Ett tävlingsfönster ...?

Madame Cecilia N skickar en något annorlunda fönsterbild och föreslår en gissningstävling?

Var kan bilden vara fångad?

Ja, jag begriper inte hur en endaste människa ska känna igen sig, men se .., det tror hon att ni gör!

Ära och berömmelse (i alla fall just här i den trängre bloggkretsen ...) utlovas, enligt fönsterfångerskan, ja, till vinnaren.

Ett kvällsfönster ...

... från det fagra Västerbotten!

Det var hemifrån-Anitha som var på hugget med fönsterhåven!

Och så vackert där är .....!

tacksamhet

låren är dallriga

och brösten har förlorat all spänst

- det var länge sedan det hände -

men är förstås än värre nu

och rumpan hänger nog också

och armarna är inte särskilt vältränade

- faktiskt inte alls -

och ändå

säger han som är pensionatsvärd

"ååå, vad jag älskar dig min vän!"

det är när jag just har kommit upp från havet

iklädd den svarta baddräkten

den vars resår nästan har försvunnit

eller om den kanske är uttänjd

i alla fall

så är det vad han säger

på väg hem från falkenberg

i höjd med heberg

och alldeles ensam i bilen

det är då jag tänker på det

det där han sa

Shoppingrunda ...

I akt och mening att - äntligen - hitta bra läsglasögon som inte fastnar och tjorvar sig i håret och som man dessutom ser b r a med, tar jag bilen och kör norrut, till Falkenberg.

Det är underligt, men där har jag från sekund ett känt mig hemma.
Mycket mer hemma än i Halmstad.

Innan jag parkerar i centrum, svänger jag förbi Röda Korsets second-hand-butik Kupan.

Åååå, vilka fynd man kan göra där!

Det var på Kupan jag hittade den där underbart vackra, gröna filten till det facila priset av 29 kronor; en alldeles riktig yllefilt!

Idag fylls kundkorgen av böcker!

Tio kronor styck för dom större och 1 krona styck för pocket.

Graham Green är en av mina absoluta favoritförfattare .., (på stranden i Samos läste jag en av hans böcker, den var på danska och jag var helt uppslukad!) så även John Irwing .., och övriga får följa med av bara farten - säkert kan jag reprisläsa några av dem - och mörka höstkvällar blir som bäst för att ligga på soffan och gotta sig med en bok.

Bilden här ovanför visar förstås att min kulturella bildning är väl enkel, men så är det.
Jag har med allra största nöje läst Maeve Binchy och även Marian Keys .., Jane Austen blir debut för mig, men eftersom jag föredrar att läsa om fattigdom och elände hellre än aldrig så förmögna huvudpersoner, tror jag att den sist nämnda boken, måhända inte är något för mig?

Den börjar så här: "För ungefär trettio år sedan hade miss Maria Ward från Huntingdon, som bara ägde sju tusen pund, den stora turen att lyckas fånga sir Thomas Bertram till Mansfield Park i grevskapet Northampton, och därmed upphöjdes hon till hustru åt en baronet, med hela det välstånd och anseende som ett ståtligt hus och en stor förmögenhet skänker."



Nåväl.

En löpare för 25 kronor blir också min!

Hjälp, vad jag tycker om den!

Efteråt tittar jag in i diverse småbutiker i centrum.

Hittar funktionella läsbrillor (hurra! nu kan jag läsa allting!!), sytråd och nålpåträdare hittar jag i en liten affär som säljer gardiner .., i en heminredningsaffär hittar jag en platta med krokar - ja, att hänga upp kläder på - perfekt till gästrummet .., och sist av allt blir det ett besök på Willys.

Där inhandlas kvällens kulinariska höjdpunkt: Lithells varmkorv med bröd!

Harry får två grisöron (plu 701) och ska blir överlycklig över detta, men det vet jag inte just då.

Inte han heller.

Ledig dag ...

... och en hund som kanske gör Hilda sällskap och blir vegan ...?

Efter en simtur smakar i alla fall ett gala-äpple som bäst!


Och överallt ligger solbadare; barnfamiljer på sandstranden, andra på släta klipphällar.

Själv hittar jag en alldeles perfekt sådan, där man inte riskerar att halka och slå ihjäl sig på såphala och algklädda stenar .., nej, här är det som en platt hylla och bara att dyka rakt i!

I två timmar blir jag där.

