fredag 23 juni 2023

Två dagens fönster från Skåne ...



Så här skriver avsändaren som är annannan:  

"Kvällsfönster från Vombs kyrka, där gångarna var så fint krattade. 

Kvällssolen lyste på furet (tallskogen) bakom kyrkogården, så att man gick insvept i en doft av tallbarr."

//Tack annannan!












När jag läste fönsterfångerskans rader, blev det plötsligt en aha-upplevelse! 

Just det! 

Den Halvlånge från Tyresö - Ulf - är ju uppvuxen i Halmstad (hustrun i Norrköping) och han berättar ibland om barndomstiden på "Furet", en stadsdel just i Halmstad.  

Aha! 

Då kanske det var gott om tallar där i närheten, eller hade varit, i alla fall.

Och så här såg alltså den fint krattade grusgången ut!

torsdag 22 juni 2023

Torsdagkväll …

Allt har gått bra. Strulig början när seglen skulle hissas, gungig sjö och inget trevligt (för mig) och Harry var orolig. Därefter inga problem. 

Lämnade Skallkroken vid tio, fyra timmar senare kunde vi hitta ledig båtplats vid piren här i Torekov. Härligt! 

Inget är så ljuvligt som när det gått bra och pv tar Harry på promenad och jag plockar undan efter oss. Kylväskan med vattenmelon och fetaost .., kaffekopparna och allt annat. 

Vid sextiden middag och så ett parti Yatzy. 

Som båtgranne har vi två män som pratar ryska. Fyrtioårsåldern, kanske? Just nu sitter dom och dricker vodka, äter chips och röker. Hör ordet ”Ukraina” stup i ett. 

En tysk båt en bit bort. Där har det uppenbarligen varit tvättdag.

På piren har en kvinna stått och pratat i sin mobil i TIMMAR! Några tonårsflickor fiskar krabbor .., många passerar och frågar om de får någon fångst ..? 

Ungefär så. 

Och för någon timme sedan såg det ut så här. 

Det här har skrivits på mobilen; ingen aning har jag hur det blir, men det må vara hänt.

Nu ska jag lägga mig och läsa. 

Ajöken, sa fröken.

div

Dagens fönster ...


Det är sannerligen inte ofta det händer att pv fångar fönster, men för några år sedan - vi hade då seglat till Torekov och gjort ett uppehåll - då slog han till! Och så glad jag blev!

När jag nu visar bilden för pv, säger han att det ena fönstret nog var ditmålat. 

"Va? Är det möjligt ..?" säger jag. 

Jo, det var just därför han tog bilden. Men kan det vara möjligt?

onsdag 21 juni 2023

 Dagens fönster ...


 

På en granngård i Skåne, några kilometer ifrån där annannan växte upp, där fångade hon det här fönstret. 

Så här skrev hon: "Titta så otroligt fint grunden är murad! Så lite fogmassa, så väl utvalda stenar!"

Tack, du flitiga fönsterfångerska! säger jag.

tisdag 20 juni 2023

Kontraster ...

Vintertid händer inte mycket här i det gula huset. Pv arbetar, jag tittar på småfåglar och Ambulansen från England .., lånar böcker på biblioteket i Harplinge och tittar på filmer. De som nu bor i sina sommarhus, försvinner likt svalorna när hösten kommer. Birgitta till sin lägenhet i Halmstad, Ecke och Britt i sitt hus - även dom i Halmstad - och Eva och Ulf till Tyresö.

Bilden här intill: pv:s bror Ulf, som ibland är så lik Robert De Niro!

Men nu, när sommaren är här och värmen och allt som följer med detta, då är det full rulle! Igår  besök och övernattning av pv:s bror med fru, ikväll Eva och Ulf med dottern Maja i grön top .., hennes man Ted längst till vänster och deras dotter Karin (som fick sitt namn efter Evas numera hädangångna lillasyster) och så Ulf - tidigare benämnd Den Halvlånge, längst till höger. Och pv förstås. (Alla på den övre bilden).

Vi bjöd på Garants våfflor med vispad grädde, hjortronsylt/hallonsylt och kaffe, alternativt te (på myntablad) och det var så himla trevligt och det pratades om allt möjligt, bland annat  om Teds uppväxt i Belgien (föräldrarna var frilansande journalister, bl. a på Svenska Dagbladet) .., vi pratade också om hackspetten, nötväckan, hur många bad det hade blivit idag .., containerletande (Maja hade hittat mängder med underbara tidningsfynd  i just en container) .., och det pratades om hur avlångt (och verkligen LÅNGT!) vårt land är och var polcirkeln tar sin början och vilken seglingsrutt vi tänker oss att ta på torsdagmorgon.

Under tiden satt Karin, 12 år, på gräsmattan och gosade med Sigge. 

Nu är det fotbollslandskamp (Sverige - Österrike) .., Harry sover på soffan, pv sitter i skräddarställning som han ofta gör och jag ska duscha iskallt. Det är klibbigt värre ute.

Dagens fönster ...


.... finns här i det gula huset .., det är nämligen köksfönstret. 

Penséerna vilka inhandlades och planterades någon gång i maj, är hur höga som helst och såååå vackra, men snart får jag nog klippa ner dem. 

Väckarklockan inhandlade jag i en antikbutik i Varberg. Älskar tickandet. 

Vi fick igårkväll besök av pv:s musikaliske lillebror Ulf med hustru Ines och två hundar - en stor och en liten -. Alla är dom ute på spontan husbilssemester och efter övernattning i Laholm, blev det nu en sväng till Stensjö.

Alltså blev det en sen kväll då vi satt ute i kvällsljuset och pratade hur länge som helst .., flyttade därefter in i uterummet och pratet fortsatte. 

Klockan, ja. 

Vi fick av Ulf veta att deras mor Gunvor, ja, innan hon dog, hade genomgått - bland annat - en sådan här klocktest i Ljungby - för att utreda eventuell demens - och den klarade hon inte alls. Pv har ofta skojat och sagt att "ja, ja, i  v å r  släkt har vi minsann inte ...", men se, så var det inte. 

Nu blir vi kanske två på gruppboendet.

Planering ...

Det var ju några år sedan, kanske tio, som jag samlade på inköpslistor. 

Inte "samlade" i meningen att jag sparade dem, men jag brukade lägga ut dem på bloggen och själv funderade jag ofta över vem som skrivit själva listan .., man eller kvinna .., noggrann eller mindre .., ja, sånt. 

