November ...

Alldeles tyst i huset är det; ingen Nyhetsmorgon där det säkerligen ska lagas mat och inte ens Ring-så-spelar-vi, trots att jag tycker så mycket om programledaren Christer Lundberg. Eller, jag tycker att han är så vänlig mot alla som ringer. 

Med pv på bortaplan förändras såklart tillvaron. Det blir inga sena kvällar .., jag är väldigt noga med att kontrollera så att alla dörrar är låsta när det blir sängdags .., och det går inte ens en bråkdel så mycket av Arvid Nordquists Gran Dia, som när vi är två i huset.

Läser DN från första till sista sidan och inspireras av en sida med annons från Alfabeta Bokförlag, med rubriken: "Ge bort en prisbelönt bok i julklapp!" Det handlar om barnböcker. 

Så jag klickar in mig på deras hemsida, men sååå rörigt där var och där är annonser som tjoppar upp vid sidan om och när jag söker på någon av de nominerade eller redan prisbelönta barnboksförfattarna, händer ingenting. Nej, det får vara. Och jag tänker också att pojkarna inte direkt kommer att jubla i högan sky, då, på julafton när paketen öppnas och där visar sig vara böcker! Minns att Anders - när han var i kanske tioårsåldern - på sin önskelista hade skrivit: "Inga böcker!!"

På sidan 22 upptäcker jag Anna-Lena Lauréns krönika "Brev från Berlin", som inleds så här: "Jag satt och läste tidningen i vardagsrummet när jag såg skuggan i ögonvrån. En liten varelse som med blixtens hastighet sprang längs golvlisten. Jag ser i syne, tänkte jag. Vi kan ju inte ha möss i lägenheten. Då rörde sig skuggan på nytt. En berlinsk husmus i egen hög person. Hur är det möjligt? undrade jag. Vi bor på femte våningen!"

Tack Anna-Lena! Detta fick mig verkligen le och det var också väldigt mycket igenkänning. Jag bara väntar på musbesöken, allra helst som temperaturen - i alla fall nattetid - börjar närma sig frostläget.  Det är då jag själv brukar uppfatta skuggan av något som kommer springande över köksgolvet.

För övrigt har pv ringt och meddelat att idag kom den första snön i Malå! Nu finns det hopp, alltså.

Åttonde november. Vendela har namnsdag. Termometern visar på 7 plusgrader ute. Och snart är eken helt avlövad.

Dagens fönster ... 

... fångades i väntan på buss nr 12, när jag skulle åka in till Malmö Centrum. Så lätt och smidigt det är att bara blippa sitt bankkort, så är det betalt och klart! "För seniorer över 70 år är resorna gratis", läser jag precis på nätet. Tänk, det visste jag inte!

Brev från pv, nr 2.

(Bilden från Vindön. Seglet skulle vikas ihop och inte det minsta har den med texten att göra, men jag tycker om den. /Elisabet.)

Jaha, så har man kommit igång med några grupper och lärt känna lite elever, ja, t.om några namn har satt sig. Dagen avslutades med en konferens som kändes lite off för min del. Beslutades att jag skulle äta med årskurs 9 torsdag och fredag denna vecka och gratis mat är ju som bekant gott. 

Efter dagens slut begav jag mig till kyrkan för att, som jag trodde, öva inför någon julkonsert. Så blev det dock inte, då ett antal damer, en man, samt körledaren höll på med städning av kyrkan. Det visade sig att de  hade haft konsert till Allhelgona, så nu vilade kören sig inför julen. 

Fick ju träffa en del körmedlemmar och det tycks som om hela byn vet vem jag är; att jag är tillsammans med Elisabet, samt att jag är inneboende hos Maria. Detta är nog ingen plats att bosätta sig på, om man önskar vara anonym, men för mig går det bra. Jag fick i alla fall noter till fem sånger, varav en som jag kan sedan gammalt. 

Väl hemma igår hade Maria fixat klart den fläskpannkaka som jag förberett på morgonen, ja, vännen/grannen Tommy var också bjuden. Onsdagkväll lämnade Maria skutan för att köra till Stockholm, så nu är jag alena i en trea tillsammans med två hundar i Malå. Vem hade trott det för något år sedan?

