Från Normandie ...

... kommer det här bilden.

Ett hotellrum och ett fönster som står öppet.

Den som stod där innanför, det var den här madamen, hon som i ett helt års tid har köpstopp.

Om Em ...

För flera månader sedan berättade Guy om pojken Em som då hjälpte honom med allehanda vardagliga göromål, det var i den vevan som Guy hade skadat sitt knä och inte kunde röra sig som vanligt.

Och vi fick veta lite om pojken och hans tillvaro och någon föreslog att vi kunde hjälpa till att finansiera hans utbildning, om han nu önskade en sådan?

Det önskade han.
Helst en fotbollsinriktad sådan.

Men se det gick inte .., han klarade inte provet och den som hittat på det hela kände sig dum .., vad hade hon nu dragit igång och tänk om allt skulle bli pannkaka!

Då händer något .. , Em kommer in på en yrkesskola för bilmekaniker och någon får ett mail från Guy som skriver ..."nu kan du börja spara för en resa till Thailand om tre år, för då tar Em sin examen om allt går bra".

Om ni bara  v i s s t e   hur stor glädjen blir!!

Och här ska sparas!

Tack alla ni andra som är med!

Till höger om bildskärmen ...

I väntan på att arbetsdagen ska börja (jag tänker hela tiden på arbetskamraten som i morse fick en kniv mot halsen och hur hemskt det ska kännas ...) rensar jag kylskåpsdörren från allehanda urklipp .., vykort .., insändare (den när pv höll på att bli överfallen av tre ilskna hundar) ..., namnsdagsgrattisteckning från en liten Hilda ..., magneter inhandlade på Portobello Road, samt ett kvitto från Elgiganten.

Och jag blir stående med fotografiet av mamma och Anders och hjärtat fylls av ...., vemod.

Ja, det var då när mamma tillbringade en vecka på geriatriska rehab-avdelningen i Ystad.

Ett ögonblick av klarhet och filurglädjen i hennes ögon när Anders kom på besök.

Fotografiet hamnar i en vit ram och får stå här så länge.

Och bokmärket från hedgrenskan pryder sin plats.

I en kommentar ....
 
... skriver Fourmum att hon är glad att jag inte var på jobbet i morse.

Ingenting förstår jag.

Det gör jag däremot nu.

Ledig fram till tre ...

Favoritglasögonen har tappat en liten fjäder på vänster skalm .., nu bara ramlar dom av!

Och tänk, att man kan falla pladask för ett bokomslag.

Flera meter upp i luften ...!

Nej, bilden är inte bra, men den får duga. Jag tvärtog en bara.

Det finns flera stora och väldigt skruttiga björkar på pv:s tomt .., och igår bestämde han sig: nu skulle en av dem fällas!

Jag tycker mig nog vara en troende människa - i alla fall när jag är väldigt sjuk ... -, men när jag ser hur pv lätt som en plätt klättrar upp i trädet och  hänger där på trekvart och har motorsågen i ena handen., allt medan han balanserar på en vinglig stege .., då blir jag helt förvissad om att vi är släkt med aporna.

Och nu har vi massor av påskris!
Och en härlig majbrasa!

Kvart i åtta ...

Det bästa med att bo på landet, det är det här .., att hundarna kan springa fritt.

Har harry tur, så möter vi på morgonen Elsa & Alice.

Alice är en rundmagad brun labrador som kan snurra runt på ett alldeles underbart labbesätt .., och Elsa är en finkänslig liten dalmatinermadame som mest visar tänderna och sällan vill leka.

Aldrig blir harry så glad, som när han upptäcker deras mattes illgula reflexjacka ..., då vet han, att nu vankas det bus!

Dagens fönster ...

Först fanns där en gladblommig gardin, så småningom en vit, enfärgad kappa .., och nu sitter persienner av trä på samma ställe.

Åååå, så fint ljuset silas!

En pensionatsvärd som bor i huset, han säger efteråt ...."men ååå, det blev jättefint!"

Då blir man glad.

Letar en bild ...

... hittar en annan.

pElles första dagar i det gula huset.

Allt är spännande!

Det bästa för annannan i Portugal ...

Bild: tavla som finns i det gula huset. Hon sitter också i solen.

Räknas idag som FV? 
För då är det vad jag ska göra nu som är DB. 
Sitta i solen en stund med bara ben, i alla fall till knäna. 

Och sedan en tupplur i hängmattan. 

annannan.
 

En hälsning från Värmland ...

 

Hej!

Varit ute på söndagspromenad runt och i staden. Då, ett tu tre så dök den här skymten upp.

En kollega till NP i landet Halland kanske?

Mina vantar kom visst med också :-)

Turtlan

Det tog en kvart ...

Sen var det kört.

Men pv - som ställt väckaren för att inte vara för sent ute -, han hann.
Så nästa år åker Team Taurus och pv kämpar på i Vasaloppet.

Pv:s storebror däremot, han var för sent ute.
Och Anders.
Oj, så ledsen han ska vara.
Eller inte.

Mitt eget bästa .....