En deckare av Leif GW Persson gör mig sällskap, ja, innan pv och harry kommer på besök.

Hjääälp!

Rara vännen Leina har fått korn på ett objektiv till sin kamera, men objektivet befinner sig i Huddinge och Leina bor i Munkedal i Bohuslän.

Ägaren till objektivet vill inte skicka detta, utan lämna det och få pengar.

Finns där någon som kan hjälpa henne?

Klockan 10.00 ... och en pruttglad häst.

Lena brukar skriva om bästkusten.

Den halländska.

Jag säger: p a r a d i s e t.

Dagens Nyheter ...

Sitter i solskenet ute på altanen och äter frukost.

Kokta ägg .., kaffe .., Sonjas hembakade bröd.

Blå himmel och solsken.

Harry gömd under vinrankans skuggiga blad.

"Vi kan väl ta väl ta ett morgondopp när vi har fikat klart ...?" säger jag till pv.

Han sitter där med ett korsord.

Tekoppen intill.

Den gröna.

"Det långa ordet blir pusselläggning ...", säger han lite för sig själv.

Jag bläddrar förstrött i morgontidningen ..., fastnar på sidan 21.

Tittar på bilden av den unge norrmannen Tore Eikeland.

Han, som inte längre finns.

Läser texten, skriven av Ulrika By.

"Vill du höra här ...?" säger jag till pv och det vill han.

Så jag läser högt.

Det är knappt att rösten bär.

Den svajar - likt en hängbro i vinden -.

En underbar text är det.

Och jag tänker .., att livet, nej, aldrig att man förstår sig på livet.

Det är vad jag tänker.

Efteråt.

Dagens fönster ...

"Hej!

Skickar en bild på ett fönster från min mammas skola i Fjällboda, Jörn (Västerbotten).

Skolan används nu som samlingsgård, och där har man haft - eller har fortfarande -, en utställning av gamla skolplanscher, som man kan se genom fönstret.

Vi gjorde en nostalgiresa med mamma i onsdags, så hon fick se sitt barndomshem (ombyggt), skolan, sin pappas grav i Österjörn m.m.

Kramar, Gerd i Norsjö."

//Underbart! hälsar Elisabet.

Idag, för trettionio år sedan ...

Födelsdagsbarnet längst till höger, vid den rosa pilen.
Hon är den överlägset mest sociala människa jag vet.

.... blev jag mamma för första gången.

Då kom Maria (oftast kallad "dr Böhlander" här på bloggen, då hon - när jag för några år sedan ramlade och bröt handleden, tog över min blogg och utförligt och på "doktorsvis" berättade om sin mors konvalescens från tangentbordet - vilken för övrigt endast varade i någon dag eller två -) till världen på Skellefteå BB.

Är man arton år när man får sitt första barn, så inträffar det fantastiska att det där barnet nästan "hinner ikapp" sin mamma, särskilt om barnet har egna barn som är i tonåren.

Ja, så känns det förstås inte för den som är yngre, men för mamman.

I veckan kommer födelsedagsbarnet med familj upp till landet Halland och oj, så roligt det ska bli!

Stor grattiskram till lejonet Maria från mamma, pv, pElle, sigge nilsson och lille harry!

Upplysningsvis ...

... kan jag berätta att harry som nattetid har legat mellan pv och mig själv i två veckors tid, nu sover i sin egen korg.

Den som står intill mattes säng.

Det hade ni väl längtat efter att få veta?

Ja, jag förstod väl det.

Och så en inköpslista ...

... där man kan filura över vad den här madamen ska ha till middag?

Och så ett somrigt kvällsfönster ...

Aldrig någonsin har det kommit så många fönster seglande genom rymden och landat i min dator, som i sommar!

Ni är makalösa!

Kvällens fönster (ett balkongfönster) kommer från den minnesgoda Cecilia N.

Tack och bock! säger jag.

// Fler som vill vara med?
Maila i så fall din fönsterbild till bisse151@gmail.com, så lägger jag in dem allt eftersom.

Idag har alla som heter Per namnsdag.

Min Anders, t.ex.

Och många män på min mormors sida.

Och morfars.

Per-Johan och Per-Erik.

"n´Pelle Westerlund", till exempel.

"Så roligt att ni döpte Anders till Per!" sa min mamma när den dagen var avklarad.

Jo, för hennes morfar hette just Per.

Det hade jag inte en susning om.

