Fredag ...

Vaknar vid fyratiden. Underliga drömmar. Möter människor jag inte sett på många, många år och det förunderliga är att jag känner igen kroppsspråket så där på pricken. Tänk, vad som ryms i hjärnans arkiv!

Redan vid halv sju tar pv cykeln och tar sikte på hamnen; idag ska segelbåtarna tas upp. Många med motorbåtar väntar till längre fram på hösten; det är ju så mycket enklare att ta upp en motorbåt som inte behöver lyftas upp på land. Dessutom handlar det ju om hummerfisktet, förstås. 

Själv ligger jag kvar i sängen. Den äldsta ringer; hon är på väg till sjukstugan och berättar om gårdagens resa till Luleå för att se på hockey och hur trevligt det var.

P1-prat från radion. Det handlar om filmrecensioner av någon för mig obekant kulturmänniska (man). Det gäller bland annat filmen Sentimenal Value med bland annat Stellan Skarsgård i en av de bärande rollerna och med norske Joachim Trier (född 1974) som regissör. P1-mannen som berättar om filmen har - i mina öron - ett mumligt sätt att tala och jag har svårt att hänga med. Det slår mig att jag nog borde kontrollera hur illa ställt det egentligen är med min hörsel, det kanske inte alls är recensentens röst som är problemet?

Loggar därefter in mig hos Röda Kvarn - för övrigt Halmstads enda biograf - och bokar två biljetter. Nå, först ringer jag pv i hamnen och frågar om han möjligen vill göra mig biosällskap på söndageftermiddag. Det vill han. Billigt blir det också; 120 kronor per person (pensionärspris, ordinarie pris hade blivit 150:-/person).

Igår besök hos friherrinnan på Nymansgården, tillsammans med hennes vägg-i-vägg-granne/bästa kompis Anne-Marie. Där var också en f.d ovanpågranne till dem båda - Berit - och vi satt ute i solskenet på balkongen och jag hade med mig nybakad äppelkaka (som inte alls blev som på bilden jag föll för). 

Under den timme och lite mera som vi var där, kom vi bland annat att diskutera detta med parkeringstillstånd för handikappade. 

Det blev en livlig diskussion som handlade om att jag absolut inte ville ta en sådan p-plats, när jag skulle handla kattmat till friherrinnans Tiger. 

A-M (kortet är utställt på henne) skulle nämligen sitta kvar i bilen, då hon inte går långa sträckor och jag menade att det ju kändes urdumt för mig att kliva ur bilen från en sån p-plats och obehindrat gå till Rusta för att handla. Nej, aldrig! Hade däremot en kryckförsedd och försiktigt gående A-M gjort mig sällskap till affären, ja, men då hade det ju varit en annan sak. Jag tycker att det är så skamligt när människor som inte alls är handikappade nonchalant använder sig av dylika platser; det retar mig nåt vansinnigt. 

Där var andra patienter (kunder heter det numera ...) som också satt ute i solskenet och hade anhöriga på besök och friherrinnan vittnade om hur fantastiskt god mat som serveras på boendet och så fick vi veta att hon blir kvar fram till nästa helg, om inte längre. 

Nu är klockan tjugo i nio .., nu ska jag åka till hamnen och se båtarna hissas upp i luften. Ajöken, sa fröken.

Dagens fönster ...

 "Hej!

Nu har håven fångat in ett fönster med lite hösttema.

Längs väg 165 norrut från E6:an, ca 25 km norr om Munkedal, hittade vi ett matställe/ resturang vid namn Mikes och Wendy Sjövyn.

Där inne i en ombyggd lada serverades god och absolut prisvärd mat. Verkligen gott och trevligt! Ett kom-ihåg ställe.

I fönstren var det fint höstpyntat så då kom håven fram.

Annica hemma efter tur till Bohuslän."

//Stort tack för alla fina bohusbilder, Annica!

Gårdagkvällen ...

Det torde väl vara något i stil med ett hallelujamoment för många, nu när hummerfisket drar igång efter sommaren. När jag igårkväll körde till hamnen, upptäckte jag den här mannen på väg ut ..., kanske för att lägga ut eller kanske för att ha kollat till sina tinor. Måhända var han på väg hem?

Men deppigt var det ..., att när klockan visade på halv åtta, då var solen på väg ner. Nej, jag välkomnar inte mörkret .., och det den känslan ökar ju äldre jag blir. Och nej, jag längtar inte ens till advent, även om det då blir ljusare, i alla fall inomhus. 