Första veckan är därmed avklarad och jag är vid liv, om än tämligen trött om kvällarna, hälsar pv.

Uppdatering ...

Glömde orddelen. Där gick det himla dåligt. Sju rätt av tolv.

....

Fredag. Krånglig natt med värk i ett knä (kullersten i Malmö förstås ..) och en högerhand som ständigt domnade bort, men två småkatter ovanpå mitt täcke blir ändå som medicin. 

Bilden: Platanen utanför biograf Spegeln. 

Skjutsar Elliot till skolan. Nu kan jag vägen precis. Lätt som en plätt. 

Ute på skolgården, just utanför deras klassrum, står några "fröknar" och tar emot barnen. "Godmorgon och välkommen!" säger dom till alla och jag blir så rörd, så där så jag nästan inte kan prata. Tänk, att komma till sin skola och mötas av detta! 

Och jag säger till en av fröknarna att "oj, om man hade fått uppleva något liknande när man gick i småskolan, hur annorlunda kunde inte allt då ha varit ..?"

Överhuvudtaget upplever jag skåningar som sååå mycket artigare än svenskar i allmänhet. När jag kramat om Elliot, sagt hejdå och går till bilen, möter jag andra föräldrar/mor/farföräldrar som kommer med sina telningar och alla hälsar godmorgon. Jag tycker att det är helt underbart! Och vilken härlig mix av människor; alla möjliga kulörer och fasoner!

Sen hemåt. 

Ljusblå himmel, solen uppe. Som alltid mycket trafik. Kör om fjorton långtradare i ett svep; har aldrig varit med om dess like och på baksidan på en av dem står det "Here it gås, with Abbekås" och jag tänker att det är nog Aldos Åkeri i just Abbekås som varit så .., tja, lite finurliga, men det torde väl mest vara de svenska bilisterna som fattar detta med gåsen.

 Passerar Vege å och ser en skylt på ute på en åker där det står att i Helsingborg är HIF en religion ..., och det kan nog behövas stöd från ovan, ty det går dåligt för helsingborgslaget i år. Och så blir jag omkörd av en bil  på vars registreringsskylt det står OWE plus några siffror - och den kombinationen har jag aldrig sett förut -. 

Just innan Hallandsåsen kommer dimman. Noterar att minst två silverfärgade bilar från Schweiz passerar mig och jag undrar var dessa är på väg. 

Kommer hem till femton plusgrader i huset, så det blir brått att elda. Men först får fåglarna mat.

Mängder med ekblad ligger på gräsmattan ., nu är det trädet snart helt avlövat. 

Hittar två brev i postlådan; ett från Eva i Tyresö och ett från min syster i Australien. Hon har skrapat ihop de svenska sedlar hon haft kvar (hon ska ju aldrig återvända hem, orkar inte med den långa resan längre, säger hon) och lagt dem i ett kuvert och postat det hela. 

"Är du galen? Det är ju som gjort för att komma bort i hanteringen eller rättare sagt norpas av någon som tror att det är en gratulationshälsning innehållande just pengar!" utbrast jag när hon berättade detta.

Här hade jag alltså helt fel. Ändå är kuvertet uppsprättat i mitten längst uppe .., två cm kanske, inte mera. Sjuhundra kronor ligger prydligt inuti brevarket och nu önskar hon att jag ska skicka korsordstidningar, men dom inte vara för enkla och inte med så många sudoko i, för det tycker hon är helt ointressant. Så det ska jag nu göra när jag skrivit detta .., åka och posta mängder med tidningar, plus dom bilagor som friherrinnan så generöst bidragit med. 

För övrigt kan jag meddela att här råder solsken och nu har jag fått upp temperaturen inomhus till sjutton grader. En grad till, sen är jag nöjd.

Dagens fönster ...

Det var igår som alla dessa fönster susade in i håven, då, när jag var på väg till biograf Spegeln i Malmö. 

