Prat-prat ...


Och så var det då Dagens Sommarpratare.

– Mitt program ska handla om att bryta upp. Den ständiga jakten på frihet och handlingsutrymme. Lite om glädjen i att starta på nytt om och om igen.
Om tryggheten i att ha fuck off-pengar eller bara förmågan att säga "fuck off" oavsett ekonomisk trygghet.

Dagens fönster ....

... finns i en buss på väg från Svedala till Malmö.

I allra högsta grad sevärt ...

Har ni möjlighet .., ååå, se det här programmet!

Vanliga små bekymmer susar all världens väg!

Å, vad vi har det bra i vårt land!


Sändningstider: Med livet i händerna
Kunskapskanalen Onsdag 7 jul 2010 kl 23.00
Kunskapskanalen Fredag 9 jul 2010 kl 21.00

Hoppas ...

På förmiddagaen den artonde juli, går flyttlasset från Skåne till landet Halland.

Eller vid lunchtid, så där.

Och tänk .., den artonde juli , samma dag alltså, kommer kanske Dr Böhlander och Emma (och deras vänner) också till landet Halland och sover över innan det, dagen därpå, är dags för Gothia Cup.

Vilken outsäglig glädje!

Ja, att då, på min första riktiga natt i det gula huset på kullen, då är jag inte alldeles ensam som kommer dit, utan fler från min familj.

Det är lycka det.

(Och minnesgoda läsare kanske minns att Bollstanäs flickor f.97 vann sin årsgrupp i fjol och ska alltså försöka försvara äran. Så här ser deras grupp ut i år.)

Girls 13 - Group 2

Lag	Nationalitet	Lag-ID	Tröjfärg
Bollebygds IF	SWE	27311	Vit
Bollstanäs SK	SWE	28506	Gul
Darlington Fusion S.C.	CAN	26989	Red/White
Torup/Rydö FF	SWE	26941	Röd/svart
Tuve IF	SWE	27133	Röd/Blå

Likt en tiger på savannen ligger sigge under plommonträdet.

Kaos, är ordet vad beträffar hemresan.

Väl framme i Malmö visar det sig att tåget till Ystad och Simrishamn är inställt - "cancelled" - står det på datorskärmen, men inte ett ord om någon ersättningstrafik och kommer något annat tåg att gå till sydöstra Skåne i kväll?

Ingen vet.

Av en händelse upptäcker jag en bekant buss .., Sydbuss med 0411-nummer på sidan och jo, den tar strandsatta resenärer till Svedala (hej LindaLotta!) och där, i Svedala, väntar ett stekhett pågatåg där andra resenärer har suttit och inväntat oss .., och så kommer vi då iväg.

Irritationen över den totala bristen på information från Skånetrafiken, är uppenbar.

Jag hamnar intill en kvinna i min ålder och hennes tonårsdotter.

Dom är på väg till Ystad Saltsjöbad på spa-äventyr och det blir prat om massage ., om Thailand .., om friår .., om att våga bryta upp .., om den allt mer hetsiga stressen på alldeles vanliga jobb där allt färre människor ska göra allt mer och visst, det går an när man är tjugo eller trettio, men med stigande ålder känns tröttheten av på ett annat sätt, konstaterar såväl kvinnan som jag själv.

Hon arbetar som förskollärare och det är, det vet man ju från alla reportage, allt större barngrupper, men samma antal personal som tar hand om dem.

Och när tåget rullar in på stationen i Ystad tar hon i hand och önskar lycka till med det nya livet i Halland och jag tar cykeln och susar iväg längs Österleden där kastanjerna sedan länge har slutat att blomma .., svänger sedan in på en av alla tvärgatorna ..., ser mittemotgrannen sitta på secondhand-trappan tillsammans med en kvinna med lockigt hår och jag tänker att ojdå .., det kanske är spirande känslor där .., och på min trappa står fröken Pelargonia kvar .., tornsvalorna skriiikflyger i skyn .., och jag skänker varma tankar till pensionatsvärden som så generöst har låtit mig låna hans bärbara dator.

Om jag är beroende av att vara uppkopplad?

Svar: absolut!

Ett kvällsfönster från landet Halland ...

Det är pensionatsvärden som ansar vildvinet.

Spegling ...

Någon sover.

Någon annan packar en ryggsäck och råkar passera en tavla.

Snart stundar resa till landet Skåne.

Sex arbetsdagar återstår.

Siesta ...

Dit pv går, går också pElle.

Och när pv tar sig en tupplur i Friggeboden .., då gör pElle samma sak.

Men sigge nilsson ...

... han tycker att detta med tält, det är allt bra kul!



"Ja, inte vet man ju vad allt det där rosa ska vara bra för, men himla bra gömställen är det och pElle ser inte vart jag har tagit vägen ...!"

"Ja, men du anar inte hur härligt det är ...!"

Åååå, alldeles till sig av glädje och förväntan blir pv bara vid tanken på att tälta!
Ja, under semestern, alltså.
Fort, fort hämtar han tältet och slår upp det på gräsmattan.
Man måste ju testa och se om det fungerar ....