Fint ute även idag. Igår togs masterna upp på fem eller sex båtar och idag ska pv tömma båten på det vanliga .., sängkläder, diverse torra livsmedel .., ja, den ska städas ur och vara klar för morgondagens äventyr. Själv ska jag köra in till friherrinnan med en sjal som hon längtar efter och lite annat. 

Ett mindre hallelujamoment för egen del, ja, det var att jag nu på morgonen rensade ur skafferiet, med det som gått ut i datum Det var det vanliga .., några paket tacokryddor .., våffelmix, lite sånt. Såå skönt att ha det gjort. 

Mindre roligt är är det för de som felaktigt blivit anmälda som avlidna och därefter får ett komplett helvete för att få återuppstå igen. Hoppas den man som nu varit med om detta, får upprättelse! Det är ju bedrövligt att den som är helt oskyldig till det hela, ska drabbas på det viset. (Hörde om någon som t.om förlorat vårdnaden om sina barn!)

Och i Danmark kommer drönare flygande likt myggsvärmar och stoppar därmed flygtrafiken. Undrar hur roligt avsändarna har, där dom sitter och beslutar om detta spektakel? Och än en gång får man bekräftat hur sårbart vårt samhälle är.

Dagens fönster ...

... fångades av Annica under hennes och M:s roadtrip på Gotland, nu för en tid sedan.

Tack Annica! Underbara fönster som du bjuder oss på!

Ledig dag ...

Ja, så var det förr, alltid eller i alla fall ofta ledig på onsdagar och konstigt nog på såväl Ankaret, som på Ica Supermarket och Fridhems Livs i Ystad. 

En perfekt dag att vara fri på, då veckan kändes så mycket kortare. Det var då det. 

Natten mot idag var kylig och vid sjutiden i morse var det bara 3 grader varmt ute, men soligt. 

Har nog aldrig i mitt liv haft smutsigare köksfönster än just idag, vilket fick mig att omgående hämta putsmedel (men ååå, jag önskade att Eriks Fönsterputs hade varit här .., men jag är för snål ...)  och bättre blev det bevisligen, men inte helt bra. Och spindelnät vävs i rekordfart på varje ruta!

Däremot (apropå Eriks fönsterputs) unnade vi oss lunch på golfkrogen i Haverdal idag och där bjöds det på stekt torskfilé med räkröra/ alternativt remouladsås och en massa grönsaker till dett. 

På väg till golfkrogenhandlade jag billigt kaffe till friherrinnan och intill affären stod fiskbilen och jag såg skylten med "Färsk torsk, 439 kronor kilot!" (eller om det var 469:-). Milda tider så dyrt det är med fisk numera.

Och där var nästan packat med människor .., mest män och många i 75-80-årsåldern vilka förmodligen gått en runda på golfbanan och oj, som det surrades, ja, det påminde om ett SPF-möte! Lämnade därefter av pv i Skallkroken, där han - tillsammans med några andra båtägare - hjälps åt att masta av deras båtar (och pv:s). Själv åkte jag hem .., räfsade ännu flera ekollon .., och gladdes även idag åt att alla prover var bra, ja, när jag igår hade tid på vårdcentralen i Slöinge.

På väg till kylskåpet .., där ser jag flera gånger om dagen Harry, som sitter på toppen av åsen. Det var där jag brukade ta paus och sitta och titta ut över havet och den delen av världen där vi bor. 

Fina Harry! Om du bara visste Harry så saknad du är! 

Har också påbörjat den bok som jag uppenbarligen hade reserverat och som någon - förmodligen på instagram - måste ta tipsat om ..., "På en tyst gata" är titeln och författaren heter Seraphina Nova Glass. 

"En bladvändarthriller", står det på bokens baksida.

Vi får väl se.

Dagens fönster ...

"Hej…. har jag skickat detta förut…?

I alla fall. Ett fönster fångat på pensionatet (bed and breakfast) som vi bodde på i Ljugarn på Gotland.

Där fanns också ett kafé som det var så här fint  uppdukat inför öppning.

Om kaféet var lika bra som frukosten vi fick, så blir det högsta betyg. Det får vi väl ta reda på en annan gång.

Pensionatet och cafét heter Ardrebo i Ljugarn. 

Jättebra ställe. Frukosten fick 5 av 5 närapå. Kan varmt rekommenderas om man inte måste bo alldeles mitt i Ljugarn vid havet."