Jag tog buss nr 12 .., passerade det gamla soldattorpet som förvandlats till Limhamns museum .., och där är stora maffiga hus som vetter mot havet och en hållplats med namnet Potatisåkern .., och människor steg av och på. Mest av.

Biografen ligger mitt emot Centralstationen, så det är perfekt till för en som har dåligt lokalsinne.

Nu är det fredagmorgon och jag har googlat på såväl Limhamns lilla museum och Potatisåkern. 

"Elliot, nästa gång farmor är här, då kan vi väl besöka det där lilla museet där en soldat en gång bodde med sin familj?"  Jodå, det kan vi göra, säger han. 

Så har vi det den här morgonen. Med viss bävan tog jag mig an DN:s Nutidsquiz. Resultatet blev 8 rätt av 10. (Hade fel på nr 7 och nr 9). Pv som tydligen ägnat sig åt annat än nyheter i veckan, hade 6 av 10.

Murre Svart ....

Det var den här lille krabaten som följde med av bara farten, då, när den andre som man tingat, skulle hämtas. 

Tydligen hade dom bott tillsammans i en spilta och den svarta var alldeles på tok för ung egentligen, men hade ingen mamma och vad som hänt henne, det visste inte familjen. 

Hur har det gått? Jo, tack .., han har vuxit förstås, fått mer grått i pälsen och även om han är väldigt beroende och ofta snuttar på den äldre katten (som ändå är en kattunge ännu), så är han så tuff och den som ser till att få mest av maten .., ja, liksom puttar undan sin kompis. 

Natten mot idag låg båda katterna på mina ben och jag som vrider och vänder mig hundra gånger per natt, ja, det blev inget långvarigt kattsällskap i sängen. 

Katten på bilden heter Sixten och kompisen heter Blixten. Det är helt omöjligt att lyfta upp Sixten och hålla i honom; det är som om han tror att nu kommer DÖDEN, men det går ändå framåt .., han kommer allt närmare.

Visst är han fin? (Går under avdelningen Ledande Frågor.)

På annat ställe ...

Orolig natt i annan säng än den vanliga. Vid 3-tiden lyssnade jag till rödhakesång, tänk, så livgivande det är! Halv sex hörde jag Maja stiga upp och en halvtimme senare hörde jag små trippande steg och ytterligare lite senare dök nästa gosse upp. 

"Farmor, jag hörde fåglarna nu på morgonen!" sa han som är döless på mitt fågelprat. 

Nu närmar sig klockan 09.00 och jag har kört Elliot till skolan och hittade på en gång. Hela tiden kom föräldrar med sina barn .., pappor och mammor och utanför E:s klassrum vimlade det av sexåringar och det surrades och jag fick byta till häftigare fruktlåda än den Maja skickat med och sen iväg hemåt, det vill säga, till deras hem. 

Svängde in på Ica och det är närapå med livet för insats - mest för cyklister - vilka kommer susande i raketfart och det gäller verkligen att ha koll på omgivningen!  På butiksparkeringen hade jag en bil alldeles intill vår och ut ur den bilen klev en familj som kanske hade indiskt/pakistanskt ursprung och kvinnan hade en varmt gul längre skjortklänning över byxor i samma färg + lite röda broderier på det hela. Sååå fin hon var!

I kassan satt en ung man och tuggade tuggummi. 

"Vill du utnyttja seniorrabatten ...?" sa han och jag log inombords och sa att det ville jag gärna göra. Sen önskade han mig en fin dag. 

Underbart vackert väder just nu! Klarblå himmel och sol .., jag har allvarliga planer på att ta bilen och åka till stranden för ett dopp.

Dagens fönster ....

"Fångade det här fönstret sidledes så att den fine dörrklappen kanske också kommer till sin rätt."

Så skriver annannan i Porto. (Kanske dörrkläpp? Eller det finns olika regionala namn på densamma?)

Tack! säger jag.

Tidig morgon i landet Halland ...

