Söndagsfönstret och lite till ...

 ... finns i ett gult hus på en kulle ..., och precis så här ser det ut idag, söndagen den 28:e december.

Hyacinten är på upphällningen, julstjärnan tappar blad om jag råkar komma i närheten .., pelargonian har det väl lite halvtrist så här på vintern .., och blomman längst till vänster är av plast och den vattnade pv för några dagar sedan, i tron att den var äkta. Nu har jag lagt jord på plastlagret - det som han trodde var jord -, så ser det lite bättre ut. 

Igårkväll kom Anna körande från Ekerö, efter att först ha hälsat på hos Tristan i Askersund. Nu är hon ute och löptränar, därefter ska jag göra henne sällskap ut till Hallarna för diverse inköp .., pv ska ägna sig åt flottörerna i hamnen .., jag KANSKE ska ta ett dopp och Lykke är så lugn och fin och ligger mest i hallen, ungefär som Marias Charlie gör när han är här. I natt hoppade Lykke däremot upp i min säng och låg där ett tag. Underbart med någon med svans i huset! (Eller utan svans .., tänker på Harry).

Dagens fönster ...

För tretton år sedan levde ännu pElle och här hade denne schandoble kattherre uppvisat någon slags plötslig föryngring och tagit språnget från matbordet till ekskåpet, det som en gång tillhört pv:s mor, - eller farföräldrar. 

Detta var innan vi fått (fått och fått ...) nya fönster och innan avocadoplantan längst till vänster avlidit och den där vita adventsstaken - vart tog den vägen -?

Sex plusgrader ute idag .., det blåser så pass mycket, så i Malå är slalombacken stängd ...,  i Jämtland varnas för orkanvindar och New York väntas kunna få rejält med snö.

Så kan det också vara.

"Jag for ner till bror ..."

Den går ju som miniserie nu hos SVT. Minns att jag läste boken i november 2018 och så här skrev jag efteråt: 

"Jag läser ut boken som är författad av Karin Smirnoff och tycker, till en början, att den är så rörig .., tiden blandas ihop, det är här och nu och dåtid och så många människor som rör sig i samma omgivning och med varandra och någon är död - eller flera - men finns där ändå.
Ändå kan jag omöjligen sluta att läsa och jag tänker, när jag kommit till sista sidan, att den boken är som när man äter indisk mat och smaken - kryddorna, sitter i långt efteråt.
På väg hem - min syster fick ta boken - tänker jag på handlingen.
På Maria, John, Katarina och Bror.
Jo, den var bra.
(Lite kan jag irritera mig på schablonbilden av människor hemifrån. Nej, jag känner inte igen mig. Orden, jo, men inte det andra)."

Nu, sju år senare, ser vi den på svt.play och när nästan hela avsnittet är klart, säger jag ..."nej, jag uthärdar inte!" Jo, hon spelar så bra Amanda Jansson och de övriga också, det är inte det ., det är bara svårare att hålla ifrån sig eländet när man (jag) ser det på film, än när samma sak beskrivs med enbart bokstäver och ens egen fantasi.

Recensionerna är översvallande, i alla fall i dagstidningarna.

Efteråt ...

Så är det mesta av julen tillända och i morgon är det vardag, om än lördag. Efter att ha firat trivsam lillejul hos Hilda med familj, blev det julafton i Skåne. Lugnt på vägarna. Uppspelta småttingar .., en mamma som skulle arbeta natt .., pojkarnas morfar och mormor och farfar från Bjäresjö anslöt vid 2-tiden och därefter var det bara denne eviga väntan på att tomten skulle knacka på dörren. Ungefär som det alltid brukar vara. 

Delade på natten dubbelsäng med Elliot och en lurvig svart katt som låg vid mina fötter (lika med LYCKA!) och på morgonen kom mamman hem efter en jobbig natt i Malmö och några timmar senare styrde vi själva kosan mot Bjäresjö och därefter var det tänkt att vi skulle hälsa på hos min äldsta syster i Västerstad. Nu hade systerdottern blivit sjuk, så i stället blev det flera timmar hos exet och Karin och där bjöds på den godaste julskinka jag smakat på flera år ..., lättrökt, hemkokt och nåt så vanvettigt saftig!

Vi tog vägen hem längs kusten och det var helt ofattbart hur grönt och fint det var på åkrarna! Bilden togs innan vi svängde ut på E65:an, bara några hundratal meter från exets hus.

Och nu ...? Uttorkade hyacinter och amaryllisar håller på att tacka för sig .., ljusslingorna lyser inte riktigt lika starkt (tur att här finns gott om batterier) .., Maria och hundarna har kommit hem till Malå igen ..., gästsängen renbäddas då Anna ska komma på besök till landet Halland och kylskåpet dignar av gravad lax, sillburkar och clementiner. 

Lyssnade tidigt i morse till en av Vinterpratarna, nämligen Camilla Lif. Vilket totalt underbart program! Och nej, jag tar dem inte i ordningsföljd. Ungefär så har dessa dagar varit.

 Annandagsfönstret ...

.... fångades av annannan (passar väl bra ...?) under besöket i landet Skåne.

"Ett litet ögonblick tittade solen fram ..", skrev hon.

Tack snälla! säger jag.

Dan före dan ....

Bilden är inte härifrån, utan togs när jag var på väg hem från Ica i Malå .., alltså hem till Maria. 

Såna här snöhögar fanns - och finns - det gott om; ja, någonstans ska ju allt som skottas undan ta vägen! 

Ingen snö i landet Halland, inte idag i alla fall. Temperaturen ligger på plus-minus-noll.

I eftermiddag blir det lille-jul hos Hilda, Martin, Edvin och Mymmel - i huset som de två förstnämnda (plus Edvin som bor där varannan vecka) flyttade in i höstas - och i morgon bär det av till Skåne. 

Fjorton dagar kvar av pv:s julledighet.

Igår blev det Skallkroken och flottörerna som ska rensas från blåmusslor och små havstulpaner. Nu hade det under natten frusit på och allt satt som berget ..., men en tredjedel blev nog klart. 

Tittar på Nyhetsmorgon där Trafikverkets pressansvarige Peter Jonsson får svara på frågor om julens väglag etc. 

Kanske har den förre ansvarige - Bengt Olsson - gått i pension. Eller inte?

Detta visste jag i alla fall inte om denne herr Olsson.

I skrivande stund står pv i köket och gör i ordning den veganska skagenröra, den som numera tillhör julen och önskas av Hilda. Sen är det min tur att inta köket

En fin tisdag, så här dan före dan .., önskar jag den som tittat in här! Själv känner jag mig splittrad och okoncentrerad, som så ofta när det går mot jul.