Den här var ytterst prydlig, tycker jag och lite ovanlig. 

"Våtservetter x flera", skulle jag själv aldrig skriva, jag hade nog plitat ner 2 pkt våtservetter, men så tillhör jag ju också de enjängdas skara.  

Numera ser jag allt färre listor liggande i kundvagnar eller i röda korgar. Måhända har de flesta listorna i sina mobiler?

Idag gäller i alla fall förr oss:  planering.  Vi räknar med att segla iväg på torsdag då det - enligt pv - är "perfekta vindar att gå söderut!" Flytvästar till yngre personer ska inhandlas .., och så allt det andra .., diesel att ha i reserv .., jag ska låna några böcker på biblioteket .., en ny powerbank ska införskaffas, ja, och så allt här hemma som ska fixas. 


Grannen Annelie och friherrinnan ska ge Sigge mat .., åh, dessa underbara vänner! Gräsmattan är klippt ..,  mina jättelika pelargonior vilka står i mitt sovrum, ska få flytta en trappa ner .., ja, det är mycket som ska förberedas.

Och himla roligt att AP och Micke kanske gör oss sällskap ute till havs, senare i sommar! 

"Jag har ju aldrig seglat mamma, det skulle vara jättekul!" säger hon glatt. 

Nu är klockan kvart över åtta .., jag ska ta mig en egen inköpslista så vi inte glömmer nånting. Apropå glömska: innan sonen med familj kom från Skåne, lade jag undan min dosett med piller, så där så att inte någon liten  krabat skulle hitta den och få i sig blodtrycksmedicin. 

Sedan dess är dosetten spårlöst försvunnen. Det ska bli ett sant nöje att se var den dyker upp! 

Måhända lika så gott att ställa sig i kö till gruppboendet i Harplinge? God mat, lär man då få.

måndag 19 juni 2023

Måndagsfönstret ....


Ja, det fångades här, inte långt från Ystad  .., och det ska jag säga, att detta är som paradiset! 

Innan jag träffade pv, blev det fika-möten med andra från dejtingsidan och en av dem - en pensionerad polis från en stad inte långt ifrån där Babsan bor - han föreslog t.om giftermål nästan på en gång. (Lätt desperat, med andra ord). 

När jag klev ut ur bilen, tyckte han att jag skulle "snurra runt, så där så han såg liksom hela mig och hur jag rörde mig!"

Jag sa att snurra runt kunde han minsann göra själv, det tänkte jag inte göra .., det kändes ungefär som någon slags besiktning. 

Så blev det kaffe och gott fika ute i trädgården och då undrade han om jag möjligen kunde tänka mig att gifta mig med honom, ja, hur ställde jag mig till själva tanken? Jag svarade att tack, men nej tack och önskade honom lycka till i jakten på kärleken.

"Hördu, skulle jag möjligen kunna få låna din dator när jag skjutsat hem dig, jag har nämligen ännu ett objekt, ja, i Vejbystrand .., vad säger du?" undrade han och jag sa att det fick han gärna göra.

Allt det tänkte jag på när det här fönstret dök upp. Först trodde jag att bilden togs hemma hos annannan - som ju var den som hade fönsterhåven redo - men så var det alltså inte.  Fönstret påminner mig om gamla sjukstugan i Malå. Där fanns såna här gardiner som dolde insyn. 

Länken till Olof Viktors i Glemmingebro, alltså den hemsidan, är nog något av det vackraste jag skådat i den vägen. Hemside-vägen, alltså. Missade du den i början av inlägget, finns den här.  

Och är du ute och åker på Österlen, så rekommenderar jag   v e r k l i g e n   ett besök just där. En dryg mil från Ystad, kanske?

söndag 18 juni 2023

Dagens fönster ...


... fångades i Blekinge och det var ett bra tag sedan. 

Fönstret stod lutad mot en vägg och jag föll pladask.

Söndag och tyst och tomt ...


Ja, som det alltid blir när huset fyllts av småttingar med föräldrar. Igår kom även Hilda och Edvin och hade med sig tält (där pojkarna skulle sova med pv, men det blev endast han som är morfar och "Tooomas!"  som låg där över natten. 

Elliot kom in till mig i gästrummet och nu på morgonen fick jag ideliga önskemål om att "berätta mera farmor!"

Och jag berättade och berättade .., om min mormor som hade kossor och om min pappa som tyckte om att skrämmas med små knäppskorvar eller ville att vi skulle kappspringa runt huset eller om när jag trillade från köksstolen och bröt min högra arm och fick den gipsad. Och hur kan man ha ett ben inuti en arm, förklara det för en 4-åring den som kan. 

Jag berättade också om resan till södra Spanien när hans pappa var kanske fyra, fem år och hur faster Anna fick öroninflammation och tvingades uppsöka läkarvård och jag berättade om alla hundar som jag vuxit upp med och katten som hette Trisse och tro inte att jag glömde berätta om mina storasystrar, Rigmor och Birgitta. Han blev liksom aldrig nöjd.

Igår på förmiddagen krabbfiske i Skallkroken. Jag kan säga att fascinationen för detta tycks lika stor hos vuxna som hos en 4-åring. Hos alla, tror jag. Allt eftersom fylldes hinken med krabbor av olika storlek och sist av allt krabbrace - ovisst vilken krabba som vann -. 

Fika i båten. Vattenmelon i skivor ., några kanelbullar och Festis. Det kändes som sommar. 

Senare på dagen kom  regnet. (Ecke rapporterade: 15 mm).

Då hade vi PRECIS hunnit äta middag utomhus (mitt förslag) och hann lika PRECIS ta in allt, innan det såååå efterlängtade regnet uppenbarade sig! 

Åskade och small gjorde det också och pv sa "högst 2 km bort!" 

Och nu?

Får en skärmdump på familjechatten och rubriken lyder: "Man gripen för försök till mord".  

I Stockholm? Nej, nej. I Malå!!

Det är uppenbarligen nya tider även där. Kan någon säga var man är säker?

Såg igår ett inslag i något morgonprogram där Sveriges kommande astronaut - Marcus Wandt - presenterades. Oj, så trygg han såg ut! (Och stilig!)

