Elisabet

Det kom av sig ...

Vaknade som vanligt vid 4-tiden i morse (borta är mitt sömnkrångel .., nu sover jag rakt av till just vid fyra och det är en sådan  n å d!) och låg stilla under täcket och lyssnade efter stormen, den som vi varnats för. Hörde inte ett ljud. Lämnade sängen .., ställde mig vid fönstret, föste undan den stora och ännu blommande pelargonian och öppnade fönstret bara lite-lite och höll på att flyga baklänges! 

S O M  det blåste!! Och ekens grenar slängde hit och dit och jag tänkte att nu ryker nog några av dem; kanske de som sitter längst ner. Det gjorde dom inte. 

TV 4:s metorolog som hade sån energi idag (tyckte jag, alltså) berättade om orkanvarning nära Nidingen, den där ön norr om Varberg som vi passerade med segelbåten tidigare i somras och jag tänkte att hu, att befinna sig till havs en sån här dag, men det gör väl ändå ingen ..?

Några timmar senare bedarrade såväl blåsten som regnet och allt blev stilla. Så fort det gick över! tänkte vi. 

Vid halv elva körde vi till Falkenberg där vi besökte Engelsons och där var så många kunder - det var som en hjord av framrusande gnuer på savannen - och jag sa till pv att "nä, jag uthärdar inte, jag går till bilen!" 

Ju äldre jag blir, desto mer ljudkänslig blir jag och desto svårare har jag för stora sällskap. Ja, nu var ju kunderna inget sällskap på  d e t  viset, men ändå .., det gick knappt att ta sig fram mellan hyllorna och alla provrum var upptagna, allt man såg var ben och strumpklädda fötter under svarta dra-för-skynken. Men pv hittade fina höst-vinterskor och var glad. 

Ja, så hemma då. Då gjorde husets herre sin berömda fläskpannkaka och det var länge sedan vi fick fatt i så fint och inte så vanvettigt  fett  fläsk, men så blev pannkakan god också! Vi delade den i två bitar - ena hälften fick friherrinnan och A-M och den andra har vi själva kalasat på. Efteråt skrev ovan nämnda friherrinna: 

"Tack! Sååå god fläskpannkaka. Tror att det var en av de bättre jag fått av er. Tack! Nu är det paltkoma."  

För övrigt har det varit lugnt. Vi har pysslat lite med DN:s lördagskryss - eller jag har inte börjat ännu - har skrivit till min syster i Australien (hon gläds över vårvärmen som äntligen kommit!) och vi har eld i kaminen och kråkmålningen (om det nu är en målning) finns i någon av Lars Lerins stora böcker, det var jag själv som tog bilden och den kråkan hade nog varit ute i regnväder. Mest troligt kommer den från boken "Naturlära", utgiven 2014, den som jag tycker så mycket om, men som är så otympligt stor att hålla i.

Älskar hans texter lika mycket som hans målade alster.