Dagens fönster ..

... speglar sig i katten Görans vänstra öga.

Och jag säger bara ..., vilka makalösa bloggvänner som ser fönster där man minst av allt förväntar sig att hitta något!

Tack du fantastiska Ulrika!

Och jag säger bara en sak .....


Vilken fönsterbild som kommer imorgon!

Filmtips ...

Det ska sägas på en gång: ända sedan jag på Forumbiografen hemma i Malå såg westernfilmer med Clint Eastwood, har jag gillat honom s k a r p t.

Och sen alla andra filmer som kom .., Million Dollar Baby, Mystic River .., och inte att förglömma: Broarna i Madison County!

Ikväll har vi sett ännu än: Gran Torino.

På den där skalan från 1 - 10, får den lätt 8 i betyg av mig.

En kanonfilm!

såja ....


granen nerklippt

förpassad till pannrummet

jag dammsuger upp 1 miljon granbarr

och tänker på den jättestora spindeln

den som igår spatserade över ekparketten

- jag trodde först att det var en liten mus -

pv hämtade dammsugaren

av märket Volta Diamant 400

där inne

i dammsugarpåsen

bland dammtussar och granbarr

bor nu herr eller fru spindel

lite ångest får man

ja, över spindelns öde

pv sörjer mest över den förlorade julen

"... men jag brukar ha kvar granen tills i början av februari", säger han

på gränsen till deprimerad

tycks den arme pensionatsvärden

på golvet, på den inglasade altanen ....


ligger en råtta på rygg

svansen är lååång

och huvudet är borta

uppätet, förstås

idag får sigge ingen puss

En vanlig dag ...

Och pensionatsvärden är hostig och kraxig och ligger på soffan Ektorp.

Vi tittar på tv, - på det fantastiska programmet där man får följa sex finländare som fotvandrar till Santiago de Compostela i Spanien - och vi får ta del av deras tankar och känslor och jag tänker att Pentti, en av vandrarna, han som har haft såna problem med sitt ben, verkar vara en sån varm människa.

I en bildsekvens sitter Juha och Keija vid en bäck och pratar om förlåtelse och i vattnet kryper en kräfta och mitt eget minne susar baklänges och jag kommer ihåg ett prassligt par-avion-brev med små, textade bokstäver i blyerts .., ett brev från en god vän från evigheter tillbaka och hur han beskrev en bussresa i Irland och hur han, en dag, slår sig ner på en gammal, välvd stenbro och sitter där och tittar ner mot den lilla bäcken och hur han ser krabbor krypa omkring där på botten.

Det är konstigt, det där vad man minns.

Och medan vi nu sitter här i ett gult hus på en kulle i landet Halland och följer sex finländare på deras sjuttiofem mil långa vandring, kurar pElle ihop sig på pv:s ben.

Som en liten boll ligger han där.

Allt känns bra.

Dagens fönster ...

... finns i Norrbotten Stockholm.

Så himla läckert!

Den som höll i kameran, ja, det är mannen som - lätt som en plätt - skulle kunna få arbete hos Allt om Mat.

Just det.

Mr Bodin.

Ett alldeles perfekt sätt ...

Ja, att rensa tårkanalerna, det är att titta på TV4-programmet "Spårlöst" där någon hittar sin mamma eller pappa.

Det är precis vad vi har gjort.

Skvalat, alltså.

Kvällsfika ...

Det är pv som bjuder .....

Ni kan ju gissa vilken tallrik som tillhör vem.


(Vi behöver ju inte visa bild nr 2 .., där liiiite grädde hoppade över från en tallrik till den andra.)

Under nästan hela december ..

... har vi skippat isbergssallad eller salladskål och i stället ätit hyvlad rödkål.

Ibland blandar vi röd, - och vitkål, andra gånger har vi bara den förstnämnda.

Så himla gott är det!

Lite olivolja .., en skvätt vitvinsvinäger .., lite salt och peppar och ofta pressad citron ovanpå .., åå, jag lovar att det blir hur gott som helst!


Eivor Jonsson i Adak sa ...

Elisabeth!
Till jul har vi alltid rödkål på julbordet, inget krångligt bara finhackad rödkål tillsammans med finhackade bananer. Jättegott!

Ulrika sa...

Strimlad rödkål med bitar av apelsin i fick jag till julmaten hos syrran, det var såå gott!


Eva kom på nåt ...

Creme fraiche är väl lite magrare än grädde? Jag är också en gräddälskare (syns) men ibland försöker jag mig på en sundare stil (ca 2 dagar), tar då creme fraiche o blandar i lite vanillinsocker (till fruktsalladen alltså). Gott är det men går inte upp mot grädde.


Turtlan sa...

Tack för tipset. Jag är tyvärr alldeles för insnöad på att köpa isbergssallad eller ruccola. Dags att skapa en ny vana!
Du får ett annat tips tillbaka: Grekisk (eller Turkisk) yoghurt är jättegott till fruktsallad istället för grädde. Lite syrlig och en touch av Grekland.


Eva sa...

Samma här. Nästan bara vit- eller rödkål denna årstid. Och ibland rivna morötter. Jag brukar koka upp en skvätt solrosolja, vitvinsvinäger, salt, svartpeppar, lite vatten och en gnutta socker. Häller den varma lagen över kålen. Mycket gott och hållbart. Blandar i pumpafrön eller hackade valnötter. I julas gjorde jag en annan blandning: stekte strimlad rödkål i olivolja och skalet av en apelsin (rivet), blandade i hackade valnötter, lite salt och russin. Åt det sen kallt. Mkt gott!