Följer med intresse Gunnar i Vaplans tågluffande i Europa. En bild var från Rom. Ja, inte är det underligt att italienare och spanjorer (och säkerligen många andra ..,) blir uppgivna över dessa horder av turister som tar över deras städer i allmänhet och sevärdheter i synnerhet. 
Minns själv hur det var i Amsterdam och även i London. 

För övrigt har regnet upphört. Harry vilar ut på soffan (det kan jag säga att han som är knubbig och go som gull, är nu helt orädd för den svarta krabaten utan svans!), jag ska fixa lunch och därefter köra till Hemköp för att om möjligt - ute på lagret - få fatt i en bytta solrosfrön vilka nog fått ge plats åt brasse-stolar i stället.

fredag 16 juni 2023

Dagens fönster, DN:s quiz (båda två) och lite till ...

Fönstren fångades under ett besök i huvudstaden; det var när jag bodde på båten Gustaf af Klint, där det brann för något eller några år sedan. 

Tar quizet på en gång: Nutid: 8/10, fel på sportfrågan, samt ekonomifrågan. Orddelen: 10/12, fel på frågorna 9 och 12.  Pv hade 9/10 på nutid och 11/12 på orden. 

 

Så här såg det ut igår, när pv tog sig an arbetsbänken i köket. Det var länge sedan den slipades och oljades in, men nu blev det av. Sååå skönt!

Och så blev det massor av cyklande för hans del, totalt sju mil, dock inte i ett svep.  

Lägg därtill lite biståndsarbete hos grannarna (han är som en gårdskarl) och någon sväng till båten. 

Själv pratade länge med vännen Ingrid i Falun. Hon är nittiofyra år och tror sig ofta vara på gränsen till dement, men det kan jag säga, att det är hon inte. 

Nu berättade hon om en föreläsning hon varit på; det var tv-journalisten Lars Moberg som berättade om sin farfar och om sitt yrkesliv. 

"Det här var nästan det bästa jag lyssnat till på många, många år och han var så vältalig, ja, jag som gammal svensklärare, jag njöt av hur fint behandlade språket!" sa Ingrid och jag hörde leendet ända från Dalarna till hit på kullen.

Allt var gratis och så kunde den som så önskade, köpa herr Mobergs nyutgivna bok "Kungen &"Korren", men det kunde Ingrid inte göra, då hon ser så förfärligt dåligt. Tänk, om man hade bott närmare, då hade man kunnat sitta ute i hennes fina trädgård och högläsa den för henne!

Betydligt svalare ute i dag, endast 15 grader och så  ljuvligt!

torsdag 15 juni 2023

Dagens fönster och lite till ...

 

I natt. Fönstret i mitt sovrum på vid gavel. Svalt och skönt. Harry vid min sida. 

Plötsligt hör jag hur fåglarna blir som tokiga och jag förstår ingenting. Tittar på klockan, den är fyra och det tar några sekunder innan jag uppfattar vad som väckt mig - kanske lika mycket som fågeltjattret - det regnar!!

Inget våldsamt regn, mer stillsamt, men tillräckligt för att fönstret ska stängas. 

Helt otroligt, men alldeles på tok för lite väta. Nåja, bättre än inget alls. 

Fönstret fångades i Kambodja för länge sedan av mannen som då kallade sig Jom, men nu är Guy i Arvidsjaur.  Tack igen för det fina fönstret, Guy!

När jag återvände till inlägg från ungefär samma datum, men tretton år tillbaka, upptäckte jag annat. Sånt man saknar. Minns ni Magnus i Amsterdam? Han som hade en sån trevlig blogg. Här kan man få en liten tillbakablick; då, när han gjorde ett försök att kicka igång bloggandet. 

Och Matilda i Australien, vad hände med henne? Eller "Det mörka hotet" - Samuel - i Norrköping?

Hittar annat. Å, det var när jag tog upp kameran och fångade saker som kom på film. Som denna lilla snutt av vardagsliv. 

Ja, nu ska jag lämna fjärilsnattlinnet och önskar er som tittat in här en riktigt fin torsdag!

onsdag 14 juni 2023

Tipsar lite ....

Om Sven Teglunds  tankar vad gäller en konstutställning hos Galleri Lindberg i Luleå. 

Tycker såå mycket om sättet han beskriver vad han ser.

Kväller ....

Vilken dag och vilken eftermiddag! Det var knappt jag trodde mina ögon när displayen i bilen bara visade på +21 .., jag var övertygad om att vi närmade oss trettio!

Vi åkte ut vid halvfyratiden och pv skulle fixa något med bogpropellern och lite annat och så blev det som vanligt en massa prat med andra båtägare. 

På bilden syns en motorbåt som vi inte sett till förr om åren och trevliga människor visar det sig vara. 

Ser ni pojken som sitter längst fram på familjens båt? 

Vilken underbar kille! Han är 11 år (jag gissade rätt ålder på såväl honom som hans bror!) och hälsade så glatt på mig igår och frågade hur jag hade det och om det var skönt i havet och berättade vad han hette och vad lillebror hette (han som sitter lite bakom) och allt möjligt fick jag veta. 

När vi pratat klart önskade han mig en "trevlig eftermiddag!" Idag när jag kom gående från bilen mot vår båt, mötte jag honom igen. 

"Men hej! Är du här idag också, så kul!" säger han då och det är ju knappt man tror sina öron.  Nu skulle hela familjen ut på havet några timmar, ja, tillsammans med goda vänner och han vinkade glatt hejdå. Vad månde bliva av denne unge man? Egen företagare, kanske.

Inte långt från vår båt pågick båtförsäljning. 

Det var ett par från Anderstorp i Skåne som nu kommit och tittade på sitt nytillskott - på riktigt - och papper skrevs på och så hade det glada paret en fin båt att ta hand om. Hemmahamnen finns i Blekinge någonstans, mellan Ronneby och Karlshamn. 

Så fick vi besök av Eva och Ulf och det bjöds på paj och meloner i skivor (tänk, så olika smak det kan vara på vattenmeloner!) och en äldre herre som hade simmat (frisim, dessutom) en bra bit, stannade till och småpratade. 

Han hade arbetat som tandläkare, var född 1942 och döm om vår förvåning när det visade sig att han och Ulf hade varit klasskamrater i gymnasiet i Halmstad! 

Medan pratet pågick lade sig Harry på bryggan och somnade .., Ulf tyckte att Harry hade magrat (pv vägde honom när vi kom hem, nej, allt var som vanligt)  och ungdomar kom och gick .., tonåriga pojkar skrattade så där högt som pojkar i den åldern gör .., badade LÄNGE och kastade maneter på varandra.