Själv är jag måttligt förtjust i camping av det slaget.

Som lillflicka älskade jag att ligga i tält, men pappa sa att gräsmattan blev förstörd om tältet stod där många dagar .. (mamma tyckte att det spelade väl ingen roll, tältet kunde stå där hela sommaren ..., men pappa bestämde i det fallet ...) och som vuxen upptäckte jag hotellboendets fördelar.

Eller detta att hyra stuga, det är ju ännu roligare!

Men nu har jag lovat pv att testa campinglivet.

Ja, i måttliga mängder, alltså.



pElle bryr sig inte det minsta.

Han har lagt sig på sängen i Friggeboden .., enda stället med verklig svalka.

Utanför Friggeboden ...

Jag är egentligen ingen större fantast av Rhododendronbuskar.

Jo, dom är vackra, det är inte det .. men jag föredrar mjuka buskar och blommor och Rhododendron är ju som ett spret på nåt vis.

På ömse sidor om Friggeboden (där vi nu har tillbringat två nätter .., pElle ligger här och sover bakom min rygg när jag skriver .., han snarkar .., här är svalt och skönt ...) finns två jättelika buskar; den ena ser ni på bilden.

Ni kan ju tänka er hur vacker den är vid blomning!

Semesterplanering pågår ..

Och så sitter vi utanför Friggeboden .., dricker kaffe och planerar resrutten norröver.

"Men om vi tar första etappen till trakten av Vänerns sydspets .., kanske kan vi bjuda Turtlegirl på kaffe där vi campar?" säger vi och smajlar vid tanken .., och dag två till Bente i Hamar och kanske bada i Mjösa, Norges största insjö vars vatten är mjukt som sammet ..., och dag tre den svindlande och underbart vackra Trollstigen och dag fyra blir Atlantvejen, Ålösund och kanske Trondheim och så Jämtland igen och sist av allt söderut, mot Gothia Cup i Göteborg där Emma Elisabet ska vara spela med sitt BSK och - hopefully - försvara fjolårssegen för flickor f. 97, men det blir nog svårt och det spelar heller ingen roll, det blir roligt att se det hela ändå."

Ungefär så låter det.

Det får bli som det faller sig.

Alldeles lugn känner jag mig.

Utan blodtryckstabletter två dagar på raken, är mitt tryck 136/73 och undra på det .., här råder enbart lugn och ro.

Nu kommer pv med tältet .., han är ju campingfantast och vill att vi ska tälta aningen fler gånger än vi gjorde i fjolsomras.

Då blev det en enda gång, nämligen hos Gunnar i Vaplan.

Har han tur, kan det ju bli två den här gången.

Men då ska han ha tur,

Dagens fönster ...

... finns hos sommarstugegrannarna Stig och Margaretha.

Både herrn och frun har arbetat som lärare och så är det ju ofta, - läkare gifter sig med läkare eller sjuksköterskor (men gifter dom sig med biträden, tro ...?) -, poliser äktar poliser .., och lärare gifter sig med lärare (praktiskt, med tanke på alla lov ..., jag som vill resa utomlands i slutet av augusti, har lite svårt att få med mig herr magistern som då inte får ledigt ...).

Ja, det blev en liten utvikning det.

Nu stundar frukost ute i det gröna!

Fåglarna kvittrar .., sigge nilsson sitter på gräsmattan.

Kväll i landet Halland ..

"Rädd för en hund? Skulle jag vara det?
Nä, nä.
Jag hade bara ingen lust att vara kvar där hos grannarna ...", tänker nog sigge.

Det visar sig att sommarstugegrannarnas måg (för övrigt född i Malmberget), har en hund som heter Axxi. En schäfertik.

Det visar sig också att sigge nilsson nästan skrämmer livet ur Axxi, så länge dom två befinner sig på "vår tomt".

Men akta er när vi kommer över för att äta middag, tomtgränsen är osynlig, men Axxi vet minsann ..., och nu är det sigge nilsson som får skynda sig att ta skydd .., först i potatislandet med ett klätterträd inom räckhåll .., och sen tycker nog sigge att det är lika så gott att tacka för sig.

Han tar ett skutt över det lilla stängslet och ger sig av.



Vi som blir kvar, bjuds på himmelskt god hälleflundra ., ugnskokt i sju minuter och med en sås till som inte går av för hackor.

Det är första gången i mitt liv som jag smakar hälleflundra, som till viss del påminner om torsk, men är så mycket godare!

Mmmmmm, så smarrigt!

Till efterrätt blir det färska jordgubbar med Sias Vaniljglass.

Siaglass förstås .., den tillverkas ju inte långt härifrån.



Efter maten tittar herrarna på fotboll.

Själv beundrar jag en broderad kudde och går sedan den pyttelilla sträckan över till sommarstugan och Friggeboden.

Sigge syns inte till.

Ett kvällsfönster från ...

