att få uppladdad på Youtube.

Nåja, ni får väl uthärda.

Detta är trots allt i-landsproblem.
Tittade i efterhand ... 

... på förra veckans Skavlan.

Gäster var Anne Holt, Camilla Henemark, Alexander Rybak .., samt Ulf Lundell.

Jag måste säga att de båda damerna fick mig på osedvanligt gott torsdagshumör.

Anne Holt - som jag alltid har gillat skarpt - tog upp detta med "hen"-debatten i Sverige.

"Det är så förbannat typiskt svenskt!", sa hon.

I morfars skål ...



Hullerombullerlivet ....

Läser en kommentar hos Annika Bryn.

Ser vem som har kommenterat och tänker .,. oj, har han börjat blogga igen?

Klickar mig in.

Läser.

Får ont i magen.

Å, du gulle-Rexxie!
DBFV för Cruella ...

Jag var hos syrran i Paris i flera dagar och hade det underbart på alla sätt.

Mat dryck, umgänge, långa promenader, badhus, uteserveringar - riktigt energigivande!



// Helena/Cruella.
DBFV för Monet ....

Det bästa i min vecka var förstås den nordiska konstrundan här i Provence där jag deltog med ganska många tavlor. 
 
Och vi hade det så trevligt med många besökare som var väldigt uppskattande. 
 
Maken spelade piano i bakgrunden, vi bjöd på vin och vatten och det var både fransmän och svenskar som blandad publik.
 
En kvinna rördes till tårar av ett av mina porträtt och sånt blir man bara helt "inutivarm" och lycklig av!
 

Dagens fönster ...

... fångades av vännen Kent från Småland - hans bilder finns även i inlägget här under -.
(Ja, undrens tid är ännu inte förbi ...).

Och den här vackra utsikten, den kan man hitta i Karlskrona, en av de vackraste städer jag har besökt i vårt avlånga land och ändå var jag där en blåsig och kall vinterdag.

Har ni tid med en snabbvisit till den staden?

Klicka här då.

Karlskrona, 11.14 ..., men igår.

Foto: Kent Nilsson
Igår var en stor dag i min blogghistoria.

För första gången någonsin kom en bild från världens bästa Agnetha i Skellefteå, och detta, att hon fått iväg en bild, får nästan betecknas som något av mirakel, ja, jag får nog ringa henne ikväll och höra hur det är fatt. Det är inte själva bilden som är ovanlig, utan mer att hon skuttade med!

Men det var inte slut med det.
Även Rexxie slog till och skickade en bild och det är inte varje dag minsann!

När jag nu på morgonen sätter mig vid datorn, kommer nästa chock, och då är det inte långt ifrån att jag faller av stolen!

Ty i ett mail upptäcker jag icke allenast en bild, utan flera .., nu från reskompisen från Växjö - från Kent -!

Ååå, så glad jag blir!

Och så här skriver han (insikt har han också):

"Hello darling!

Nu är det bäst du sätter dig ner,så du inte svimmar. Din darling i Växjö kommer nämligen med bild från dagen. Ja,faktiskt några bilder.Välj den du tycker är bäst

Jag var på vägverket i Karlskrona och gjorde förebyggande underhåll på deras fotoautomat.
Har du tagit bild för körkort,så vet du hur den ser ut.
Första bilden visar utsikten från rummet där fotostationen står.

Foto: samme herr Nilsson ...

När jag sedan skulle tala om att allt var klart,så passerade jag deras fikabord.
Lutade mig fram och tog ytterligare en bild.
Kustbevakningens båt syns och längre bort vid segelbåten ligger Karlkronas marinmuseum.

Kram Kent ."

onsdag 17 oktober 2012


Bara så ni vet ...

Det här inlägget här nedanför, det har tagit nästan hela dagen att sammanställa, men i morgon lägger jag in ytterligare några DBFV (eller DBIV) och så har vi dragning i morgonkväll.

Hoppas att ni har överseende, ni som fått vänta med era förra-veckans-bästa-bidrag.

Ajöken, sa fröken.