En av pojkarna stannade till .., frågade om det var  okej att klappa Harry och Harry tycktes nöjd och belåten med den saken. Jag kände hur mycket jag genast tyckte om den pojken. 

"Ja,  precis ., vi har alltid haft hundar ...", förklarade han. 

Det märktes tydligt.

På väg till Söndrum ....

... som ligger just vid infarten till Halmstad, eller egentligen bara vid sidan om, upptäckte jag en slänt som var som en .., målning! Det var den här. Vi var på väg till Folktandvården och jag bad pv att stanna till på tillbakavägen, så kunde jag ta någon bild. 

Folktandvårdsbesöket gick bra. 

Det är tre år sedan jag senast besökte tandhygienisten och två år sedan jag satt i stolen hos den underbare tandläkaren Dag (som förstås gått i förtida pension nu!) och jag har inte haft ont eller andra känningar av tänderna, så det var väl inte det jag var nervös för. Nej, jag tycker helt enkelt inte om när någon far runt vid tandhalsarna med den här ultraljudsapparaten .., det känns som när man råkat tugga på aluminiumfolie. 

Idag gick det hur bra som helst. Jag låg i stolen och hade mina läsglasögon i handen och plötsligt föll dom till golvet, vilket väl torde vara ett tecken på att jag slappnade av. 


Betalade lite drygt fyrahundra kronor, kände mig som om hade jag vunnit hur mycket pengar som helst .., men det handlade förstås mest om glädje och tacksamhet.

För nästan tjugo år sedan hade jag ett veritbabelt helvete med mina tänder. Jag hade då blivit ensamseglare efter ett långt (34 år) förhållande med mina barns pappa .., var säkerligen orolig för att inte klara mig, skar tänder och spräckte fyllningar på löpande band! Dyrt blev det också. 

Fick ett LO-lån och blev underbart och framför allt respektfullt bemött av Liz Stridh på Sparbanken i Ystad, började gråta av glädje där jag satt vid hennes skrivbord; detta att liksom känna mig godkänd och resten är väl historia.

"Elisabet, du har inte haft några betalningsanmärkningar och skött ditt konto bra, så lånet är beviljat ..", sa hon. Ungefär så. Det var då tårarna kom. 

Många år senare skrev jag ett brev till denna Liz Stridh och berättade hur mycket hennes bemötande betydde just då. För henne var det förstås ett ärende i mängden, men för mig betydde det allt. 

Och nu: tre år på raken utan minsta bekymmer med mina tänder. Ni som förunnats starka dylika, utan att ens behöva bry er särskilt mycket, hoppas att ni uppskattar den gåvan! 

Nu mot hamnen och lite pyssel med båten.

Dagens fönster .... 


... fångades i Skåne utav madamen som bor i Porto, men - i alla  fall när bilden togs - befann sig på hemmaplan . 

Vilka rosor! 

Och vilket tegel! 

Tack! säger jag.

tisdag 13 juni 2023

Det bästa ....

 

En gång i världen hade vi här på bloggen Veckans Bästa och om vi nu hade hållit liv i detta, då hade nog det här blivit mitt val. Jo, det var idag som frivilliga från båtsällskapet - det som vi tillhör - ställde upp och tog med boende från ett närliggande äldreboende, ja, för en tur ut till havs, med segel, - eller motorbåt. 

Det var likadant i fjol och blev sååå lyckat! 

Och likadant den här gången, frånsett att det blåste rätt bra idag, så de som hade segelbåt gick för motor i stället. Det fungerade det också. 

Till min oerhörda glädje (ja, jag började nästan gråta av glädje!) fick vi Anna-Lisa (till vänster på bilden) i vår båt! Anna-Lisa var gift med grundaren av Ankaret, affären där jag arbetade, men han - Roland - hade slutat när jag kom in i bilden och det hade såklart Anna-Lisa också, men hon brukade städa butiken om kvällarna och eftersom jag alltid arbetade eftermiddag/kväll, blev det mycket småprat. 

Hon var en underbar arbetskamrat och så trygg och lugn! 

Dessutom är hon ju mamma till Magnus som sitter i blå shorts och tröja och som var min chef under alla år i affären. Världens snällaste chef! Han och Bodil (lika snäll hon) stod på land och vi sa att "men kom ni också, vi tränger ihop oss!" och det gjorde dom, plus ytterligare en boende - Barbara - och två från personalen! 

 Så himla trevligt! 

Vi hade med oss pv:s hemkokta flädersaft och  nybakade kokoskakor (med Dajmbitar i) som vi bjöd på och det var bara så trivsamt. En ung kille - Oscar - som var den ene ur personalen, visade sig vara en före detta elev till pv! 

Två turer gjorde vi och så var det väl tre andra båtar som gav sig ut med glada åldringar och en storvuxen man i rullstol fick vinschas såväl ner som upp ur båten, men det gick bra. 

(Vän av ordning ser att Mange saknar flytväst. Ja, det fattades en, men han ville gärna följa ändå).

Efteråt blev det grillfest och musikunderhållning med en "Elvis-sångare", som nästan - men bara nästan - såg ut som Elvis. Ja, för boende och personal, alltså och allt skedde i hamnen. 

Själva körde vi hem och jag fixade  pitabröd med sallad, tzatziki, sambal oelek (i brist på tacosås) och till detta lite stekt köttfärs. (Bilden: En mycket nöjd kapten, som synes .. och så Anna-Lisa som nu bytt plats för att se Haverdal lite bättre).

Mera glädje! 

Nu är gurkörten på gång att blomma! Blomningen varar  l ä n g e  och oj, så många flygfän (skriver jag som inte skiljer på de olika arterna) som besöker dom blå blommorna! 

Dessutom har den här ludna blomman spridit sig hejvilt i rabatten, nåja, de får stå kvar, tills säsongen är tillända.

Annat som hör till det bästa: att jag kände mig sååå mycket mer hemtam på båten! 

Och ytterligare glädje: sonen med familj gör oss den äran i helgen! Hurra!

Mindre bra: att jag ringde min syster i Skåne - hon som är den piggaste av oss tre systrar - som visade sig ha ont precis överallt, men vägrar att besöka läkare.

Efteråt ville jag bara gråta.

Tisdagsfönstret ...


.... finns i köket, allt uti det där gula huset på kullen. 