T.v. den utblommade rhododendronbusken, säkert tre meter hög.
Och alen till höger.

... landet Halland, närmare bestämt från Friggeboden i Steninge.

Här sitter jag och njuter av svalkan och lätta vindar som singlar in genom såväl öppet fönster som öppen dörr.

Ute i en vit trädgårdsstol av plast, sitter pv och spelar på sin gitarr.

Han har vissa problem med en del sånger, så dom skippar han .., när det blir för svårt.

Nyduschade sigge nilsson och pElle .., putsar sina pälsar.

Jag längtar efter kvällsdoppet.

Och ja, jag tar tillbaka allt jag skrev om .., det där att "det går så bra att vara utan dator".

Å, vad jag tycker det är kul att ha tillgång till pv:s laptop.

Hälsning från Fru Grå ...

"Hej Elisabet!

Onsdagen blev en utflyktsdag med make o Jojosommarkort.

Vi turade till Helsingör ett par gånger, sedan strosade vi i Helsingör på gågatan.

Och plötsligt var det "Hollywoodfruar" fast i Danamrk och endast en av dem.
Den som jag tycker är mest sympatisk nämligen Maria Montazami.

Hon strosade också med sin man och fyra barn och lät sig glatt fotograferas.

Skickar några bildbevis!!

Hälsningar fru Grå."

Resultat av bad i havet ...

Lockigt hår.

Hade detta hänt när jag var tolv år, hade jag avlidit.

Det var innan plattången hade uppfunnits.

Då var det tejp, dammsugarmunstycke, sjalett eller strykjärn som gällde.

Vänner ....

En keligare katt än sigge nilsson, det har jag nog inte varit med om.

Allra mest tycker han om att kela med husse.

Annorlunda ....

Tar bilen och kör till Haverdal och köper eftermiddagsfika, samt lunchmat till morgondagen.

Vänliga kassörskor sitter på rad.

Försöker mig på att småprata med tre helt obekanta människor, men se det går inte.

1. Vid kylen för sallader. "Oj, här är så mycket att välja på så det är rent svårt att bestämma sig ...", säger jag till dam som är äldre än mig, men inte lastgammal. Om hon svarar? Glöm det.

2. Vid bilen, jag ska packa in varorna. Dam i ungefär samma ålder, öppnar sin bildörr. "Hjälpas, så varmt .., det är som i Afrika när man sätter sig i bilen ...", säger jag. Damen tittar på mig som vore jag från vettet.

3. I affären igen, jag har glömt att köpa smörgåsgurka och får vända tillbaka. Kvinna i min ålder står före mig vid en av de tre öppna kassorna. "Ja, nu gäller det att välja rätt kassa .., få se .., ja, den här kön ser nog kortast ut ...?" Om hon svarar? Nä.

Hade detta varit i Skåne, hade garanterat alla svarat på tilltal.

Nåja, jag tänker inte ge mig.

Och jag vet vad det påminner mig om, jo, när vi hade flyttat från Västerbotten till Skåne, då var Anders sju år och han stod ute på balkongen och tittade i smyyyg ner på barnen som lekte på innergården.

Åååå, så han ville leka med dem!

Men i stället för att gå ner och fråga rakt av, så hukade han sig bakom balkongräcket och så sa han .."hallå!" - "hallå!" och så snart barnen tittade upp, gömde han sig igen.
Och så nya hallåanden.

Det var hans sätt att försöka ansluta sig.

Att få vara med.

Och ungefär så är det med mitt småpratande i landet Halland.

(Jag minns ett besök hos Kent i Växjö .., det var lördagmorgon och vi gick till ett café alldeles vid ett torg och inne i caféet satt massor med människor i alla åldrar och SOM det pratades och skrattades och det byttes leenden och jag vet att jag tänkte att .., ååå, vilka öppna människor, här skulle jag kunna bo och trivas! Hur kan det vara så olika, det undrar jag verkligen. För den delen kanske det är turister jag försöker prata med .., dom kanske inte alls är från bygden?)

Strandliv ..

Fyra timmar på stranden.

Jag sitter i solstolen och läser Elizabeth George som skriver så omständligt och jag kommer på mig med att längta efter det där enkla hos Torgny Lindgren.

Mellan varven svalkar jag mig i havet.

Småbarn skrattar och skriker .., det spelas boll ., ett helt sällskap med ledare och barn kommer från vandrarhemmet bara en bit bort ..., en vithårig man med svart t-shirt med texten MORFAR, kommer gående och håller en liten tös i handen ..., en mormor har tre barnbarn i släptåg och den yngste av dem, Gabriel, har fyllt år och berättar för de övriga vad han har fått i present .., det bästa var en motorbåt som kan köra i vatten!

Jag ler.

Och sonen ringer och meddelar att han - just då - har hållit sitt livs första förhör och jag dricker vatten ur en grön flaska och ser en sädesärla vippa bland ilandfluten tång.

Det är säkert trettio grader varmt och luften känns som i Grekland.