//Tack Turtlan/Annica!

Malå, förra fredagmorgonen ...

Och Tjamstaberget till vänster ....

Maria tog bilden.

Dagens fönster ...

"Hej!

Här kommer ett, nej två fönster från färjan, den som går på Göta älv mellan Lilla Bommen och till Klippan vid Älvsborgsbron.

Vi åkte bara mellan Lindholmen och Eriksbergs färjeläge, men en fin liten tur till sjöss i Göteborg.

Så där är fönstren fångade.

Annica/Turtlan."

/Nu blir det en bohusländsk fönsterkavalkad i ett par dagar! Härligt! Och tack, Annica.

Vad är det han brukar säga, sonen ...?

Jo, "vad har du för ambitionsnivå idag mamma?" 

Då brukar jag svara att jag faktiskt inte har någon särskild ambitionsnivå, nej, den lämnade jag med glädje i papperskorgen på Hemköp den dagen jag slutade för gott. 

Men idag blev i alla fall mycket gjort. 

Först skjutsade jag pv till Folktandvården och själv satt jag i väntrummet och läste en intressant artikel som handlade om ryssarnas härjningar runt Östersjökusten, det var den 11:e juli 1719 och allt författat av Herman Lindqvist. 

När pv lättad kom ut till väntrummet blev det ett besök på  Nyhemsgården hos friherrinnan, hon som verkligen inte ser ut som kvinnan på bilden, den  som sitter på dörren till sal nr 23. 

Nåväl, vi slog oss ned ute på balkongen och drack kaffe och åt varsin mördegskaka och tur var det ju att blåsten inte nådde oss; det var riktigt skönt ute.

Tänk, vad lite nagellack kan göra! Det var friherrinnans kusins fru Jenny som så vänligt målat naglarna på madame Wattsgård.

Därefter blev jag avlämnad på Brogatan där min frisör Brana håller till. Intressant att sitta där och vänta och lyssna till andra kunders prat. 

En av dem visade sig vara sjöman och som nu skulle resa till Singapore där den båt han arbetar på har legat på varv, men nu var det slut på fridagarna. Mannen hade en enorm, svart kalufs och absolut inte ett hårstrå var kvar när han var färdig. Kanske är han smålänning och vill inte utnyttja frisörstolen alltför ofta? (Efter klippningen blev det tvätt av ...., huvudet och frisörskan masserade och skummade in och oj, så han tycktes njuta!)

Själv blev jag rejält klippt ("nä, aldrig tunna ut lockigt hår, det brukar inte bli bra!" sa Brana) och väl klar och med åtskilligt kortare hår, åkte vi och åt thaimat .., (vi tänkte oss indisk mat, men båda restaurangerna på Brogatan var stängda, ja, en hittade vi inte ens) .., därefter till Skallkroken där jag lämnade pv som skulle förbereda för båtupptagningen på fredag .., och själv hämtade jag friherrinnans väninna Anne-Marie och följde henne till Hemköp där hon storhandlade och så åter till Steninge igen och sist av allt hämtade jag pv. 

Nu har vi vilat på var sin del av soffan Ektorp, en ung man från Telia ringde nyligen och ville sälja in något nytt paket och vi höll på bli snurriga innan vi fick klarhet i vad allt innehöll. 

Ps. En av tavlorna - den sista i raden - på korttidsboendet, är denna. Det är väl någon grönsak - kanske en gurka - på bilden, men den fick i alla fall min fantasi att skena iväg. 

Måhända för att friherrinnan - dessförinnan - leende berättat att en manlig patient ville få bjuda henne på kaffe i sitt rum. Alltså i mannens rum.

Jo, jo. Ds.

Måndagsfönstret ...

Så här skriver den värmländska Turtlan: 

"Här kommer ett gäng fönster från Fårö. Exakt var kommer jag inte ihåg just nu. 

Men de är från de olika små fina gamla fiskelägen som vi stannade till vid, denna härliga dag i augusti. 

Nu får det räcka med att skicka fönster på ett tag till dig. Nån måtta får det vara ,-). 

Annica." 

//Tack Annica! Och du får skicka hur många fönster som helst - glöm det där med måttan -!

Malåbilder ...

... fångat av Maria i fredagskväll.

Dagens fönster ...

... fångades på vårt boende i Mora, nämligen Prinsgårdens B&B i vacker miljö, men på tok för nära den livligt trafikerade E45:an. 

På bilden är pv på väg till bilen.

Söndagmorgon ...

