Ändrade planer ...

Ja, undertecknad tillhör uppenbarligen den delen av mänskligheten som lätt kan ångra ett beslut. Nä, nä .., inte skulle jag sammanställa något från året som gått inte .., det tog två dagar - eller så snart alla högtider var överstökade kom livsglädjen susande - och då gick det minsann bra att ändra sig. Tror jag att detta är något som den som eventuellt tittar in är intresserad av? Inte mycket. Men det här är ju ändå som min dagbok. 

Och för några dagar sedan kände jag inte för att återigen åka upp till Malå. Tänkte på tågresor i all oändlighet och sitta nära och kanske bli sjuk igen. Nja. Kanske bättre att bli hemmavid. 

Men pv tyckte att det kändes trist att inte se sambon på åtta veckor och erbjöd sig schangdobelt att betala flygbiljett om jag ångrade mig. Vi kollade flygpriser, jämförde med tåg. Jämförde även restider, det vill säga hur lång tid det skulle ta med respektive färdsätt. Igårkväll blev det bokning av flyg, från Halmstad till Skellefteå. Priset för t o r blev 1769:-. Flyget går klockan 06:00 på morgonen från Halmstad och jag är framme i Ske-å 9.45. (1 timmes väntan på Arlanda). Därefter väntar buss till Malå och om jag hinner med första bussen, är jag i Malå klockan 13.00. 

Förra uppresan såg ut som följer: Körde bil till Falkenberg. Väntan på tåget till Göteborg. En knapp timme på tåget. Ny väntan, i nästan två timmar. Så tåg till Sthlm:s Central. Knappt fyra timmar tog den resan. Tog därefter tunnelbana till Mörby Centrum, där jag hämtades upp av Emma. Morgonen därpå kom Anna vid 7-tiden från Ekerö och skjutsade mig till Arlanda. Ny väntan i någon timmes tid. Därefter flyg till Skellefteå Airport. Flygbuss in till Ske-å. Ny väntan i nästan 2 timmar. Så buss till Malå som tog 3.5 timme. Gissa, hur trött man var vid ankomsten.

Ja, så kan det gå när man har lätt för att ändra sig.

Året 2025 .., februari månad. 

Ett litet utdrag ur någon av Gerda Anttis böcker som jag lånade just i februari. Så här känner jag det ofta. Ibland får jag dåligt samvete, då jag tycker att andra människor hela tiden är på språng eller har tusen saker på gång. Ofta när jag sitter i solstolen och tittar på småfåglarna, ser jag människor passera nere på Ejdervägen och det händer att dom tittar upp och hejar lite eller lyfter handen till hälsning. "Men dom tror väl att jag är från vettet .., sitter här så ofta och bara tittar ...?" tänker jag då. 

Den här månaden tog vi oss in till Halmstad och promenerade längs Nissan. Plötsligt passerade vi Söderfamiljen som är en liten hörnrestaurang och det var som att komma till himlen nästan! 

Detta var första gången vi slog oss ner där och vilken underbar soppa vi bjöds på! 

"Hit ska vi gå flera gånger!" sade vi unisont efteråt. 

"Flera gånger" har ännu inte blivit av, men i vår, då!

Och från den fortfarande flitiga madamen i Porto kom det här fönstret, det som faktiskt får bli dagens variant. Ett reprisfönster.

Aha, en man som sitter och väntar på att tvätten ska bli kvar. Under tiden läser han i sin bok. 

I februari månad upptäckte jag en ljuvlig artikel i DN vilken handlade om konstnären Pierre Bonard. 

Mest föll jag för sättet hur sidan redigerats och så förstås själva målningen av kvinnan som bara skymtar så där till hälften, knappt det. 

Och färgerna!

I februari fick vi besök av småpojkarna från Skåne. Viggo gjorde mig sällskap till affären och med hjälp av isskrapan skrämde han  alla småspöken. vilka gömde sig i buskarna vid kustvägen. 

Oj, så spännande det var! 

"Titta! Där i buskarna ser jag minst tio stycken!" kunde jag säga och då förvandlades plötsligt skrapan till ett vapen. 

"Pang, pang!" ropade han och så var spökena borta.

Och i slutet av den här månaden förärades jag en så vacker tulpanbukett av herr pv. Själv var han på väg till Vasaloppet i Sälen och kände sig väl aningen euforisk. Den allra sista dagen i februari fyllde ellem i Skellefteå 70 år ..., och alla med namnet Maria och Maja hade namnsdag.Det var februari det.