Länge sedan sist ...
Det var verkligen länge sedan jag läste något av Håkan Nesser, (länge sedan jag läste någon krim-bok öht, tillvaron har ju varit så fylld av hemskheter ändå), men den här boken stod på "återlämnade-vagnen", den som står alldeles intill datorn där man själv registrerar sina lån och på den vagnen tittar jag som regel alltid.
Upptäckte sedan att detta är författarens senaste alster och det slog mig att det var nog omslaget och färgerna som gjorde att jag föll pladask. Och detta att cykeln fortsätter på baksidan!
Började läsa nästan genast när jag kom hem, tog tidigt på mig nattlinnet och lade mig på soffan Ektorp (kan aldrig sitta och läsa) och där blev jag liggande en stor del av kvällen och även nu på morgonen. Pv sysslade med DN:s korsord från i lördags.
Nåväl, det visade sig vara en småputtrig och
trivsam historia det här .., ibland kändes det som lite "utfyllnadsprat" (men i skrift), men i det stora hela tyckte jag väldigt mycket om den! Här
en recension.
Ser att det vita överkastet på bilden tycks lilafärgat, ja .., det var väl nåt med ljuset kanske, det är faktiskt vitt och fint. Och så praktiskt det är, detta att alla som har lånekort på Harplinge bibliotek, kan logga in sig i princip när som helst och ofta är man alldeles ensam där inne.
Och så här fint var det för någon dag sedan, då, när solen var på att sjunka ner bakom horisonten!