Det där mötet med dom tre kunderna från Kina - dom som besökte Getingeverken och studerade steriliseringsinstrument och annat - det var något som gladde hjärtat .., men ännu mera, jo, det var när jag sådde sallatsfrö och igår - bara några dagar senare -, upptäckte att dom redan tittat upp!

För två somrar sedan fick vi varje vecka - ibland flera gånger per vecka - romansallat av grannarna Gun och Göran. Det var den i särklass godaste sallat (eller sallad med d, välj själv) jag hade ätit och i fjol satte vi egna; dels färdiga småplantor från Åbergs Trädgård i Ystad, dels såna som vi sådde själva.

Tänk .., vi hade sallad till lååååångt in på hösten!
Och inte en enda planta blev uppäten av sniglar .. , allt höll sig!
Isbergssalladen däremot, den bara möglade.

Nu är detta ett försök .., jag är ju ingen så-madame egentligen .. men kanske ändå?

Så, detta var mitt bästa.
Dom här pyttiga små fröna, dom värmde mitt hjärta!

Dags igen ...! 
 
Knappt hinner ni titta på lottdragningen, så är dags för en ny vända!

Paket som skickats kors och tvärs ... och tejp från Portugal.

Orkar ni?

Ulrika var snabb på hanen .., hennes bidrag kom redan före helgen!

Glädje för Eva i Tyresö .., en föreställning med herr Wolf.

Om ni vill, så mejla mig bara det som värmde ert hjärta så där lite mer än vanligt .., så, ja, ni vet ju precis hur det är. Här är några exempel från året som gick, ja, på den där glädjen.

Stickningsglädje .., då vet ni förstås ...!

"Heja, de första ägget!" hojtade en glad jämte.

Kärleksglädje!

 

 

 

 

 

 

Londonglädje!

 

 

Mormorsglädje ...

Hjälpmedelsglädje ...!

 

 

 

 

Det bästa för Ulrika i Västmanland ....

...den här veckan, det skedde idag alldeles nyss!

Vi ska adoptera en liten kattfröken från Örebro Katthem. :-)

Virka behöver verkligen en kompis, det märks på henne att hon saknar det nåt förskräckligt.

Nu pågår namnfundering. Egentligen är turen kommen till "motorsportsidan" nu då, men det är sååå svårt att hitta nåt där som passar en liten tjej.
Vi får se vad det blir. :-)

 

Ulrika.

Sånt man kan fundera över ...

Det här har jag grunnat på nu på morgonen.

I veckan som gick blev pv:s moster dålig .., fick magsmärtor och ont i bröstet .., smärtor som strålade ut i ryggen och hon var alldeles slut på.

Så besökte hon familjens husläkare och han undersökte men fann inget särskilt och meddelade att eftersom hon kom så sent så kunde inga prov tas, men han tyckte ändå att hon skulle åka upp till akutmottagningen, kanske var där en propp i lungan?

Jaha.
Till akuten då, prov togs och ännu flera prov .., en mer erfaren läkare tillkallades ..., kanske var det nåt med magmunnen ...? och så skickades patienten hem med rådet att ta Novalucol.

Men det onda bara fortsatte och nästa dag blev det akuten igen och nu ultraljud och då uppenbarades en inflammerad och stenfylld gallblåsa och så blev det operation av det hela.

Att man som läkare inte direkt kan ställa en diagnos, det förstår jag, men sen tänker jag så  här .., dom här läkarna som nu trodde att det var nåt helt annat ..., tänk, så bra det skulle vara om dom (en var av den yngre sorten) finge veta vad det hela resulterade i!

Då skulle dom kanske - när nästa patient med ungefär liknande symptom uppenbarar sig - komma ihåg det här .., jahaaa, det kanske är gallan som spökar?

Det tycker jag vore ett bra system.
En slags kort åkterkoppling - svårt att genomföra kanske - men ändå.
Nåt att ta upp på en rapport ..,"ni vet, patienten som kom in för ... det visade sig vara det här".

Det är vad jag tycker.

(Nu är det kanske extrasvårt att ha patienter som själva arbetar eller har arbetat inom vården. Pv:s moster är av den där tåliga och "inte-ska-jag-besvära-er-sorten" och håller säkerligen igen med hur eländigt det egentligen är ...).

En hel drös franska fönster ...

Många är vi väl som minns prins Daniels uttryck, då, när han som nybliven pappa hade känslorna "all over the place".

Här kan man minsann säga att det finns fönster "all over the place!"

Så här skriver fönsterfångerskan, som måste ha haft världens största håv med sig.

"En titt på sommarens semesterbilder visade att det fanns fler franska fönster där.

Här är entrén till Louvren i Paris, som ett enda stort prismafönster.

Hälsningar fru Hansson."

Stort tack till dig! säger jag.

Så här blev det ...

Förstapriset i gårdagens Uppmuntringslotteri, det gick till vännen Agnetha i Skellftehamn.

Till henne kommer den här fina hönan eller tuppen - förpackningarna är gratis och finns nog i alla butiker som har postservice - och innehållet är hemligt .., det är lite olika innehåll i de två paketen.

