Efterspel ...

Analyserna av valet står som spön i backen. Dels är där de olika nyhetsprogrammens egna experter (känns som om Marcus Oskarsson håller på att tappa greppet, tycker jag ..), men även andra - Anders Borg, t.ex -. Det var knappt att jag kände igen honom. Herr Borg kom i alla fall med tröstens ord till svenska företagare .., nej, vår svenska export skulle nog inte ta särskilt stor skada av eventuellt kommande tullavgifter.

Å, så less jag är på det ständiga pekandet på olika skärmar .., såväl hos SVT som hos TV4, men nu är det väl ändå överstökat.

Mellan varven (pv gör någon slags yogaövning för att stretcha ut musklerna, ja, på inrådan av läkaren Mikael), lyssnar vi till muskrafs men begriper inte var det kommer ifrån; vi pratar om valet förstås och det visar sig att pv är mest förfärad över en kommande president som säger att klimatförändringarna är en enda stor bluff, plus förstås detta att Ukraina nu kan kastas åt vargarna (läs: Ryssland).

Ja, så där håller det på. Eftermiddag blir till kväll. 

Jag frågar hur skoldagen har varit och pv säger att det var himla trevligt. Tyska och svenska och fina elever. 

Via sms kommer en förfrågan om vi kan ta hand om Lykke - exet och Karins fina hund - och det kan vi, men det blir inte förrän om två veckor och bara en övernattning. 

Och jag har räfsat stora mängder eklöv och lagt dem (löven) i rabatterna. Fortfarande varmt ute. Åtta-tio grader kanske och det förklarar väl att jag kunde räfsa ute i kanske en timmes tid och detta barfota och i sandaler!

I morgon hoppas jag på bad i havet.

Vaknatt ....

 

Halv två natten mot idag, då tackade jag för mig och tog sikte på sängen. Pv, som anmält sig som tillgänglig för vikariat, vågade inte chansa och tur var det, ty i morse hade han förfrågan om att hoppa in i högstadieklasser  på Furulundskolan. Dagens ämnen var svenska och tyska. Oj, när hade han en lektion i tyska senast?

Vaknade vid sextiden och från radion hördes rapporter från USA och det tycks ha blivit precis det man befarade, att nästa president blir Donald Trump. 

Undrar vilken febril aktivitet detta utlöser på olika plan ..? Inom Nato .., hos president Zelensky .., men också: vilket jubel  för Putin och han anhang!

Lyssnade till Carl Bildt igårkväll och han menade att Trumps prat om att få slut på kriget i Ukraina på en dag, det lär han nog upptäcka att det kan bli långt mycket svårare än han tänkt sig, då Putin - enligt Bildts uppfattning - inte alls vill sluta kriga, tvärtom!

Men i sjön Bolmen simmar fiskarna vidare, obrydda om allt som händer här i världen och även om Sigge lagt sig intill mig på soffan och tv:n är påslagen, har hans största bekymmer på morgonen varit att fånga en liten mus som han tagit in, men som kom undan. Det är faktiskt också mitt bekymmer .., vart tog den vägen, den lilla musen? Gömmer den sig här under soffan ..? 

Helt vindstilla ute.

Dagens fönster ...

Så underbara ni ändå är, ni som tittar in här mellan varven och nu och då hittar ett fönster att föreviga och till råga på allt pytsar det vidare hit, till sidan! Bara detta att ni tar er tid! 

I förrgår var det Babsan i Roslagen som under en promenad igår upptäckte det här vackra verandafönstret och skickade det vidare!

Tack! säger jag än en gång.

Tisdag och dags att välja president i USA ...

Bilden: Men kråkorna bryr sig föga i det amerikanska valet; sitter i stället och spanar ut mot stranden till. Trogna hemmafåglar som blir kvar året om. Fåglar som tar vad som bjuds under vinterhalvåret. Här kan ni lyssna till den annorlunda kråkan från Skultorp, söder om Skövde.

Och vi orkade inte med all tv-sändning om valet, utan tog en sväng till biblioteket i Harplinge där jag återlämnade några böcker, därefter till affären (Johanna - denna pärla - visade sig vara i charken, så roligt .., hon som alltid är i kassan annars!) och slutligen till Skallkroken där pv skulle göra det sista och lägga på presenning nr 2. Det gick bra och under tiden tog jag ett dopp i ett hav vars temperatur jag inte kunde utläsa, då den finurligt fastbundna termometern snurrat fast sig i blåsten och nu hängde i ett alldeles för kort snöre. Upptäckte flera brännmaneter modell mindre, men ändå, det blev ett snabbare dopp än vanligt. 