Inte då.

Stort namnsdagsgrattis till er alla!

// Och så tänker jag på lilla Saga (ni vet, hon från Ystad, Annikas Saga ..), som hade sagt - när hon träffade doktor Per- , att "tur att du inte heter On i efternam." Det tycker jag var synnerligen filurigt!

Dagar i ett hundliv ...

Å, så mycket som händer och sker när man är en liten valp och byter miljö!

Först - så där hux flux - flyttar man från en bondgård i Tvååker utanför Falkenberg till Stensjö nära havet.

Och man får träffa Gunnar från Jämtland och Jan och Mian från Västergötland!

Sen kommer Kjell och Gerd från Norsjö och har med sig hunden Tyson och vid åsynen av den hunden blir Harry nästan vettskrämd och pinkar på köksgolvet av bara förfäran.

Igår blev det möte med släkten och där var jack russel-madamen Alice och det blev bus i flera timmar och hur kul som helst!

Och han har mött flera hundar på väg till stranden och börjar nu - lite förväntansfullt - att vifta på svansen och bli glad när han ser dem.

Idag kom Mylta från Småland på besök.

Alla tre bröderna Göransson pysslar med sin mammas sommarhus och där ute på gården låg två totalt utslagna valpar (Mylta är 1 månad äldre) när jag svängde förbi med kaffe och mackor.

Sen blev det ett våldsamt busande och visande av tänder och skäll och morr och ännu mera lek och jag antar att det är en trött liten valp som kommer hem i eftermiddag.

Det var när jag just hade kommit körande och parkerat moppen, som jag tog bilden.

Båda två låg då och sov så gott i skuggan.

Från början ville pv att att vi skulle ta ett kullsyskon till Mylta - som är en mix av beagle, vallhund och smålandsstövare -.

"Aldrig i livet! Det är för mycket jakt i dom valparna!" sa och tänkte jag.

Nu ser vi att dom är helt olika!

Harry är nästan helt brunsvart, medan Mylta verkligen är beaglelik.

Lite grövre bara.

Såja, det var dagens hundbetraktelse.

Har intresseföreningen noterat ...?

Och plötsligt ...

... blev livet helt annorlunda!

För lite drygt ett år sedan bodde jag i en liten underbar 1:a i Ystad.

Det var pElle och jag själv och fram och tillbaka åkte vi till landet Halland.

Så tillkom sigge nilsson, denne egensinnige lille kattkrabat som gör mig så glad!

(Ja, han tillkom egentligen i december 2009, då, när jag som nyopererad tillbringade 4 månader i det gula huset).


"Tjena pElle .., ligger du här ..?" kanske han tänker, husets egen tiger - sigge nilsson -.
Lite längre bort sitter pv och småpratar med Harry.

Och plötsligt finns även en hund i familjen - Harry -.

Harry Nilsson - så hette min pappas kusin -, han i Kalvträsk.

Och äntligen vågar sigge sig hem igen och han kommer insmyyygande i köket och låter sig gosas med och det är inte långt ifrån att han spinner och Harry håller sig lugn.

Som ett nytt liv.

Ett annorlundaliv.

Två katter och en hund och det är precis så jag vill ha det - med djur runt omkring mig -!

Tidigt på morgonen går vi ner till havet och havet är ljummet och vi är nästan ensamma.

Det är en alldeles underbar sensommarmorgon!

Det är en sån där morgon som man vet att man kommer att minnas.

Jag minns en annan gång .., det var under tiden i Ystad och jag hade ännu inte påbörjat ensamseglingen på livets hav och jag tog herr cocker med mig till Mossby - det var bara vi på hela stranden - och det var september månad och jag simmade under vattnet och kände svalkan mot pannan och herr cocker satt på stranden och tittade på och jag visste att den stunden skulle jag aldrig glömma.

Nu är det ett annat liv och vi möter två hundar och nu vet den glatt svansviftande hundvalpen att många hundar är snälla och han kryyyyper inte längre, men visar sig liten och underdånig, viftar på svansen och är så glad.

Och just nu återstår fyra timmar innan det är dags att ställa sig bakom kassan och jag ska ta vara på varenda minut och mitt blodtryck har av någon anledning gått upp och jag känner en slags underlig ångest inombords som jag inte begriper var den kommer ifrån, men det vet man väl kanske inte alltid, och nu ska jag lägga mig i solskenet och bara njuta av ledig tid.

