Det bästa för Eva i Tyresö ...

Stranden vinden och himlen.

Jag håller på att tillfriskna efter en lunginflammation !!!
Det går mycket bra med vila, penicillin och havsmiljön! 

Eva från Tyresö

Torsdag ...

Med ynka två timmars sömn  i bagaget, går det ändå bra att jobba.
Och roligt är det!

Bröd ska gräddas, Arla och Wapnö kommer med mejerivaror .., kassor ska räknas .., frukost göras i ordning ., Östras Bröd ska tas om hand och så avlöser jag Louise som har fått heldag, från kvart i nio till åtta .., så blir inte kassatiden så otroligt lång för henne.

Brödchauffören har egentligen gått i pension, men hoppar in extra.
Han är vithårig och har ett leende som gör att hjärtat blir sååå varmt!
Tänk, vad sånt betyder!
Ett litet leende .., och någon annan blir glad.

Och bästa kunderna är alltid småttingarna!
Som lilla Siri, till exempel.

Hon är fyra år (visar med fingrarna som spretar lite ...) och hennes lillasyster - som jag tror är lillebror -, sitter i barnvagnen och heter Ellen.

"Vet du vilken månad du är född i ...?" frågar jag Siri.

Jodå, det vet hon.

"Jag fyller år i juni", säger hon.

Det finns mängder av barn som är bra mycket äldre än Siri som inte alls vet när dom fyller år, så lite häpen blir jag .., och så frågar jag om hon kan skriva sitt namn också, "ja, men det kan du väl ändå inte ...?" säger jag.

Jodå, det kan hon, så den lilla madamen får låna min röda penna och en bit kvittoremsa och så skriver hon sitt namn,  S I R I, det där 4 år, har jag lagt till och mitt namn kunde hon uttyda också .., Eeeeeeliiiisssssabeeeet, "Elisabet", säger hon leende.

Alldeles ljuvligt är det med dessa småttingar!

När klockan nästan är halv två, åker jag hemåt.
Då har kortläsaren i ena kassan avlidit och jag tycker synd om töserna som ska slita med detta, men nu är min arbetsdag slut och inte går det att tanka heller, så jag håller tummarna att bensinen ska räcka till Stensjö och det gör den.

Tar harry på promenad .., vi möter lille Messi - grannkatten - som följer oss hem igen och i nästan en timmes tid leker han och harry med varandra, ja, harry jagar Messi som viftar med vassa klorna och gömmer sig under spireabuskarna eller under altanen och harry blir till sig av upphetsning .., hoppar och skuttar över björkriset som pv dragit hem i skydd av mörkret .., och jag sitter på stentrappan och ler för mig själv .., pratar med Äldsta Dottern och läser sms från hennes lillasyster som sitter på Heathrow flygplats och berättar att hon ombetts ta en bild av en man på väg till Washington och småfåglar flyger ut och in bland vinrankebladen och solen värmer kinden och livet känns bra.

Och nu ska jag vila så jag orkar titta på fotbollsmatchen ikväll.

Dagens lista ...

Från södra Frankrike och Monet kommer den här listan, författad och skriven av Monet själv.
Så här skriver hon:

"Hej,

Du som gillar inköpslistor - här kommer min som jag skrev för några minuter sen och som mannen nu har i handen när han snart går in i vårt "supermarche".

Om vi har annorlunda inköpsvanor än i Sverige? Jovars. Ingen Kalles, ingen leverpastej, inte ansjovis, inga sillar, ingen dill. För det finns inte. Men andra grönsaker och  mycket mer av olivolja, torkade tomater och oliver. Annorlunda ostar och Actimel för magen. Och BiB som är Bag in Box- vin som till vardags kostar 18 euro för tio liter!!

Du kan ju fundera över stavning, skrivstil och versaler och se om du tycker det stämmer med mig:-)
Kram Monica."

Ja, någon expert på handstilar är jag sannerligen inte, men jag tycker - och har alltid tyckt - att det är oerhört intressant!  Din handstil Monica är ju fantastiskt fin .., den lutar åt samma håll och lika mycket .., sista snärten går uppåt .., det är liksom ordning och reda här på listan.

Helt lekmannamässigt skulle jag nog säga att detta är en kreativ människa som vill ha ordning och reda .., ganska systematisk .., tänker ett steg extra (svartrandiga osten .., tänker att det är bäst att förklara) ..., ja, ungefär nåt sånt.
Jag skulle aldrig tveka om att det var en kvinna som skrivit detta.
(Vissa ord påminner väldigt mycket om Ulrikas/Stickamera/Sticklingens sätt att skriva .., t.ex. köttfärs. men din handstil är aningen, aningen mjukare.)