Och visste man nu inte det, så befinner sig huset i landet Halland. 

Lönnlöven målades av grannen Britt och kaninen var en hälsning från Karin, barnbarn till Eva och Ulf från Tyresö. 

Såna hälsningar gör åtminstone mig lycklig.

måndag 12 juni 2023

Vecka 24 ....

 

Måndag. Ny vecka och nya kort på handen. Inget vet man. 

Vi åker till hamnen vid tiotiden - det vet vi i alla fall - och blir där i några timmar. Harry följer med. 

Så fixar pv lite med bogpropellergrejen, den som krånglar lite trots att den är ny, men han fixar det bra. Skönt!

Därefter ut till havs i en halvtimme kanske och sällan - för att inte säga aldrig - har jag känt mig  så ringrostig. 

Nåväl, det gick bra och jag är fylld av beundran över hur elegant pv backar in till vår båtplats - med aktern före - när vi sedan väl är "hemma" igen. 

Jag tar mig en simtur bland hur många blåmaneter som helst ., föser dem liksom åt sidan. Dessa - på bilden - har blåst in i hamnen, tillsammans med sjögräs och ligger där och skvalpar omkring likt fallskärmar. Jag tycker att dom är vackra. 

Därefter hemåt. Vid tvåtiden ger sig pv av till Halmstad, då Edvin ska hämtas från förskolan. 

Flera timmar senare ringer han hem och berättar att dom två sitter på köksgolvet och spelar kula! Jo, köksmattan får vara underlag. 

Själv har jag tagit harry på promenad, vattnat i växthus och rabatter och gläds åt pelargoniorna vilka nu  - äntligen - tagit fart och blivit så vackra! 

Sitter ute hos Ecke och Britt en stund och känner hela tiden den magnifika doften från Robiniaträdet som doftar överjordiskt.

Har jag någonsin - i hela mitt liv - upplevt en sån ljuvlig doft? 

Minns den från Regementsgatan i Ystad, intill det som en gång var brandstationen .., där stod en Robinia och det var då jag upptäckte den! (Kontaktade stadsträdgårdsmästaren och fick veta namnet på trädet). Måhända borde vi plantera just ett sådant träd?

För övrigt intet nytt. 

Jo, min syster i Australien och jag själv - det skiljer tio  år mellan oss - och vi är ju egentligen bara halvsyskon med samma pappa, men olika mödrar .., vi har precis samma bekymmer med våra kroppar. Hjärtgrejset, artros i händer och fötter, hon har fått ny höftled och jag själv två knäproteser - egentligen tre - och så småningom garanterat höftledsbyte. Vi har dessutom varit med om olika former av olyckor och legat på sjukhus i omgångar. 

Det som skiljer oss åt, är att hon är otroligt magerlagd. Det är inte jag.

Vår andra syster .., hon som fyller åttiotvå i september, kämpar visserligen med en dålig höft, men vägrar söka hjälp. För övrigt är hon pigg och kry och lär väl bli Sveriges äldsta kvinna.

Dagens fönster ...


... fångades i Sarajevo och om ni tittar riktigt noga, så kanske ni upptäcker mannen som läser en tidning längst nere på bilden!

Annannan var det som hade håven framme och vilken underlig byggnad, tänker jag.  

Undrar just vad arkitekturkritikern Mark Isitt skulle säga om denna skapelse? Herr Isitt sommarpratar den 3:e augusti, om någon är intresserad. 

Tack annannan som tog dig tid!

söndag 11 juni 2023

Mördaren ...

Idag upptäckte pv att Sigge tagit död på en liten blåmesunge.

Jag kände hur upprörd jag blev ., hittade det som nu var kvar av den lilla pippin  (allt utom huvudet), tog tag i en liten, liten fjäder som satt kvar i den lilla kroppen och slängde resterna i slänten .., bland brännässlor och hundkäx. 

Tänkte sedan att jag inte har minsta lilla rätt att vara ilsken, då vi själva åt kyckling till middag.

Avslutat ...

Så är då pv:s sjudagarspass som hamnvärd tillända och jag tänkte, när jag cyklat till hamnen och mötte honom ikväll, att ett sådant arbete hade passat honom  p e r f e k t. Lite småprat med båt, - och husbilsfolket och så detta att hjälpa till. Jo, det hade varit ett bra jobb. 

Natten blev hemsk. Vaknade var tionde minut och hade så ont i höger höft - madrassen är hård - och kontentan av detta blev förstås att den här dagen gick i långsamhetens tecken. Nu hade vi sådan evinnerlig tur, så friherrinnan erbjöd oss sin 80-centimeters madrass, ja, vi får den och kan då skära till den i rätt storlek till bädden  i båten. Hoppas att det fungerar. Och såååå omtänksamt av henne. 

Bilden nere till vänster visar hur det såg ut igårkväll. Rökta räkor, aioli och ett glas vitt vin. Pionen - som är den vackraste jag någonsin har sett - finns i friherrinnans rabatt. Visst är den vacker!

Cyklade hem från hamnen tidigare på förmiddagen och förundrades över alla blommor som nu dyker upp vid vägrenen. Blåeld .., som är så fin .., och mängder med hundkäx och fläder som blommar!

Nu Happy Valley - den brittiska krimserien - och tänka sig, i morgon behöver pv  i n t e  cykla till Gullbrandstorp!

Uppdatering angående hamnen: hade jag varit ansvarig där, skulle det absolut finnas lånecyklar, ty det är nog 2 km minst till närmaste affär som är Hemköp. Och tänk, så trevligt det hade varit om det funnits möjlighet att beställa färskt bröd var morgon! Det hade i alla fall jag lätt velat ha. 

lördag 10 juni 2023

Första gången ... 


.... för i år, som vi övernattat i båten. Det är likadant varje gång; man är totalt ledbruten efter att ha krånglat sig ner och upp och bakåt och framåt och tänjt och sträckt och försökt ta sig på bryggan då det är hysteriskt lågt vattenstånd och avståndet från båt till brygga blir högre. 

Men det går. 

Pv är idag inne på sjätte dagen som hamnvärd, men det är ju bara två timmar per gång och han trivs. 

Lite småprat med de som har ställplatser. Många har hund ., många sitter och löser korsord (som vi själva) och har vinglas framme på bordet. Somliga grillar. Vissa har  portabla staket runt sitt område. Någon har lagt en slags matta på marken. 