Ungefär så.

Hurra, hurra, hurra, hurra!

Idag är det födelsedag för Eva på Frösön.

Det var hon som gjorde den här fina lilla tavlon, den som alltid gör mig så glad.

Ni ser väl pElle där till höger ...?

Och min lägenhet i Ystad finns med också ..,. och alla pelargoniorna!

Och min lila linnejacka!

Här Eva, kommer en stor och varm grattiskram från oss i landet Halland!!

Dagens fönster ...

Ibland blir man ju alldeles till sig av glädje, när man upptäcker ett fönster.

Det här är ett sånt.

Bergstrands Skor i Ystad .., beläget på Hamngatan och snett mitt emot gamla posten .., å, där, i skoaffären arbetade Ingrid som var kund i lilla kvartersbutiken och som bor i ett litet Hans-och-Greta-hus med massor av lavendel på gården!

Och intill skoaffären ligger Lindéns Elektriska och där arbetar min före detta arbetskamrat, den alltid så rara och vänliga Åse Andersson!



Fönsterfångerska - som såklart visste hur glad jag skulle bli -, var Turtlan.

T a c k! säger jag.

"And they lied to you .., all the time ..."-

Så här kunde det låta vid pratet tidigare ikväll.

Den som pratar mest är Roger från England.

Han som är så samhällsengagerad.

Jag frågar om han alltid varit så ..., på hugget, när det gäller sånt här?

Och om det pratades mycket politik i barndomshemmet?

Nja, kanske inte på det viset, säger han .., mera att han som vuxen kom att resa mycket å jobbets vägnar och då började ifrågasätta det som alltid varit En Sanning, såväl i uppväxten som i samhället i stort.

Typ IRA, t.ex, förklarar han, ja, att det alltid finns en orsak till det som händer och att det för honom var viktigt att liksom vända på myntet .., att försöka få klarhet i historien.

Till politiker och makthavare har Roger i alla fall inte särskilt stort förtroende, den saken är rätt uppenbar.

I flera timmar ...

Det blir till att sitta inomhus (regnet vräker ner!!!) när främmandet (som inte är nåt "främmande" i den bemärkelsen ...) kommer och det blir flera timmar av ihärdigt pratande.

Kring bordet sitter två bröder från södra England, där är Sonja och Gösta och deras son och dotter med man och barn och så vi själva.

Och Harry och Alice (som är en Jack Russel och liknar Nelly).

Allt surras det om!

Det är prat om vad som hände i Norge och hur och varför ..,det blir livligt surr om våldsamma tv-spel och om sådana påverkar .., det är prat om islam och kristendom .., om tolerans och icke-tolerans och om politiker som luras och om Rubert Murdoch och avlyssning och det pratas om vad någon så småningom vill arbeta med ("advokat", säger han som ska börja nionde klass) och om hunduppfostran och starka korvar.

Allra mest pratar Roger från England, men boende i Harplinge, inte långt härifrån.

Han är nummer två av fyra syskon och säger hela tiden vad han tycker, utan att först hålla upp fingret och kolla vad andra har för åsikter .., och vi försöker diskutera så gott det går - att föra livliga diskussioner på engelska är lättare sagt än gjort, ja, prat om väder och vind går väl an, men när det kommer till viktigheter blir det knepigare - och jag frågar om han alltid har varit så oerhört samhällsintresserad (han har teorier om det mesta och är duktig på att lägga fram dem, engagemanget lyser lång väg!) och ja, det har han nog varit och vi säger att det är sällan man, åtminstone inte på ett eftermiddagsfika i landet Halland, hör någon svensk som är så ..., ja, just engagerad.

Å, det är så härligt med såna människor!

Efter kaffet och tårtan ("It´s a kind of Pavlova-cake ... isn´t it?" frågar Rogers bror som heter Nigel och arbetar på Gatwicks flygplats, men nu är han här på liten semester och pussar på kinden när han kommer, vilket känns aningen ovant, men himla trevligt), går vi ner till stranden och Alice och Harry har lekt oavbrutet i ett par timmar och fortsätter nu längs vägen ..,. och Sonja har med sig baddräkten och hon och pv tar ett eftermiddagsdopp och Harry får också bada och själv ska jag göra samma sak senare ikväll.

När vi går hemåt igen, säger vi att det är ju det här som är livet.

Det är sånt här man ska minnas.