Tack snälla!

Och ja, ni får gärna göra Monet sällskap och skicka era egna listor .., jag tror att vi har gjort det för sex, sju år sedan, men det är länge sen det!

Lång dags färd mot ..., morgon.

I snart fyra års tid har jag arbetat i stort sett enbart eftermiddagar.
Det innebär att mina pass börjar vid två eller tre och någon väckarklocka behöver aldrig ställas.
Å andra sidan vaknar jag alltid när pv ger sig av (har för övrigt aldrig någonsin behövt väckarklocka!), men jag stiger inte upp klockan sex .., utan ligger kanske kvar till halv åtta och njuter alldeles omåttligt av denna långsamhetens lov om morgnarna.

Två gånger per månad finns på mitt schema ett morgonpass.
Och tänk, det slår aldrig fel .., när den dagen vankas, då kan jag omöjligen somna kvällen innan!

I natt har det kanske blivit två timmars sömn - som mest -.

Nu brukar det - detta till trots - gå väldigt bra att jobba, men det är ändå omåttligt irriterande!

Att jag i det stora hela är en vanemänniska, det är ju ingen nyhet, men att en så liten förändring kan krångla till det så till den milda grad .., det är ju bedrövligt!

Och nu ska jag snart ge mig av.
Det är mycket som står på schemat idag och det är också enda gången jag får äta frukost tillsammans med övriga arbetskamrater, men det kan hända att jag överlåter den biten till Therese i stället.

En bra dag önskar jag er alla och så ska det bli spännande att få veta vem som tilldelas årets Nobelpris i litteratur! hälsar den på det området tämligen obildade madamen i landet Halland.

Det bästa för Ann i Göteborg ...

Det bästa den här veckan är utan konkurrens föreställningen med “The Umbilical Brothers”. Vi var fär i god tid för att få de bästa platserna och vi satt på första bänken. Tiden fördrev jag med medhavd stickning, så det gick bra.

 

 

 

Jag tycker att de är otroligt roliga och väldigt skickliga mimare och ljudillustratörer. De har nästan ingen rekvisita – den här gången hade de bara en stor gosenalle och en handdocka i form av ett får – utan bara sina kroppar och ljud, som de själva framställer.

 

Men vi “såg” också bl.a. Musse Pigg, en liten pojke, ett slagsmål, insekter, ballonger och det tack vare deras skicklighet. Kommer de hit igen så ska jag verkligen gå och se dem igen.

Det är precis min sorts humor!

 

Här kan man se ett smakprov!

Bästa hälsningar
Ann

Dagens fönster ...

Fönsterfångerskan Ulrika har varit på utflykt i Dalarna och med mejlen kom en hel svärm med bidrag! Här är ett som jag föll pladask för!

Det bästa för Eva på Frösön ...

Hej!

Det bästa i veckan var helgens Stockholmsresa med yngsta dottern. Lördagen ägnades åt Kulturhuset, där den äldsta dottern arbetar. Lunch, utställningar, rundvandring med dottern som guide. Därefter middag och sen musikalen "Chicago", som var härligt uppfriskande.

Söndagen skulle ägnas åt att gå runt i city men efter en timme var vi less på all trängsel. Vi tog tunnelbanan ut till Aspudden istället, där den äldsta bjöd på god lunch.

Tillbaka i ett kallt Jämtland sent på söndagskvällen.

Kram Eva

Ugglarp ...

Överallt hörs kraset av krossade snäckor när man promenerar!

Bara några kilometer från Stensjö, men ändå så annorlunda.
Stranden är kolossalt bred .., och havet känns större och vildare, nästan så det "hirar" i magen när man står vid vattenbrynet och ser hur hela havet liksom närmar sig!

Ännu ett bord ...

Nu hos friherrinnan i Steninge som dagen till ära bjuder på sopplunch.

På bordet (jag tycker verkligen om stora matbord, det inser jag tydligt!) står den här blomman och påminner alldeles omåttligt om min barndom.

I köksfönstret hemma fanns då, på 60-talet, ofta sån här spretblommor och jag tyckte egentligen aldrig om dem .., men mamma gjorde det uppenbarligen.

Nu, femtio år senare och mer än så, kan jag tänka att .., ja, men ganska fina är dom ju ändå.

I varje fall i solbelyst skick.

(Och ja, jag vet blommans namn .. men den är så bökig att stava till, så den får kallas spretblomma).