Sen hemåt. 

Hade satt en deg till frukostbullar (grahamsmjöl, lite vetemjöl, linfrö, fullkornshavregryn, jäst, yoghurt/vatten, salt och lite sirap) och detta blev  tio frukostbullar (på en halvliter degspad) och det räcker ju en hel vecka, om jag - som nu - bara äter ett bröd per dag. 

Perfekt.

Den här bilden kom susande till pv idag och tänk, inte visste jag att den berömda ved-genen kan hoppa mellan människor bara så där .., men det har den uppenbarligen gjort! 

Från pv till Anders! 

Från Maria kommer utsikten från sjukstugan i Malå, ja, nu på eftermiddagen. Snön som föll igår och gjorde att världen liknade ett julkort, är som synes ett minne blott. Ni ska se att pv får åka rullskidor när vi kommer till Malå i slutet av november!

Och valet i USA. 

Ser intervjuer i 4:an från olika valstugor där väljare intervjuas. Oj, det var många som tycktes satsa på Trump. Ja, jag har ställt in mig på att det är mycket möjligt att den forne presidenten vinner ännu en gång, det är bara att hålla andan. Hur mycket elände hinner han ställa till på fyra år?

Dagens fönster ...

Från Svaneholm i Skåne kommer dagens fönster (vilken vacker grön färg ...!) och det var hedgrenskan i Trelleborg som höll i håven. 

Tack Kerstin! 

// Någon gång när jag arbetade på lilla Fridhems Livs, blev hela personalen bjudna på personalfest just på Svaneholm. 

En större taxi hämtade upp oss efter stängning .., vi fick var sin utflyktskorg med allehanda godsaker inför kvällen (grillat, ostar, bröd, vin/öl, frukt ..) och var sin filt fick vi också att ta hand om. 

Ingen aning hade vi vart vi skulle ta vägen? Jo, det visade sig bli Svaneholms Slott där det då var Rhapsody in Rock med bland annat Carola, Tito Beltran, Robert Wells förstås och många andra. 

Det blev en jättefin kväll där utomhus och jag glömmer den aldrig.

Om minnesrunor ...

Hemtidningen har en avdelning bland familjeannonserna, där man får ta del av minnesord från anhöriga till någon som inte längre är i livet. Så gott som alltid finns ett fotografi av den döde med och det är så intressant det här, tycker jag. 

Ofta när jag ser någon med en viss blick .., eller en slags energi som strålar ut ur bilden, blir jag extra intresserad och klickar mig in och läser om just den människan. Tänk, det slår nästan aldrig fel .., då visar det sig vara någon som kanske vuxit upp fattigt och eländigt bland många syskon, men som lyckats här i livet (eller helt enkelt haft ett spännande liv) och det har varit massor med intressen och så där fortsätter det. 

Idag stannade jag till vid bilden av en till synes glad man med just sån blick. Han hade arbetat på hemtidningen, mest troligt i styrelsen. 

Barnen stod som undertecknare av texten och ett stycke fick mig verkligen att le. Så här löd det: "Sina sista år tillbringade han och mamma på Höjdens vård- och omsorgsboende, där de månade om varandra och snabbt blev kända bland personalen för sin goda aptit. Utöver aptiten satt även gamla takter från ett helt arbetsliv på Norran i; pappa försökte vid flertalet tillfällen ha "styrelsemöten" med andra boende men lyckades till sin frustration aldrig klubba igenom några beslut!"

S o m  jag log! Detta var nog en man som alltid tagit sitt värv på stort allvar och dessutom hade barn  utrustade med humor och stor värme, så där så man för sitt inre kunde se leendet (jo, av just värme) hos den som författade texten. Det kanske inte är minnesord som man skulle hitta i Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet, men att jag fann dem hemmavid förvånar mig inte det minsta. 

Och jag kom osökt att tänka på mamma som - trots svår demens - gick omkring på boendet och tog pulsen på andra i samma sits eller gick in i något rum där någon var sjuk .., kände på pannan och kom med någon diagnos som till personalens förvåning visade sig stämma. Att mannen i sängen behövde tapppas på urin, bland annat.

Inga minnesord, men väl en underbar dödsannons, till mig tillsänd av en lika underbar människa, nämligen bettan i Lund.

Återbördade .... 

 

Vill ni se en tjusig katt som vet sitt värde ...? Ja, i så fall kan ni titta till vänster  .., där  är hon kattmadamen Vickan, (eller Drottning Vickan som matte tillagt) och jag har nog aldrig träffat en katt med så len päls. Och titta bara på tassarna!