Fredageftermiddag får vi besök från Skåne. Det är ett krånglande schema - såväl mamman som pappan ska upp i ottan dagen därpå och nu ska småttingarna tillbringa fredagkväll och lördag här hos oss. 

Pappan är chaufför och för hans del blir det ett kort besök .., äta fläskpannkaka med hjortronsylt och sedan iväg de nästan tjugo milen igen. 

Lördagmorgon är det full fart. Kammarkören har konsert klockan 10 och då ska vi vara där och lyssna. 

Pv i vitskjorta och svarta byxor - han åker iväg redan vid åttatiden - och jag tar pojkarna en dryg timme senare och kör in till stan. I Viggos knä ligger Europa-atlasen, ja, det gäller att hålla koll, så där så att farmor inte irrar bort sig. Parkerar vid slottet och visar det höga kyrktornet. 

"Där är kyrkan, men tänk på att ni måste vara tysta när dom sjunger ...", säger jag. Allt går bra och där är mängder med besökare och bakom oss sitter en rar kvinna som säger att det går bra att Viggo står upp, hon är inte där för att titta på sångarna, nej, det är musiken som gäller. 

Allt går bra. Mest spännande var nog ändå kyrkklockorna och att försöka upptäcka pv bland sångarna och Viggo fascinerades väldeliga av diriginten som heter Karin och som viftade med händerna.

Efter tio sånger och en svårsjungen psalm (har aldrig varit med om något så underligt; trodde mig aldrig ha hört den, såg inte en enda en som sjöng med!) var det hela avklarat och pojkarna applåderade så det stod härliga till. (Kanske hörde jag dåligt .., och tyckte att psalmen gick så fort ...). 

Och så - äntligen - behövde man inte sitta stilla! Så här såg det ut när minstingen hämtat pv. 

Nu väntade fika på ett närliggande café ..., nämligen på Brooktorpsgården, en av Halmstads äldsta byggnader. 

Där var det mysigt, men höga priser. Två valde kladdkaka med vispad grädde (pv och Elliot), Viggo bestämde sig raskt för en vegansk hallongrotta (men fick även smaka kladdkaka av övriga) och själv tog jag en hallonmazarin.

Resten av dagen tillbringades i Skallkroken. Pv tog ned seglen, pojkarna fångade krabbor, jag tog tre simturer och hemma igen blev det fotbollsmatch ute på tomten, medan jag fixade tomtegröt till middag.

När klockan var sex på kvällen, kom Maja körande och sen var det bara för mor och barn att packa ihop och åka söderut. 

Pv, som började känna sig krasslig i halsen, gjorde tidig kväll, Det gjorde inte jag. 

Spår av småkillar.

Ännu fler spår. Treåringen älskade min Niveakräm! Inköpt på Dollarstore och fullkomligt suverän. Alla smådjuren på bilden ovanför, var alldeles hala .., jag förstår varför.

När jag kom ner i vardagsrummet nu på morgonen, upptäckte jag detta. Det helt fick mig att tänka på en julkrubba och småfåglarna hade fått flytta ner från översta hyllplnaet, keramikkatterna från Ghana var tydligen i centrum, den lilla dalahästen, cowboyhästen utan ryttare, en älg och något annat hornförsett djur, samt en gärdsmyg, en domherre och ett tovat får med tomteluva .., påminde om tre vise männen. 

Så var den här lördagen, denna den förunderligt ljuvliga 20:e september år 2025. Tänk, att man fick vara med om den också!

Dagens fönster ...

.... finns i vårt uterum och där har nu smultronpelargonian - den vi fick av ellem i Skellefteå - fått komma på .., ja, kanske tillfälligt besök, vi får väl se om den trivs där inne. När det blir minusgrader, då får den komma in till köket igen. 

Alla mina pelargonior som stått ute i sommar, har fått någon slags osynlig ohyra som knaprar på bladen. Det syns tydligt på bladet längst ner till höger, det som dinglar lite i luften. 

Någon som vet vad det handlar om?

Fredag ....

Underligt är det ju att en slags helgkänsla infinner sig, trots att jag varit pensionär i sju år! Pv har även idag extrajobb i Gullbrandstorp och cyklade iväg för någon timme sedan och klockan 11.00 ska jag själv befinna mig i Steninge och ta emot den arbetsterapeut som ska ta sig en titt på friherrinnans lägenhet, ja, för att se om det behövs sättas in olika hjälpmedel innan hon - ovisst när - kommer hem till sig. 