Ps. Ser nu att man kan kalla den för Kornettblomma, ja, men det förenklar ju det hela! Ds.

Här och nu ....

Denna ständiga Elisabetröra på matbordet/datorbordet.
Där är inköpslistor, vykortet från rara Eva på Frösön med självaste kronprinsessan och hennes Daniel och lilla Estelle  ..., där är underbara fotobilder från Mian i Falköping .., bilder som ska ramas in och hamna på någon bra plats .., där är Göteborgs-Posten som väntar på att bli läst .., och pennor-pennor-pennor .., och sticketröjan som är så sliten, men ack så mjuk och go!

Ja, djupfrysta laxbitar säljer vi mycket av!
Alla varor inleds med Stor Bokstav.

Och hösten är här .., dags att tänka på eld i kaminen, kanske!

Det är sällan man hittar en inköpslista där någon ritat nånting .., men det här var en.
Kanske satt personen i fråga och funderade på vad som skulle handlas hem?
Lappen till höger består av enbart versaler och där är två utropstecken efter "GRÖNSAK".

Och olika handstilar.
Den här var annorlunda.
Mjölk inleds med stor bokstav, blomjord med liten.
Lägg märke till att de två första bokstäverna i varje ord håller ihop, sen blir det luft.
Och tre av fyra ord avslutas med en släng neråt.
Sånt här är intressant, tycker jag.

Dagens fönster ...

... skymtar längst till höger på bilden och finns i södra Lappland, i Dikanäs.

I det lilla huset som en gång var affär och där min mormor - långt, långt senare - låg och sov på en brun björnskinnsfäll .., där bor min kusin Ulf Joakim, bror till den ständigt vävande mellansystern.

Där inne i köket satt vi i somras och åt nystekt röding, mandelpotatis och tunnbröd och jag kände mig som den lyckligaste människan på jorden, för bara ett stenkast därifrån och någon timme tidigare, ja, då hade vi suttit i det som en gång var min mormors kök och pratat med kusinerna och moster Gunhild.

En dag fylld med glädje!

Det bästa för ellem i Skellefteå ...

Hej!

 

Trots att det bara är i början på veckan kan jag skriva om det bästa, som varade i flera dar. 

På lördag kom min kusin och hennes man och hälsade på från Luleå. Vi har “hittat  varann” på senare år trots att vi bott bara 13 mil från varandra länge. Roligt att ha en kusin på så nära håll när man flyttat så långt från ursprunget. Vi har ju gemensamma rötter och mycket att prata om.

 

På lördag kväll kom min bror och svägerska upp med husbilen. 

Igår fick vi visa upp vår nyköpta sommarstuga och den fick Med beröm godkänt! 

 

Satt ute på altanen och grillade korv fast det var lite kyligt. Känns att vintern är på väg. 

 

Nu har vi hela vintern på oss att tänka ut och ordna möbler till stugan. 

Det kommer att bli lååångt till maj när vattnet sätts på!

 

ellem

Det bästa för friherrinnan i Steninge ...

Den gångna veckans bästa var utflykten till Ystad med Bettan.

Vi bara gick runt och tittade.

Ja lite shopping blev det väl också.

Väldigt vacker stad.
 

Även helgen var varm och fin, så jag satt utmed husväggen och åt frukost.
Härligt!

Men nu idag verkar det som om hösten har kommit ifatt oss.

Friherrinnan

Sju månader ....

... nästan på pricken, är det sedan det nya knäet kom på plats och idag när jag gick johanssonrundan med harry, så tänkte jag att nu ..., nu börjar det kännas riktigt, riktigt bra!

Halvvägs är det uppförsbacke och det går det med.
Härligt!

Nere vid havet blåste det rejält .., men jag hade garderat mig med mössa, halsduk och fingervantar och luften var ljummen och solen gjorde sitt bästa för att tränga igenom molnen.

Och visserligen finns här ebb och flod, men såååå till den milda grad med lågt vattenstånd som det var nu på morgonen, var det länge sedan jag såg! Där vita pilen är, där går vattenlinjen i vanliga fall, sommartid. Nu, kan man ju nästan promenera torrskodd runt lilla halvön!

Nästan hemma hälsar jag lite på ett av två ston som går i en jättelik hage för sig själva.
Och öronen framåt .., det har AP lärt mig att så ska det vara.

Idag har Birgitta namnsdag ...

På bilden ser ni en av alla birgittor, nämligen min storasyster, hon som sedan evigheter tillbaka bor i Australien.  Jag tror att vi har setts tre gånger under loppet av trettiofyra år!