 (AP tog bilden).

Ja, återbördade är vi nu till landet Halland. Ställde igårkväll mobillarmet på halv sex och då blev det bara kaffe och en macka och packa ihop våra pinaler, krama om pojkarna och sonen (mamman som kom hem vid halv fyra låg fortfarande och sov) och så iväg. 

I vardagsrumsfönstret stod minstingen och vinkade och vinkade och det vinkades tillbaka och så vips, var vi på väg. 

Turtlan som frågade hur ofta det jobbades helg: den ena arbetar varannan och den andre var tredje helg.

Bilden visar E6:an norrut. 

Vintertid raljerar s.k. norrlänningar ofta över hur eländigt ställt det är med bilförare i södra Sverige i allmänhet och kanske bland skåningar i synnerhet och jag tänker då att det går inte att jämföra .., under de trettio år jag har bott i Skåne och Halland, har intensiteten i trafiken ökat något så vansinnigt, framför allt den tunga trafiken. Polska, litauiska, nederländska långtradare och så förstås Frode Laursens åkeri. Frode Laursen .., hette inte en av huvudpersonerna i danska serien Matador just så? Han var fästman till en av hembiträdena.

Att det blev totalstopp i Småland i vintras (på 2-1-vägen när snön vräkte ner), förvånade mig inte ett dugg. Trafiken matas på hela tiden och är det stopp längst fram, fylls det såklart på i raketfart. Så här såg det ut på morgonen med kilometerlånga rader av billysen (ja, även bilarna ,-) på väg söderut och från början var det precis tvärtom; otaliga bilar på väg mot Helsingborg  eller kanske mot avfarten till Stockholm?  Det är för mig ett större mirakel att det inte sker dödsolyckor dagligen på E6:an. 

Men oj, så vackert när jag tittade ut mot öster och solen var på väg upp över fälten! Och jag tänkte att vilken ynnest att ha tre landskap att älska; Skåne, Lappland och Halland! Alla olika på sitt sätt. 

Kom fram till vårdcentralen i Getinge en kvart innan det var dags för läkarbesöket för pv:s del. 

I nästan en hel timme väntade jag i bilen, men hann då lyssna till en behaglig programledare i Ring P1, nämligen Nicke Nordmark. 

Läkarbesöket gick bra, men det märks att utförslöpan har tagit sin början. Mera piller, även till den hurtige pv. 

EKG:et visade inga som helst problem och den ömmande höften trodde läkaren berodde på ischiasnerven. 

Bilden t.v. visar små, dinglande två-årsben. Igårkväll sjöng vi en hel drös med barnsånger tillsammans med honom (den äldre tycker sånt är omåttligt pinsamt, det tyckte jag med i samma ålder) och det är ju obegripligt tycker pv, att en så liten krabat kan vara tonsäker! Jag hade tagit med mig min lilla bärbara högtalare och då blev det ju ännu roligare .., ganska hög volym .., och det behövdes bara en halv sekund av en låt, så log han och sa vilken sång det var. 

Nu är det allså måndag mitt på dagen. Intresseföreningen kan notera att jag just idag inlett julsångs-spelandet .., i skrivande stund sjunger Jessica Anderssom att hon drömmer om en jul hemma. Ja, så kan det vara. Ajöken, sa fröken.

Dagens fönster ...

.. fångades för två veckor sedan, då, när eken ännu hade koll på sina löv. 

Idag, den 4:e november, är det inte många kvar.

Söndagförmiddag ...

Har som alltid svårt att somna när jag är på bortaplan. Vaknar inte förrän den sista kommer hem och jag hör bilens back-pip .., då är det godnatt, eller mer som godmorgon. 

Några timmar senare hör jag Viggo ligga och sjunga om lilla snigel akta dig, akta dig ..,  och det är björnen sover och andra sånger. Pv sover gott. 

När klockan är 06.00 lämnar jag sängen och sedan dess har det varit full fart. 

Nu har pv tagit den yngste i vagnen och givit sig ut på "somna-nu-promenad". Det brukar ta tio minuter så är det tyst i vagnen.

Själv tittar jag på fyrans nyheter, allt medan femåringen pärlar. 

I sovrummet ligger föräldrarna och vilar ut. 

Om sex timmar är det dags för dem att ge sig av för jobb igen. 

Tack och lov att jag var kassörska.

Dagens fönster ...

"Hos en konstnär i närheten ...", skriver avsändaren som är annannan i Porto.

//Tack! säger jag. Och nog blir man väl ändå lite gladare om man passerar förbi här och tänk, så mycket att vila ögonen på!