En hit-och-dit-bok ...

Stor glädje blev det igår, då, när jag fick meddelande på mejlen att Valérie Perrins senaste bok - "Kära Faster"  -, den jag stått i kö för att få låna, nu äntligen hade anlänt till Harplinge bibliotek. 

Av författarens böcker har jag tyckt i särklass bäst om "Färskt vatten till blommorna", så jag hade stora förhoppningar även på denna

Men oj, det tar tid för mig att komma in i handlingen. Här skuttas det mellan olika årtal och även mellan vem som egentligen berättar. 

Är det Agnés ... ? Är det månne den döda Colettes granne, hon som tydligen ruvar på en hemlighet?

Förr i världen fanns det ofta ett persongalleri i början av böckerna .., just den biten saknar jag nu. 

Jag har helt enkelt svårt att håla isär allesammans. Eller håller hjärnan .., den där "hålla-isär-delen", på att krackelera? Är det månne "Petter och hans fyra getter" som gäller numera, eller Torgny Lindgrens romaner där jag inte har några som helst problem att följa med i handlingen. 

Eller .., är jag helt enkelt för okoncentrerad? 

Nåväl, idag när pv och Edvin givit sig iväg till Hasslöv (där är även Edvins pappa och hans morfar och mormor för att lyssna till Dan Hylander),  d å   ska jag lägga mig raklång på soffan Ektorp och ta tjuren vid hornen, det vill säga, göra en omstart av boken. Inalles femhundratjugosju sidor är det, det är liksom ingen lättviktare. 

Tittade precis på några recensioner och en man - Ola - skrev så här: "Välskriven, men för lång och snårig."

Dagens fönster ...

I slutet av juli 2014 kom det här fönstret susande och landade i min dator. 

Det var vännen Guy i Arvidsjaur som hade håven redo och fönstret fanns på en av stugorna ute vid Storavan. 

Tack Guy! Så många fina fönster du har bidragit med under årens lopp.

Sista juli ... 

Igår var det årsmöte i Vägföreningen och nyckeln till bygdegården i Steninge, där mötet skulle hållas, fanns att hämta på pastorsexpeditionen i Harplinge. 

Då passade jag på att ta en sväng på kyrkogården som ligger alldeles intill. 

Vid entrén stod ett bord och på bordet en servis, men med blommor i koppar och kaffepannan i stället för kaffe och fikabröd.

Så finurligt! 

Om jag nu skulle vilja bli begravd någonstans, så är det möjligen på Harplinge Kyrkogård. Det är som att tro sig vandra i paradiset. 

Sååå mycket grönska och så mycket skugga (alltså gott om träd) och så fina planteringar, där det mesta ser ut att ha kommit på plats bara av sig själv.

Mot en hög häck, växer det jag tyckte påminde om blommande Bouganvillea! 

Kanske någon slags flox? 

Och i minneslunden .., så vackra - och enkla - gravstenar!

Är man det minsta intresserad av grafologi, blir en namnteckning som pricken över i. 

Och där var hortensia i  m ä n g d e r!

Nu på morgonen ska nyckeln till bygdegården återlämnas, då ska jag ta mig en längre promenad, men tyvärr i inte lika vackert morgonljus.

Det bästa ....

Jo, det allra bästa med sommaren, det är väl ändå att tidigt på morgonen (om man nu tillhör de morgonpiggas skara) få öppna dörren ut till tomten och mötas av detta. 

Blå himmel .., några slöjmoln .., och all denna grönska!

Att sedan slå sig ned på stentrappan ..,  titta på katterna som lullar omkring lite ..., lyssna till ett sträck med gäss vilka flyger förbi där ovanför taket .., söderut, mot Steninge, ja, men behövs det något mera? 

En timme senare kommer pv ner .., sveper badrocken om sig och cyklar ner till stranden för att ta sig ett morgondopp. 

Oj! Han kommer hem tämligen snabbt och berättar att efter allt blåsande de senaste dagarna har stranden förändrats - delar av den ligger nu under vatten - och där han tänkt sig att gå i från klipphällen, där upptäckter han tre brännmaneter vilka ligger där och bara väntar på att få träda i bränntjänst. 

Något bad blev det inte. (Vi får se hur det är i Skallkroken.) 