Klar morgon. Inget regn och har sovit underbart gott hela natten! Lyssnar till P1-morgon klockan sex och det är elände från Sudan och glädje i New York, där  borgmästarkandidaten Zohran Mamdanis vann stort och nu torde nog den amerikanske presidenten skära tänder så det blir svårt att sova för hans hustru. Bidrag till NY ska dras in och hur herr Mamdanis ska klara av allt motstånd från republikaners håll - och även från delar av demokraterna - det återstår att se. Men vilken  s k r ä l l ! Lycka till! säger jag. 

Och så får vi veta att svenska gäng infiltrerar - eller tar över - narkotikahandeln i Finland och jag tänker att jaha, det räckte förstås inte med Norge och Danmark .., nu ska vi exportera eländet österut också! 

Vid det laget lämnar jag sängen, ställer fönstret på vid gavel, står en stund och tittar ut i mörkret och undrar hur världen kunde bli så galen? 

Vid sjutiden kommer den här bilden från pv.. 

"Solen börjar gå upp över Malå, efter gårdagens eviga regn. Tänk, om det kommit som snö i stället."

Själv ska jag köra till Falkenberg (2 mil) för mammografi och därefter raka spåret till Bunkeflo. Då får jag några timmar solo-kvist hos småkatterna, innan det är dags att hämta dem från förskola/skolan.

I vanliga fall hämtar vi alltid Viggo först och därefter Elliot. Nu skrev Maja att det är bättre (för farmors blodtryck  kanske?) att vända på kuttingen och börja med att hämta Elliot. 

"Viggo blir helt tokig när han är på Elliots skolgård, springer iväg och gömmer sig ...", skriver hon. 

Funderar allvarligt på att gå på bio i morgon och titta på dokumentären om keramikern Lisa Larsson, salig i åminnelse. Den visas på ljuvliga biografen Spegeln mitt i Malmö! Det innebär ännu en övernattning, men det ska man väl klara av ,-).  Klicka gärna på länken och skrolla sedan till slutet .., bara rakt ner, så får ni en salong som heter duga. 

Ajöken, sa fröken.

Dagens fönster ...

Från Monet kommer det här fönstret och med en liten blomma med det ovanliga namnet Medinilla Flamenco. 

Tack för bidraget! säger jag.

Ögonbrynselände och lite annat ...

Stressigt blev det att hinna i tid till frisören. Hela tiden körde jag med ena ögat på klockan och tänkte att ..., ååå, detta kommer att bli tajt och jag, som i vanliga fall oftast är på plats en kvart i förväg! Nu parkerade jag vid slottet och hade förberett Parksterinställningen - bara att klicka igång den - och exakt på minuten 10.45 klev jag in i salongen. 

B som har klippt mig de senaste gångerna, frågade hur jag ville ha det. 

"Kortare på sidorna än tidigare, jag vill inte att det bullar ut sig ...", sa jag. 

När allt var klart och hon sprejat (som jag aldrig någonsin gör) och stajlat, undrade hon om jag kanske önskade få ögonbrynen plockade och färgade. Då anar man ju ..., och jag tackade ja, men det ångrar jag.

"Nej, nej, jag ska inte gör dem för mörka!", lovade frisörskan, men nog tycker jag att det blev just så.

Nu blir det till att platta luggen så eländet inte syns. Tittade in hos Ecke och Britt en kortis, kom hem .., eldade i vedpannan för att ha varmt vatten när jag återvänder från Skåne .., eldade även i kaminen och själv kröp jag ihop på soffan Ektorp - somnade inte - men oj, så trött jag var! Tittade samtidigt på ett program hos SVT som handlade om konstnärerna Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald. 

Från pv kom följande rader: "Första riktiga dagen och mycket har fallit på plats. Har haft tre lektioner, den fjärde försvann i gymnasieinformation. Ska avsluta eftermiddagen med "studieverkstad", vilket jag förstått ska vara någon typ av läxhjälp eller hjälp för elever som har det svårt i något ämne. Sådant har jag haft en del tidigare genom åren. 

Ikväll har Maria lovat att bjuda på någonting med lax, jag kanske kan kontra med fläskpannkaka i morgon. Ingen snö i sikte än, men temperaturen är nere på två grader, så lite hopp finns det."