Inte många ännu som övernattar i sina båtar. På vår länga är det ett par i en stor motorbåt, så är det Göran (gammal militär som drabbades av hjärtstopp i en hamn, men klarade livhanken .., över åttio i alla fall och han och hustrun tycks pigga och tämligen alerta, men har två gånger bett pv om hjälp .., mest med gasolen) och hans hustru och så vi då. 

På bryggan närmast havet var det kanske fyra övernattande.


Den som har haft husdjur, hund eller katt i alla fall, vet hur det ser ut när dessa börjar åldras. 

Pälsen tappar sin lyster, hörseln börjar avta .., och orken. 

Just så är det med Harry. 

Natten mot idag blev det trångt i akterruffen och vid fyratiden när jag vaknade, hade han tagit sig upp och låg så här och sov DJUPT. Totalt avslappnad. 

Så är det med honom. 

Vi sade i bilen idag att "ja, det är väl så, att det här blir vår sista sommar med honom ...". 

Han orkar inte längre gå sina vanliga promenader, utan efter halva sträckan vänder han hemåt. 

Han går och lägger sig tidigare om kvällarna och sover djupt. Lite annorlunda i andningen, men inte flåsigt. 

Bara annorlunda. Det är en sådan ofattbar gåva att ha fått ha denna ljuvliga Harry hos oss, men det är som kramp inombords, när tanken löper vidare. Nå. Vi får ta en dag i taget. Bara glädjas åt varje ytterligare dag vi får ha med honom .., och när vi ser att han inte längre mår bra, då får vi ta det ansvaret också. 

Nu ska jag cykla till hamnen för ännu en övernattning. Vi kom hem mitt på dagen, vattnade lite, jag fixade lunch och slängde tvätt i maskinen ., gav sigge mat och gosade lite med honom (han gick och lade sig under bordet i uterummet) och fåglarna fick också mat och nytt vatten i det stora betongfatet. En kråkunge gastade oroligt .., och en vuxen kråka kom och drack av det nyss påfyllda vattnet. 

Så är det här, denna den heta lördagen (tjugosex grader varmt) i landet Halland.

Dagens fönster ....

"Här kommer några fönster från Bäckboda i Lövånger. Det är från min mans hemgård. Västerbottensgården, vinterstugan, togs över av en av bröderna. 

Den mindre sommarstugan på samma gård togs över av en annan bror. Båda gårdarna är numera sommarbostäder. Förr flyttade man över till sommarstugan nån månad då de större huset städades upp ordentligt, korkmattorna fernissades, med mera."


Fyra fönster i ett svep .., inte dåligt av dig, ellem!

Och  t a c k! som kom ihåg att tänka på fönster, så där helt apropå.

fredag 9 juni 2023

Sommarpratare 2023 och DN:s Nutidsquiz. 

Gick nu på morgonen igenom den digra listan av årets Sommarpratare och måndagen den 17:e juli, har jag redan nu kryssat för i almanackan. Då talar Tilde Aldenbrookke, hjälparbetare och butiksbiträde. Det var Tilde som lämnade sitt arbete i en tehandel och utan att tveka begav sig till Ukraina för att hjälpa till med det hon kunde hjälpa till med. Blev rörd enbart av höra henne berätta lite om sitt arbete, nu i Morgonstudion på morgonen.

Här är några andra som jag redan på förhand vet att jag vill lyssna till. 

Bert Sundström, svt:s utrikesreporter (9:e augusti), Asabea Britton (barnmorska, influencer (8:e augusti), Artisten Sanne Salomonsen - henne har jag alltid tyckt om (11:e augusti), Finlands president Sauli Niinistö  (20:e augusti), Staffan Westerberg (3:e juli) och lyssnarnas val: Eva Armini (12:e juli).

Men allra mest ser jag fram emot dottern AP:s dagliga recensioner av Sommarpratarna. Vi har långt ifrån samma smak, men jag älskar hennes rättframhet när hon hyllar eller dissar det hon lyssnat till. Mossfolk brukar också recensera sommarpratarna och orkar du bara Karin, så ser jag även fram emot dina tankar om programmen.

Nutidsquizet blev 8 rätt av 10 för mig. Fel på fråga 1 (namnbytet), samt fråga 4 (sportfrågan). Ordquizet har jag ännu inte gjort. Återkommer.

Du som läser här .., har du några favoriter som du redan nu vet att du inte vill missa?

Uppdatering: Här  är fler sommarpratare som jag nog tänker kryssa för: Mark Isitt (arkitekturkritiker), ålafiskaren PM Nilsson (5:e juli), Charlotte von Essen, chef för SÄPO (7:e juli), Anders "Melodikrysset" Eldeman, (15:e juli) och Judith Gough, diplomat och Storbritanniens ambassadör (26:e juli).  Ser att jag hoppar dom flesta artisterna och även skådespelare. 

Ordquizet: Fel på fråga nr 9 och 10. 

Dagens fönster ...

 

I mejlet från annannan blir det prat om hur förfärligt varmt det borde bli att gå i svarta och därtill heltäckande kläder, för kvinnorna, alltså. 

(Hon har i frukostmatsalen nämligen kunnat se muslimska kvinnor helt klädda i svart, utom över ögonen.)

Så här skriver annannan, på plats i Sarajevo när bilden togs: "Det är antagligen rätt klädsel för ökenklimat, men svensk sommar är ju varm på ett annat sätt, som tjockt tyg inte skyddar mot. 

Och de moderna versionerna ser ut att vara av polyester eller motsvarande som jag skulle tycka var helt gräsligt. Samma för katolska nunnor.  Nu ska jag leta upp ett kafé där jag kan sitta och jobba!"

Tack annannan! Älskar när fönster kommer från när  och fjärran! Ena dagen Lövånger, nästa Helgerum och den tredje dagen från Sarajevo! 

Ps. Så här skrev hon också, angående bilden här ovan: "Man ser att det är en liten gård innanför och en trappa upp. Trappräcket skymtar."

torsdag 8 juni 2023

Resumé från en dag i juni. (Långt inlägg. Kan förslagsvis delas upp och läsas under en veckas tid ,-).


Vaknar mitt i natten med överdjävulsk värk i höger hand; den är helt avdomnad och fingrarna går inte att räta ut. Står i badrummet och värmer handen i så hett vatten som jag bara mäktar med. Det hjälper. 

Somnar om. 

