Dagens fönster ...

Och här är det bild nr 2 från min namne, när bilden togs på besök i ett ljuvligt boende i en sjöbod i Skärlövs hamn, på Öland. 

Tack Elisabet! säger jag. 
Att se mera av Öland står på min att-göra-lista.

Sen blir det bättre ....

Sällan har jag sett pv så uppgiven som de senaste veckorna; eller egentligen sedan det här hände med vinkelslipen. 

Just då och efteråt - i veckor - var segling inte ens att tänka på och fortfarande har han inte full kraft i sin vänstra hand. 

Sen var det ju kalas och annat och jag var inte alls sugen på att ge mig ut på havet, nej, gärna ville jag vara hemma hos katterna. 

Då skulle han och bröderna och några till ta en gubbsegling i Bohuslän och pv fick nytt hopp. 

Nej, då blev det inställt. 

Nu tyckte jag rent synd om honom och hur det var kom vi överens om att ta en kort-segling till Torekov (tar 4 - 5 timmar) och det var precis vad vi gjorde idag. 

Inte blev det mycket av planering .., då vi ju kom hem från Västergötland igår. Vi packade ihop det viktigaste och vid elvatiden kastade vi loss. Allt fungerade som det skulle! 

På båten pratade vi om hur skönt det nu skulle bli, nu, i mitten augusti, ja, säkert inte alls så många båtar i hamnen. Ack, så fel vi hade! Vi fick plats vid kajen - längs med - och det tog inte lång stund förrän den ena segelbåten efter den tredje kom till hamnbassängen och letade plats. Vi fick ett tyskt par från Heiligenhafen intill vår båt (så nu sitter vi ihop) och strax därefter fick det paret en ny tysk båt ihopbunden med sin. Det är som ett pussel. Och nyss kom en stooor motorbåt in och snurrade runt för att - om möjligt hitta någonstans att slå läger - men icket. 

Vad har vi gjort? Städat upp i båten .., bäddat min säng (i köket) och pv ligger i akterruffen .., jag hör att han lyssnar till Sjörapporten och vi har ätit supergod mat på restaurang Varvet. 

Här är tyst och lugnt i hamnen. Tidigare ikväll spelades högljudd musik från en stooor motorbåt med svenska ungdomar ombord. Det var uthärdligt, då det var allt från Staten och kapitalet till Carola och Stones, allt i en salig blandning och det sjöngs hejvilt till låtarna. 

Men nu: tyst. 

Och pv är glad att ha fått hissa segel och kika efter mötande båtar och göra en fin-fin tilläggning vid kajen. 

Tack och lov för goda vänner .., i morgon får katterna mat av Eva och Ulf och vi kommer ju hem samma dag. 

Nu ska jag borsta tänderna och krypa ner under täcket ..., det är imma på plastfönstren i kapellet och kommer säkert att vara rejält kyligt i morgonbitti. Nio grader i Stensjö i morse. Det tyska paret intill oss, hade varit ute och seglat i sex veckor. Trängts med andra båtar i Skanör .., kommit till Oslo och häpnade över de höga priserna .., men tog sig inte söderut igen. Antingen hade det varit halv storm, eller så stiltje. Nu var förhoppningen att segla i ytterligare fyra veckor, sedan fick det vara nog. I 60-65-årsåldern, kanske. 

Medelåldern på segelfolket är hög. Och vem som yrkesarbetar kan vara hemifOrån så länge ..? Och alla som har småbarn?  Mest förundrad är jag över hur människor har råd med dessa schabrak till jättebåtar? Jag fattar det inte. 

Nu ska även jag krypa i säng. (Livet är inte endast segling Ecke ska operera sitt andra öga på tisdag; hornhinnan håller på att brisera, ja, hela det ögat ... och då blir det narkos, hu! Och min alltid så rara före detta svåger i Arvidsjaur, han vårdas nu på palliativ avdelning och är så dålig.) 

Livet i ett nötskal. Nu hör jag måsar gasta och några överförfriskade män skratta hejdlöst. Pv har somnat.

Dagens fönster ...

Från min namne kom det här fönstret (och ännu ett) seglande genom rymden. 

Eller genom någon kabel, kanske. 

Så här skriver avsändaren: "Hej Eisabet! Här kommer ett par fönster från Öland. Det ena på Sant Kankt Knuts kapell. Det fandra från ett ljuvligt boende i sjöbod i Skärlövs hamn. En plats att gärna besöka igen. Kramar och ha en fantastisk sensommar!"  

// Tack Elisabet! säger jag. 

Det andra fönstret kommer i morgon.

Onsdagmorgon ....

Två dagars "road-trip" eller bilutflykt, kan det bli någonting? Ja, det kan det  v e r k l i g e n!