Agnetha (läkarsekreterare och gladlynt Tvilling) berättade om glädjen i att träffa barnbarnen som bor lite söderut, i Umeå.

Tack för att du var med, Agnetha!

Tröstpriset (kycklingförpackningen med innehåll) gick till självaste pensionatsvärden!

Eftersom han är en godisgris utan dess like .., så passade en påse påskägg som hand i handske åt honom och såklart var det Vasaloppet som hade värmt hans hjärta ..., kanske allra mest att han inte blev såååå långt efter AP:s Micke ("men han startade ju i två startgrupper bakom dig", säger jag ..., och då mumlar pv och säger .., "ja, ja, det tar lite längre tid i backen, men ändå, han är ju femton år yngre!").

Nu på morgonen öppnades anmälningsgrejset till nästa års Vasalopp och efter tjugo minuter var det tydligen fullbokat, men pv hann ..., och Team Taurus tycks ska få åka nästa år också.

Tack till dig också, pv!
Och tack till herr Notarius Publicus - Gösta -.

Igår var Sonja så slut på .., så slut på, men här var hon pigg och glad.

Efter besöket hos Sonja som ligger på kirurgen, så svängde vi förbi Gösta och drack lite kaffe och fick höra om hans tid som ägare till Sunnebo Kiosk & Cafeteria i Ljungby och om hur det gick till att redovisa tipset - ja, när inte datorn var introducerad - och vilket arbete det var ..., och hur pv varje torsdag cyklade direkt till Gösta efter jobbet och hjälpte honom att redovisa alla kupongerna .., vilket tog ett par timmar och allt skulle förstås stämma på öret! 

Så var det.

Och här är vinnarna ....!

 

Först åker vi och hälsar på den nyopererade Sonja som ligger på Halmstad sjukhus, ja, på åttonde våningen och innan man går in på avdelningen, är detta utsikten. 

Sonja är trött och slut på .., hon har blåmärken på armarna efter kämpigt letande efter artärer och dom är tre på salen; kvinnan på Sonjas högra sida är inte på plats, där ligger bara en laptop på sängen .., men till vänster om Sonja sitter en kvinna och ojar sig nåt hemskt .., åååå, så ont hon har! 

Det visar sig att hon har njurstenar som täpper till och jag har nog aldrig hört en människa kvida så till den milda grad! 

I  bara några minuter blir vi kvar .., den igår opererade Sonja är så förfärligt trött och kämpar med att äta soppa .., så vi lämnar bara en bukett anemoner som vi satt i fin vas och sen åker vi till Gösta och får kaffe och lite fikabröd och då passar vi även på att ha dragning i lotteriet.

Grattis, grattis till er som vann!

Idag var det hemliga priser ..., jag postar dem i morgon!

Utflykt norröver ...

'

Nej, jag köpte ingen. Men det hade behövts. Vinden var kall.

Vid tiotiden tar vi bilen och kör norrut, till Varberg.

Vi passerar alla vindkraftverken i närheten av Falkenberg .., vi ser en hund som springer på ett fält och pv säger att "det där måste ju vara ett kullsyskon till harry!" ..,  och när vi väl kommer till Varberg, så säger jag att detta  måste väl ändå vara Sveriges lääääängsta stad .., den tar liksom aldrig slut - på längden, alltså -!

Torget är välbesökt och varje lördag är där rena marknaden!

Överallt ser man knallar .., och det är fiskhandlare och där är en äldre farbror som säljer egna grönsaker (just nu potatis) och ägg .., där är krimskrams och färggranna kläder och där är en man som pratar nonstop och försöker övertala alla damerna att köpa glasögon eller skohorn, ja, han låter som en riktig knalle och jag lägger armen om honom och säger ..."men du var mig en pratglad herre ..." och då möts jag av ett såååå varmt leende och lite småprat och jag blir alldeles varm i hjärtat!

Det är sån skillnad på människor i Halmstad och såna i Falkenberg och Varberg!
I bankomatkön småpratas det om allt möjligt och även om jag är den som - i alla fall idag - inleder pratet, så blir det ändå ett givande och tagande!

Det känns fortfarande ovant för en norrländska att se hyacinter utomhus i mars!

I ett stoort tält vimlar det av blommor av alla de slag (inte dom på bilden) .., och jag köper två buketter dubbla tulpaner ..., en bukett forsythia (står nu i den stora Höganäskrukan ...) och till Sonja, som vi tänker hälsa på i eftermiddag, en bukett med anenoner - min mammas älsklingsblommor -.

På hemvägen svänger vi förbi Solhaga bageri i Slöinge och köper ett bröd som innehåller såväl timjan som soltorkade tomater och blir helt ljuvligt gott till salladen!

Nu stundar kaffe och en toscamazarin - även den från det lilla bageriet - och tänk, den här utflykten som inte tog lång stund .., den känns som en liten semesterresa!

Och himlen är ännu ljust blå .., det är plus-minus-noll ute och i morgonbitti klockan åtta öppnas anmälningsmöjligheterna inför nästa års alla Vasalopp av olika slag.

Pv lär hänga på låset.

Just nu ska han ut och fälla en jättestor björk, allt medan jag ska gå på begravning.