Lite senare ringde han och berättade att i veckan ska han nog ansluta till en av körerna som då har övning. Där är Lottas mamma med och sjunger och det blir säkert jättebra för honom att få fortsätta med sjungandet. Jo, jo. Nu blir det Marias tur att enbart få lyssna till basstämman, då, när herrn ska öva om kvällarna.

Onsdag ... Tisdag, ja ...(skyller på bristande sömn).

Bilden togs igår. Den är brant och framför allt: hal ..., den där sista biten upp till fabrikör Johanssons hus. 

Det blev inte många timmars sömn natten mot idag, men det går ju det med. Ofta är det så, att när man förväntar sig att orken ska tryta efter sådana nätter, så blir det tvärtom. Det känns ungefär som när jag- då det handlade om covid - fick höga doser av cortison. Man blev speedad.

Fem samtal nu på morgonen gjorde hjärtat glatt. Från Bunkeflo ringde Viggo 3 år och frågade om jag ville ha en bulle? Jag sa att det lät ju som allra bäst; kanske kunde han spara en bulle till farmor, när jag nu kommer i morgon? 

Jodå, det var inga problem.

Och från Norsjö ringde Irene Lundmark - Alm som har det måttligt roligt där hon sitter fjättrad i sin rullstol, efter operationen av ena foten. Inte för en sekund får den gipsade foten belastas och Irene som är så energisk ..., vart tar all hennes energi vägen? Lagras den inombords?

Sånt kan man fundera  på, så här en blåsig onsdag i början av november.

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren som var Maja i Tyresö (dotter till Eva): 

"Badat bastu och doppat oss i nedre Dalälven vid Gysinge! 

Detta är utsikten från fönstret i bastun och till höger brusande fors där 5 forspaddlare i full mundering kämpade i forsen! 

Tyvärr ingen vattencistern i bastun, men vi tvättade håret i medhavd balja med hett termosvatten blandat med dalälvsvatten, dock krävdes dopp i älven för ordentlig sköljning. Det var 5 grader i vattnet så det var riktigt rysligt, eller uppfriskande…

Kram

Maja."

// Tack Maja! Låter som ett litet - eller stort - äventyr, tycker jag. 

Mejl från pv ..

"Här kommer en kort sammanfattning av min första arbetsdag i Malå. 

Jag var först på jobbet vid 07.25 och vaktmästaren släppte generöst in mig när han låste upp dörrarna. 

Hittade snabbt en fysikbok i korridoren och bläddrade igenom vad jag förväntades göra under min lektion två timmar senare. Då dök Lotta upp - blivande kollega och bästa vän sedan ungdomstiden med min hyresvärd Maria - och Lotta tog med mig till fikarummet/arbetsrummet. 

Efterhand dök flera upp och hälsade mig varmt välkommen. Tio minuter i åtta blev det ett kort möte; själv satt jag och spanade efter rektorn som jag skulle träffa klockan åtta. 

Så snart mötet var tillända fick jag hjälp av Lotta att hitta rektorn som, visade det sig, satt i en angränsande byggnad och väntade på den småländske matteläraren. Väl där tilldelades jag egen dator, nyckel och en massa information.

Sedan gick dagen i ett - för en 70-årig pensionär - ovanligt högt tempo. Jag var medföljare på tre lektioner och fick äta lunch tillsammandes med eleverna.

Dagens roligaste skratt fick jag i alla fall när tre elever stoppade mig i korridoren och undrade vem jag nu var. Berättade för dem och då säger en av tjejerna:” Vad söt du var”. Jo, jo. Sånt är man inte direkt van vid. (Obs. Jag tittade efter den vita käppen men såg ingen.)

Nu sitter jag här vid köksbordet och försöker samla tankarna. Många intryck blev det. Hälsningar pv.

//E skriver: Bilden visar pv igårkväll, i soffan tillsammans med Charlie. Han ser lite trött ut, herr pv, men kanske pratade han bara med sin kompis.

När solen visar sig ...

I min kalender ska jag ikväll notera hur fin den här dagen blev. 

Regn på morgonen, men därefter solsken. Först en promenad längs havet och uppför backen mot Fabrikör Johanssons hus med gallergrind som kan styras elektriskt. 