Eftersom pv:s seglats med sin bror och deras gemensamma kompisar blev inställd, kom vi på tanken att köra till närliggande Västergötland och se oss omkring. 

I mycket var det bloggvännen, hon som tidigare kallade sig "sportiga jenny" (numera mitt liv som Jenny) boendes i Jönköping, som inspirerat. Ni vet, hon som ger sig ut på utflykter dels i närområdet, men även på andra ställen 

Hon har dessutom kontot jennys utflykter .., ja, ni ser! 

Så vi gav oss iväg i måndags och hade då bokat billigt boende i Vänersborg. 

Ett av stoppen blev i Åsle Tå (vilka namn det finns i Västergötland) där vi tittade på sju backstugor. Så väldigt intressant! Önskade så att barnbarnen fått se detta. Sju backstugor där människor levt ett hårt liv, kunde vi titta in i! Och vid varje stuga fanns ett anslag som berättade om vilka som bott i just den stugan och hur deras tillvaro såg ut. 

Rena historielektionen!

Detta var nog en av de finaste stugorna, oj, så enkelt och trångt det var i de flesta! 

Minns Elliot förundran över det gamla huset i High Chaparall från tiden då så många svenskar hade utvandrat och när han kom till bilen, så sa han att ..."farmor, det fanns många bord där i stugan!"

Vilket liv att leva i detta! 

Svårt att se texten klart här på bloggen, till stor del beroende på att jag har så dålig syn (jag vet, det finns optiker!) , men så här såg det ut vid varje stuga; så intressant!

Vad mer tittade vi på? 

Jo, dörren stod öppen till Torups kyrka där det samma dag skulle vara själaringning för den avlidna kvinnan Kerstin Saborini, så där tittade vi in, efter att pv inhandlat elva-kaffe-bröd på ortens bageri.  

Och vi åkte vidare .., besökte Varnhems klosterkyrka, den sanslöst annorlunda Habo kyrka .., 

körde bil genom ett landskap där skördetröskor var en vanlig syn på ganska och slingriga vägar och vi konstaterade att Västergötland är ett sååå vackert landskap. 

Eftersom jag inte äger förmånåga att fatta mig kort, så blir det stopp här. "Forts. följer i nästa nummer", som det brukade stå i tidningar förr i världen. Tack till grannen Annelie och Sonjas dotter Maria, vilka gav katterna mat!

Dagens fönster ...

Dyker ner i bloggarkivet och i augusti 2013, finner jag det här finurliga fönstret som speglar sig i en väckarklocka på Visingsö pensionat. Där befann sig då Turtlan och så här skrev hon: 

"Hej!

På Visingsö finns ett fint litet pensionat som heter just Visingsö pensionat. Så där fyra fem rum i ett vanligt större äldre hus med s t o r trädgård. En härlig frukost med nybakt och hembakt bröd.

Där på mitt sängbord stod den här fina väckarklockan. Tänk att hitta en sån fin gammal klocka sa jag, passar perfekt in i miljön. Det fanns också en fin gammal radio på rummet.

Där i klockan finns just fönstret i tiden.

.... sen imorse så såg vi att både klockan och radion var nya men i gammal stil....

Men vad gör det. Fint var rummet och pensionatet likaså! 

Rekommenderas!"

// Tänk, så bra att kunna göra ett svanhopp rakt ner bland alla fönster som kommit! Tack Turtlan!

Söndagkväll i soffan Ektorp ...

Tänker på vilken bra dag det här blev. Pv hittade felet till dieseleländet och kom hem tjugo kilo lättare. Så skönt för honom! Då visar det sig att det blir knepigt med gubbgänget som skulle med .., en ska på sin mors begravning och så är det någon slags "gubb-paddling" och bäst det är (eller sämst), så blir båten kvar här i Skallkroken. 

"Men jag lovar att hänga med på någon sväng till Torekov eller till Glommen och så hem igen dagen därpå ...", sa jag i ett försök att vara snäll. Nästa år - om allt är som det ska - kan vi ha katterna på pensionat och därmed vara borta längre. 

Å andra sidan har jag njutit omåttligt av detta att vara på hemmaplan. Att pyssla i trädgården, sköta om tomaterna som exploderar fram i växthuset .., att bada nere hos oss eller i Skallkroken .., och vi har haft gott om gäster och allt har varit trivsamt. Och jag trivs ju så innerligt bra med katterna! 

Bilden visar den lilla nässelfjärilen (här är MÄNGDER, MÄNGDER!) med ena vingen till hälften sargad/avriven . Den var här även i morse, men tyckts klara sig ändå. Det finns ju trebenta hundar och katter vilka fixar tillvaron bra, så kanske den här lilla krabaten också gör det. Och titta, så vacker, med den blå bården längs vingarna! Man kan i alla fall inte klaga på Moder Natur som designer.