Birgitta har alltid varit en äventyrerska.
Hon var den av oss tre systrar som mopsade sig mot pappa (som var ganska sträng ibland) .., hon åkte till New York och arbetade som au pair när man knappt visste vad ordet betydde .., efter tre dagar i Stockholm träffade hon mannen som hon skulle gifta sig med och fortfarande är gift med .., hon är envis som synden, tålig, modig, rättfram så hälften hade räckt .., slog nästan ihjäl sig när hon skulle beskära ett träd och då dråsade i backen och slog huvudet i en betongsarg ..., hon har ett härligt gapskratt och går ofta på teater och ser film och är väl den mest kulturella av oss systrar.

Birgitta var sex år när hennes mamma dog och det har säkert påverkat hennes liv.

På besök hos sonen Fredrik i Portland ...

Och varje morgon har jag i min mejlbox ett brev från den här madamen .., där hon berättar om livet down under och vad dom har ätit till middag (ofta med superlativ som "skitgott!") och vilken bra film hon har sett eller vilken bra bok hon har hittat!

Hon läser absolut inte bloggar .., bryr sig inte om Facebook eller Instagram, men det struntar jag i .., jag säger grattis på Birgittadagen ändå!

Det gäller även alla ni andra som heter Birgitta ..,goa, rara bloggvänner eller bekantingar!
Grattis-grattis!

Min egen glädje ...

Nästan som nobelfest. Vilket ljuvligt papper!

Å, sicken lycka, att upptäcka att man är ledig den tionde december, då, när det vankas Nobelfest!
Helt ärligt fullkomligt älskar jag att sitta i soffan och titta på spektaklet, från början till slut.
Halleluja!

Ännu mera glädje: att bläddra i sin kalender och då inse att man - enligt schemat - är fri såväl julafton, juldagen som annandagen! Klang och jubel!

Sist av allt: tacksamheten över en omtänksam Bodil på jobbet igår!
Jag hade strulat till det med ett kvitto - eller egentligen blev det tre i ett, men samme kund  - och i mitt försök att skriftligen förklara det hela för Bodil som ska bokföra eländet, tyckte jag att det bara blev krångligare och jag tänkte .., men ååå, hon kommer ju att tro att jag mist förståndet!

Det trodde hon  i n t e.
Hon var bara helt underbart vänlig.

Tisdagsfönstret ...

... finns i ett gult hus på en kulle, allt uti det fagra landet Halland.

I början av oktober ...

Lövhögar nästan överallt och friska vindar!
Jag tar harry med mig och går på Johansson-rundan .., ner mot havet, sen höger och så höger igen uppför ljungheden.
Solen flödar .., men jag har - detta till trots - stickemössa, halsduk och fingervantar!

På toppen är detta det andra huset vi passerar.
Det är här fabrikör Johansson har sitt sommarviste.
Överallt syns övervakningskameror .., där finns en stor, otymplig elektrisk grind med larm .., men aldrig att där är några människor i huset!

Fjärde huset på rundan är tämligen nybyggt, har kanske något år på nacken.
Det är uppfört i samma stil som grannhuset som skymtar där vid garaget.
Fina hus, tycker jag, men små fönster.
Grannhuset som bara skymtar .., har förvandlats från en åkerplätt till rena drömträdgården!
Två jättehäckar med bokharabinda lummar till det hela .., där finns även en lekstuga, en syrénberså,
en damm - inhängndad av ett staket i pil - .., och där finns mängder med buskar och ja, det är så fint!

Eckes hus är det sista vi passerar.
Eller hus och hus, det är uthuset, lillstugan.

Och detta - Stora Stensjö - är det tredje huset längs promenadslingan.
Det orangefärgade huset bakom det stora, hör också till.

På väg hem .., "polska ambassaden" syns längst vill vänster i bild.
Här, vid gärsgården, såg pv en orm i somras.
Nu är där lugnt och fridfullt .., bara ibland möter man en travhäst med sulky i släptåg ..., då gäller det att hålla sig på behörigt avstånd.

Efteråt, när vi väl kommit hem, räfsar jag upp gräsklippet och fördelar i rabatter och växthus och sen sitter jag nog i en timmes tid ute på altanen, med ansiktet vänt mot solen.
Det är nästan som sommar!

Typiskt ...

... katter .., att hitta den absolut mest krångliga platsen att lägga sig på.

Knöligt, bökigt .., trångt.

Perfekt! tycker sigge.

Måndagsfönstret ...

.... fångades i Långshyttan, Dalarna och det var Ulrika som höll i håven.

Tack och bock!