Nästan vid grinden, den som hänger sned och vind, brukade vi ta paus, Harry och jag själv. Ingen lång historia, kanske tio minuter då jag satt och vilade blicken ut över havet och världen och 

Harry brukade sätta sig på min högra sida - på den här mossiga stenen längst ner på bilden - där satt han och jag satt intill. 

Så .., där satt jag även idag, men platsen intill mig .., nä, den var tom. 

Det kanske tycks molnigt och hot om nederbörd på bilderna, men så var det inte. 

Och senare, när jag kommit hem, slog jag mig ned i solstolen nära eken. Mängder med nötväckor, några få talgoxar, en grönfink, två hackspettar  som tycktes omåttligt irriterade på varandra, höll till vid fröautomaten. 

Solen orkade med nöd och näppe ta sig ovanför grannens hus och jag drog ut solstolen och fick solstrålar mot kinderna. Jag tänkte att det nästan kändes som när vi var på stranden på Kreta. 

Efter någon timmes tid gick jag in .., tittade på SVT-play och ett program om svensk konsthistoria och just det avsnittet handlade till stor del om konstnären Hanna Hirsch Pauli. Så alldeles oerhört intressant! 

Ikväll ska jag fördjupa mig på den här sidan.  Den känns nästan som ett skattkista!

Dagen har även bestått av ett besök hos fiskbilen i Flygstaden, där jag inhandlat en bytta med fisksoppa, ja, till mig själv i morgon. Mums!

Och Maria har precis skickat ett utdrag från sin messenger, där följande står att läsa: 

M: Hur går det?

Pv: Bild kommer strax. 

M: Hoppas att allt gått bra idag! Hundarnas mat står på bänken i köket. Finns matlåda i kylen till dig. Vi ses senare! (E: Hon arbetar kvällspass).

Pv: Tack Maria. Det här är spännande, ska du veta. 

M: Ska bli intressant att höra!

Jag kan säga att det tycker jag med att det ska bli.

Dagens fönster ...

"Mitt fönster, en dimmig morgon", stod det som bildtext. 

Jag svarade: "Å, vilken fin utsikt! Men då måste ni bo ganska högt upp?"

Och svaret kom: "Det är andra våningen hos oss och det sluttar nedåt åt det hållet. Det är söderut = mot floden, så det fortsätter att slutta av och till hela vägen ned. Skulle tro att där vi bor är det kanske 60 - 70 meter över havet och floden är ju havsnivå. Slut på informationsflödet du inte bad om."

(Men  i n d i r e kt  gjorde jag ju det och är glad för att ha ått mer "kött på benen", ja, vad beträffar fönstret.)

Tack annannan!

I ensamhet ...

Vad gör man då? 

Jo, jag har varit på bröllop i Amman och aldrig i mitt liv har jag sett en brudgum gå med sån otrolig energi som kronprins Hussein! Här kan man, från första början nästan, se denne till synes så energiske man.

Denne herr Hussein, han måtte ha längtat väldeliga efter sin blivande fru. (Och varför tittade jag just på den filmen, tro? Tja, den dök upp i flödet, helt enkelt.)

En bild från Malå ...

Bilden togs av Maria vid 17.30 igår eftermiddag.

Liten hälsning från pv ...... 

Nu, 09.04 kom följande meddelande: 

"Liten uppdatering. Min tanke var att det inte borde vara så mycket folk på bussen mot Gällivare en söndagmorgon kl.07.15. Tänkte att jag kan nog ligga längst bak och sova en stund. Jo, jo. Så fel jag hade! Bussen blev helt full och då stod vi 15 personer utanför. Fick lasta bussen med bagage (smockfullt) och därefter fick vi gå ombord på en mindre buss, som ska följa den ordinarie till Dorotea. Så nu sitter jag här, inget ligg här inte. Ja, ja, det blir nog tidigt i säng ikväll. 

Sen kom nästa meddelande: "Nu är det kris på lillbussen. Den stora bussen med allt bagage har kört och några från lillbussen är utan bagage. Det här blir spännande."