Snart ska vi åka till Harplinge för diverse ärenden; hämta en bok på biblioteket till mig .., skriva ut fakturor (pv) och hämta ut nyckeln till Steninge Bygdegård (där Vägföreningen har årsmöte ikväll kl. 18.00). Kanske tar vi en sväng på Harplinge vackra kyrkogård också. Känns som en bra dag.

Dagens fönster ...

Den här eken utanför mitt sovrum, den som pv planterade för kanske tjugofem år sedan , den som jag kunde irritera mig på, då den stal så mycket dagsljus ..,  s o m  jag nu älskar den! 

Icke allenast för att den skänker oss den allra ljuvligaste skugga, nu skjuter den nya skott och den blir så fin, så fin! 

Vid 6-tiden nu på morgonen, såg det ut så här.

Oväntat besök och radio, - och tvtips ...

Idag när jag kom hem från Skåne (var det verkligen idag ..., tillvaron snurrar så fort just nu!) upptäcker jag en Berlingo-bil på parkeringen här hemma och det visar sig vara pv:s brorson Anton, hans flickvän Susanne och deras 4-årige son Elmer.

Anton är snickare .., har bruna ögon, rastaflätor och är alltid solbränd och man ser direkt att han och pv är släkt. Ursnygga (turkosfärgade) hörselkåpor bor på hans huvud. 

Lille Elmer, han visar sig ha guldlockigt hår, bruna ögon, knallblå glasögon och berättar att han i förra veckan minsann besökte Markaryds älgpark; det är därifrån han fått gosedjuret som nu tilldelats namnet "Älgis". Älgis får såklart träffa alla mina smådjur vilka bjuds på mjölk från Elmers glas och särskilt sidensvansen finner detta alldeles fantastiskt gott. 

Det blir på det hela taget ett trivsamt möte. Familjen som ska till någon camping längre norrut,vill bara först ta sig ett dopp i havet här intill.

"Men åå, vilken idyll det här är!" utbrister Susanne och jag säger att jo, vår och sommar är det verkligen så. 

 

När gästerna tackat för sig, tar vi en sväng till Skallkroken. Där formligen  v i m l a r  av badgäster och av småhundsägare och det skälls och morras och några hundar får bada och andra bara väntar medan matte eller husse tar sig ett dopp. Ungdomar dyker i från piren och en dansk segelbåt kommer in och hittar bums en ledig båtplats. Äntligen har den våldsamma blåsten tackat för sig. 

Däremot är det färre gäster på ställplatserna och vi funderar på vad detta kan bero på? Kanske för att det varit just så blåsigt .., närapå storm (pv har övernattat på båten för att hålla koll på förtöjningarna). 

För övrigt ...? Jo, men natten mot igår låg jag och lyssnade till ett underbart avsnitt av Tankar för dagen, nämligen detta. Det var ett sånt där avsnitt som verkligen grep tag i mig. Och till den medicinskt intresserade rekommenderar jag verkligen den danska dokumentären "Med livet i händerna". Där har nu den 3:e säsongen släppts och gissa, om jag är lycklig!

Tur och Retur ... 

Körde ner Elliot till Skåne igår och det var inte långt ifrån att jag ramlade baklänges vid åsynen av hur höga stockrosorna nu blivit, ja, hemma hos dem. 

Var det förra, eller möjligen där förra året som vår granne Birgitta skickade med mig frön från hennes stockrosor och det är ju helt obegripligt så dessa har tagit sig!! 

Kanske har kärleken till den gröna kulören gått i arv till sonen ..., men å, så jag tycker om den! 

Framför den nybyggda trappan/altanen vid ytterdörren - den som pv, Thomas och Tommy hjälptes åt att bygga - hade det planterats lavendel. Dessa var nu mer än fördubblade i storlek och omfång! Tala om att det bär sig att bo i växtzon 1.

På kvällen blev det ett dopp i Öresund och aldrig har jag promenerat ut sååå långt, för att kunna doppa mig! Frågade en kvinna hur i all världens dagar ägarna till båtarna bar sig åt ...? Jo, dom vadar ut -och såklart in till land igen -!) 1Men titta på båten längst uppe till vänster .., det var långt att gå dit, ska jag säga och botten var inte helt slät, utan där var rätt många stenar. 

Ropade till Anders att han kunde hämta mig i Köpenhamn .... ,-).

Tjugoen grader i vattnet och pojkarna åkte rutschkana mest hela tiden.