Det är milda (lena ...., så lena!) vindar ute idag. Längtar sååå efter ett bad och kanske kan jag möta upp pv när han slutar, för kaffe med dopp i Skallkroken? 

Bilden visar äppelträdet hos Ecke och Britt. 

Så har jag föst ihop det mesta av ekollonen. Det gjordes samtidigt som fåglarna fick frukost och jag hade älsklingsnattlinnet på mig och hoppades att ingen skulle komma promenerande nere på Ejdervägen och upptäcka mig. Det gick bra. 

Mindre bra, för att inte säga att det är ren skandal, är hur illa ställt det är med yttrandefriheten i USA numera. Och ifrågasätter någon journalist något som Trump har sagt, eller ställer en för honom obekväm fråga, får personen i fråga veta att han är dum i huvudet. Helt ärligt kan jag gå i taket av ilska för denne vedervärdige D.T. Och på middagen hos kung Charles och Camilla och övriga, håller Trump tal och säger att han är den ende amerikanske statsmannen som inbjudits av det brittiska hovet. En sån lögnare han är!

Resultatet av DN:s nutidsquiz blev 8/10 för mig och 9/10 för pv. På orddelen hade han full pott (och jag själv hade 2 fel, om jag minns rätt.) 

Dagens fönster ...(skulle vara fredagens).

Ännu ett ödehus från höstens bilsemester. Knappast ett hus för vanligt boende ..., ja, jag tänker på fönstren. Ett gammalt vårdhem, kanske? Bilden togs den 5:e september vid halv tolv, ja, men då var det nog detta i Lesjöfors.

Hoppsan, nu kom det här in lite för tidigt. Nåja. Det får vara så.

Sevärt ....

"Svenska designklassiker" .., tio korta program på knappt fyra minuter på SVT-play, men ändå, såå mycket man får lära sig! 

Glasdesignern/formgivaren Ingeborg Lundin,henne hade jag till exempel absolut noll koll på. 

Nu när pv idag hoppat in extra på skolan i Gullbrandstorp och jag är helt solokvist här hemma, tänker jag fördjupa mig i den serien.  Tack SVT!

Dagens fönster ...

... ett av alla ödehus som vi passerade under bilresan upp och ner genom landet.

Onsdag ....

Fint väder nästan hela dagen. Kör till korttidsboendet och lämnar det som friherrinnan längtat efter - men också är i behov av - .., det blir ett kort möte och hon sover hårt när jag kommer in rummet. Ändå går det framåt. I allrummet som jag passerar för att komma till rum nr 23, sitter ofta samma människor. En man och en kvinna. Ibland två kvinnor. Tv:n påslagen, den här gången visas Nyhetsmorgon från tv 4. Mannen som har långa ben, tycks ha somnat. 

Sen hemåt. 

Vid fyratiden blir det middag med vännerna från Tyresö, kanske den sista gemensamma för i år. Vi sitter i uterummet som är varmt av allt solsken. Ett fönster på glänt. Efteråt: Eva har svårt med balansen och ber mig hjälpa henne in i vardagsrummet, allt medan Ulf och pv är ute och letar efter champinjoner ja, på det där stället där det i fjol VIMLADE av sådana, men återvänder tomhänta. Där är inte ens skymten av någon svamp. 

Efter två timmar drygt, tackar gästerna för sig. Själva kör vi till biblioteket i Harplinge där jag hämtar ut min reserverade bok, nämligen den här.   Vilken lycka att ha något att läsa. Lämnar en portion av dagens middag (pv:s lasagne) till A-M som tycks ha gått i säng ovanligt tidigt. På den stora sängen i hennes sovrum ligger katten Tiger som kanske undrar vart matte har tagit vägen. Tänk, hon bara försvann!

Nästan hemma upptäcker vi solen på väg ner och jag gasar lite extra (men inte fortare än tillåtet ...) för att om möjligt hinna fånga det hela på bild; den var så fin solen .., liknade en apelsin. Parkerar strax innan vägbommen ovanför stranden och så ut ur bilen .., men hinner inte, solen har då redan tackat för sig bakom fågelholmen en bit ute till havs. Det hela tog inte ens en halv minut. Nåväl. Vackert ändå. Så här såg det ut.

Dagens fönster ...

Vilken underbar bild med så mycket solglitter mot fasaden! Detta var i Porto och det var förstås annannan som var redo med håven. Tack och bock! säger jag.