Därefter är allt som vanligt. Solsken och blå himmel som lite senare på dagen förvandlas till det allra ljuvligaste väder .., med moln på himlen! Hurra!! 

Vid halvtretiden är vi bjudna på tårta hos Ecke och Britt, vilka just idag har flyttat ut till sommarhuset här intill oss. Stor glädje! 

Nu blir de här ett par veckor, ja, kanske juni ut., därefter kommer sonen med sin stora familj (han har köpt sommarhuset) och då flyttar E och B in till Halmstad igen. 

Vi sitter i deras trädgårdsmöbler med enorma rhododendronbuskage bakom oss! Och bäcken, den som skiljer deras tomt från hästhagen och väl snart är uttorkad. 

En bit från bordet finns ett ovalt trädgårdsland  där det är lite vildvuxet och så underbart vackert! Det är det som syns på bilden. Ecke ger Harry några korvbitar och pratar om sina solceller som han lät sätta på taket (på huset i stan) förra året i februari och hur mycket dessa har producerat. Att han är nöjd, råder det ingen tvekan om. Hans granne har räknat ut att om sju år ungefär, har kostnaden för installationen och själva solcellerna betalat sig. Då skulle Ecke vara 103 år. 

Senare på eftermiddagen blir det Skallkroken igen. Fjärde dagen nu av hamnvärdskapet. Vi träffar en man och  kvinna från Frankfurt i Tyskland och med sig har dom en Golden Retriever som heter Nilla; hon är tretton år och tycks lika skröplig som Harry. Vi konstaterar att halsband (jag letar Harrys halsband) heter halsband även på tyska. Precis samma

Så blir det ett bad i ett ljummet hav och där är lika många maneter som igår, men det går bra ändå .., jag ser inte några som bränns. Efteråt blir håret lockigare än någonsin tidigare. Så är det att ha kort hår.

Medan pv går runt och gör det som hör till värdskapet blir Harry och jag själv kvar på båten. Harry sover djupt och jag lyssnar till "Det politiska spelet" i P1. Anders - båtgrannen - kommer och surrar och det är båtgrannar såväl till vänster som till höger om oss. 

Vid en av segelbåtarna hänger mängder med kläder på tork. En tysk båt. Kanske har det varit "tvättdag" just idag. Som i så många andra hamnar finns tillgång till tvättmaskin för hamnens gäster .., kanske är det detta kaptenen ombord har gjort? Haft tvättdag, helt enkelt.

Kommer hem. 

På trädgårdsbordet står en en jättebukett från eleverna i den klass pv varit mentor för under ett antal månader och med sig hem hade han presenter från dels några flickor (jordgubbsplantor och choklad, plus en krukväxt) och även en kopp med texten "Världens bästa lärare" från en pojke i sjätte klass. Jag säger att "nu måste du komma ihåg att tacka dem .., skriv ett vykort eller vad som helst, men tacka ordentligt!"  Jodå, det ska han göra.


Jag förstår hur glad han är och för ett par år sedan, när jag städade hans skrivbord, upptäckte jag andra kort och hälsningar från tidigare elever. 

Och inte en endaste gång har han själv berättat om dem; alla vänliga tackord från gamla elever. 

Sist av allt: på kustvägen står nu en stoooor skylt om att det råder eldningsförbud i hela Halmstad kommun. 

Det är en förstås en tidsfråga innan det även blir samma sak vad gäller bevattning. 
Gissa, vem som köpte en enkel vattenspridare hos Lantmännen igår. 

Just det. (Namnet börjar på E).

Bröllop i augusti ...

Inbjudan till detta äventyr kom för ett bra tag sedan och själva inbjudningskortet sitter på kylskåpsdörren. 

I förrgår kom ett mejl från det blivande brudparet och vilka totalt underbara rader!

Så här stod det, bland annat: Klädsel: "Kom i något du känner dig bekväm i. Lämna de högklackade skorna och kostymen hemma. Presenter: "Den bästa presenten är att ni kommer och delar vår dag. Likaså ger oss ett handtag eller två där det behövs under dagen. Eller sjunger en sång, spelar en trudelutt eller vad som tänkas kan."

Och tänk, Harry är också inbjuden till att delta på festen! 

Så roligt detta ska bli!

 Dagens fönster .

Här kommer ännu ett fönster - eller en hel fönstervägg - hos grannen Annelie. När jag tittade in tidigare i våras, hade inte löven slagit ut och det kändes som att rummet liksom fortsatte ut i skogen. Men tänk, att sitta i vardagsrummet - ännu oinrett - och titta på råbocken som brukar stå uppe i backen och råm-skälla. 

Men  k a n s k e  att jag skulle bli lite mörkrädd? Har man livlig fantasi och har tittat på alldeles för många ruggiga kriminalserier .., då är det måhända inte råbocken man tror sig se bakom träden, utan något helt annat ...? 

Bilden tog jag själv. 

onsdag 7 juni 2023

Spridda skurar från en onsdag i början av juni ...

 

I förrgår var det väl som jag kom att prata lite med den tjeckiske turisten, han med husbilen och han sa att det var ju rent häpnadsväckande vilket väder vi har i vårt land! Nej, se .., det kunde han absolut inte förstå. Eller: det hade han inte väntat sig.

Även nätterna är varma. Jag sover med öppet fönster - helt öppet, på vid gavel - och mitt på dagen idag var altangolvet så hett, så där så jag inte kunde gå barfota just där. 

Mitt på dagen kom något slags dis in från havet och det blev ljuvligt skönt .., inte fullt så varmt som tidigare. 

Mötte upp pv vid golfkrogen i Haverdal och vid halv fyra körde vi till hamnen, då han hade jobb att göra med akterlanternan. Själva värdskapet inleds klockan 17.00.

Som vanligt blir det en massa småprat med andra båtägare. Anders, t.ex - pratglad herre med skägg som längtar efter kärleken men har svårt att finna den rätta .., men det blev också surr med andra förbipasserande. 

En man från Ljungby (men boendes i Halmstad) t.ex .., med sin schnauzer Kalle, 11 månader. Eller med kvinnan som hade köpt en kastrerad hittehund och nu var på väg ut längs piren. Hon var lyrisk över Skallkrokens hamn, där hon och maken stod med sin husbil. I morgon tar dom sikte på Jylland.