Kesu sa...

Här har du ett rödkålsfan till.

Vi blandar med äpple ibland (som du skrev), lite purjo, kinakål. russin och valnötter om vi är på det humöret. Rapsolja och vinäger (ibland balsam). Klart!

B skrattar och skrockar när jag drar fram storkniven för att sätta den i huvudet - det röda alltså. Han vet att det här är min absoluta favoritsallad. Liksom fruktsallad. Gissa vad vi ska ha till efterrätt i dag igen? ;)

Idag ...

Och jag tar stavarna (andra gången på två år ...) och går på liten promenad ner till havet.

Det är nästan obegripligt hur mycket svettigare det är att använda stavar, än att promenera i vanlig takt.

Ska detta bliva min melodi?

Nja.

Kanske det, ja.

Lycka ...


... att Marcus Hellner kommer före Petter Northug.

Jepp.

Nästan som vår ...

Ja, liiite känns det så i alla fall.

Klockan 11.00 i SVT 1.


Då visas det femte avsnittet som handlar om finländarna som vandrar i Spanien.

Det ska inte missas.

// Och det slår mig hur få finska (ja, även norska) program vi får ta del av! Själv har jag alltid känt mig besjälad med finländare och ryssar .., kanske är det det där aningen kärva ("tjärva") och ibland bondaktiga .., jo, jag tror det.

Måndagsfönstret ...

I Portugal .., där finns madamen som mellan varven har fönsterhåven med sig.

Det hade hon, den där dagen.

Och längst nere i håven, fanns detta.

Året var ...


Sju år var jag.

pv var bara sex.

Och detta ska vi titta på nu.

Här och nu ...

Söndageftermiddag vid tretiden.



pv brukar säga att havsisen är helt annorlunda än insjöis.

"Det är som om vågorna fryser till på ett ögonblick, ja, i själva rörelsen ...", förklarar han.

Nu förstår jag vad han menar.



Och av familjen Svan syns inte skymten.



"Ja, men dom har väl vingar ...?" säger min storasyster som är av det mer praktiska slaget.

Nån slags insikt ...


Under valrörelsen fanns skyltar från moderaterna, där det i princip bara stod ..."trefikat".

Typ.

Man skulle således få en tanke på hur roligt det är att sitta tillsammans med arbetskamraterna i ett fikarum och ta eftermiddagskaffe.

På Ica i Ystad, där fanns aldrig något trefika.

Vi bjöds - ytterst generöst - på frukost, men något kaffe längre fram på dagen blev det aldrig, alltså ingen paus för kaffe/te eller vad man nu tänker sig och jag saknade verkligen den biten.

Inte kaffet i sig, men att få slå sig ner i fem minuter och andas ut.

(Nu var jag den helt klart äldsta i gänget och det är klart, är man tjugofem år kanske man inte alls känner nåt behov av rast? Ibland funderade jag på att börja röka, för då kan ju med gott samvete stå på lastbryggan och ta ett bloss en fyra, fem gånger per dag och varje cigarett tar kanske ..., tre, fyra minuter - minst .., hade jag satt mig på en stol på lagret och läst Svensk Damtidning i tio minuter - på arbetstid - hade jag garanterat fått uppläxning av chefen.)

Idag när jag sitter i soffan Ektorp och tänker att nu är det faktiskt bara två veckor kvar tills jag ska börja arbeta och få träffa kunder och ge service och känna mig som en i ett arbetslag .., då grips jag av våldsam längtan efter det där "trefikat", det som jag nästan aldrig har varit med om.

Inte fikat i sig, utan just känslan att ha arbetskamrater!

I sex månader har jag varit arbetslös, även om det var jag själv som tog steget från fast arbete till ett "utanförskap".

Jag har älskat nästan varje minut av den här tiden.

Men tänk .., nu känner jag mig som en häst inför starten på Solvalla .., ja, men det ska bli så himla roligt att "åka till jobbet"!

Just så är det.

Yipppiee ...!

Ren och skär lycka är det att i dagens GP läsa om Sara Wennerström, 36, som har förverkligat en dröm och nu har ett eget bageri i Slöinge, bara en mil härifrån.

"Bakning har alltid varit ett av mina stora intressen, särskilt surdegsbröd och prinsesstårtor. På Solhaga finns ett stort uthus med en gammal stenugn som vi inte trodde gick att använda. Men så kom sotaren på besök i september förra året och sa att det i princip bara vara att tuta och köra."

Ni som varit med här ett tag, ni vet att jag ä l s k a r bröd med tuggmotstånd .., sånt där som Söderberg & Sara i Ystad bakar .., och det har hänt att jag drömt mig tillbaka till lediga onsdagar då jag promenerade längs Regementsgatan och köpte mig ett "pain levain" och så hem igen .., fixa kaffe ., göra sig en härlig macka av det där vidunderligt goda brödet .., ja, det var ren och skär vardagsglädje det!

Nu .., vet jag var jag ska ta vägen.

Till Solhaga bageri.

Dagens fönster ...

... finns i ett gult hus i landet Halland.

Och Amaryllisen blommar så fint, med fem olika klockor.