Närmast inloppet i hamnen låg en segelbåt med hemmahamn i Varberg. Nu kom de från Mölle, men fann den hamnen jobbig att ligga i (man måste ligga med ankare), så då blev det Skallkroken i stället. 

Och Bengt, båtgrannen en bit ifrån oss, hade fått motorhaveri en bit utanför hamnen och fick segla in och likadant igår. Det är ju tråkigt, men får mig ändå att le .., det är såååå ofta något strul med båtar, om än inte alltid så allvarliga fel och brister. Det är ju så när man sitter i båten med aktern mot land, så passerar människor och ser antingen en själv eller Harry  - eller båda - och ett litet hej utvecklas ofta till något mera.  

Det var pålandsvind idag och det märktes .., hamnen var som en soppa med maneter vilka fösts in mot land. Det påminde om konstnären Monets berömda tavla, med näckrosmotiv från trädgården i Giverny. 

Inte många brännmaneter, men det lockade ändå inte till ett dopp. Nej, det fick vara. 

I morgon nytt värdpass igen, men då övernattar vi nog i båten. Eller kanske på fredag?

Tittar - mellan varven när jag skriver detta - på ett program om en norrman som svindlat hur många som helst. Det är så ofattbart hur detta kan ha pågått under så lång tid och ännu mer ofattbart hur en människa kan vara så obegripligt girig och rent ut sagt osympatisk.

Men inte bara han .., hur kan han ha anställda som är så iskalla? I alla fall somliga av dem. 

Heder till den kvinna som hoppade av sin anställning innan den ens börjat, då hon fick dålig magkänsla av företaget .., men vad blev priset för hennes avhopp ..?

Här en länk till programmet

Det var allt. 

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren - annannan - som, då bilden togs, befann sig i Sarajevo. 

"Fönster med historia .., aldrig tidigare i mitt nästan femtiotreåriga liv har jag haft anledning att fundera över hur kulhål i en fasad ser ut ...". 

Det kommer fler bilder från Sarajevo till min mejl. Hon skriver vidare - och jag tycker att det är så intressant -! 

"Sitter i frukostmatsalen. Här är mycket gäster från vad jag antar är golfstaterna, Förenade Arabemiraten eller Saudi osv. Kvinnor helt täckta i svart utom över ögonen. Hon som är kanske 27 (att döma av åldern på maken) petar in frukosten utan att lyfta på tyget hon har över ansiktet. Hon som är sådär 68 avtäcker ansiktet helt när hon äter. Kanske är de från olika stränga traditioner, men jag tänker att det är universellt, det här med att med åldern blir man mer praktisk och mindre bekymrad om vad folk tycker! 

Det är sällan jag ser människor från den delen av världen. Det var helt oväntat att jag skulle få anledning att reflektera över hur man gör när man äter bland andra människor, när man lyder under såna regler."

Tack som tog dig tid, annannan! säger jag.

tisdag 6 juni 2023

Tisdag känns som söndag ...

Ja, i  alla fall när pv har haft klämdag och ska arbeta i morgon. 

Nu närmar det sig slutet. Bara tre dagar kvar. 

Har jobbat på bra även idag. Rensat ogräs såväl här hemma, som hos grannen som förlorat sin make och ännu inte kommit ned till Halland .., fyllt på med jord bland rabarberna .., hälsade på hos pv i hamnen och tog med mig varm mat till honom.  En enda segelbåt kom in i hamnen - hemmahörande i Karlskrona och hade Bohuslän som mål -. 

Alla tio ställplatserna var upptagna ., alla hade hund med sig, berättade pv, som tittar till dem alla och frågar om där är några bekymmer. 

"Otroligt så nöjda alla är med hamnen!" säger han efteråt och det kan jag förstå, den är så lagom liten eller stor och på något sätt så gemytlig.

Det var alldeles för varmt ute för Harry,  så han fick bli kvar hemma. Badade två gånger .., simmade en bra stund .., nitton grader i vattnet påstod en kvinna, men det tvivlar jag  på. Sjutton, kanske. Tre unga töser kom cyklande och badade länge, skrattade och hade sig, tills en mobiltelefon ringde. 

"Det är din mamma, skynda dig!" ropade den av flickorna som var närmast stranden.


Nu kväller. 

I skrivande stund "Utrikesbyrån" med Rebecka Randhawa som bra programledare. Det handlar om Ukraina och Wagnergruppen. 

Annat ..? Från Mallorca kommer en videofilm med en yster 4-åring som sitter i en bil och pratar med sin mormor och precis som sin farmor, hötter han med pekfingret när han blir ivrig och VERKLIGEN vill berätta nånting viktigt. Flygresan hade gått bra och minstingen sov gott. Å, så roligt för dem alla!

Nu kommer en jamande Sigge in och propsar på nykokt fisk, men se, det blir inte förrän i morgonbitti.

Så är det här just nu.

Olika liv ...

Lämnar värmen där ute och går in. Potatis hamnar i en kastrull .., jag tänker mig matjessill och gräddfil (med gräslök förstås) till någon slags lunch och pv väljer nånting annat, då han inte tycker att sill är en njutning. Det spelar heller ingen roll. 

Innan jag gick in, plockade jag hundkäx och satte i en stor glasvas på trädgårdsbordet. Doften förde mig långt mer än hundra mil norrut. Hem. Stigen nere vid sjön var kantad av just hundkäx. 

Sätter mig i soffan Ektorp och väntar att på att potatisen ska bli klar. 

Skrollar runt lite. Hamnar hos "Ukraine defence" som jag har följt sedan tidernas begynnelse, det vill säga, sedan kriget började. Ser en videofilm från den sprängda dammen i Ukraina. Ser oändliga vattenmassor och läser om en vattenhöjning med tio, tolv meter. Ser en hund som fastnat i nånting och håller på att drunkna, men en soldat kämpar för att få loss den. Ser ett rådjur som skakar av köld. Tänker på kor, hästar, får, små lamm, älgar, sjöfåglar, barn, katter och kattungar .., barn som förlorar allt. Läser om människor som flyr för livet .., om gårdar och jordbruksmarker som dränks av vattnet ., och hur svårt det är att få hjälp. 

Känner en vrede inombords som är mer än obeskrivlig. 

Tänker att om jag inte är det redan - så blir jag galen -.

Några extrafönster just idag ...

 

"Hej Elisabet! 

Visst är det så att du gillar fönster? Dessa finns på ena gaveln på Helgerums slott. Tre st är nog blindfönster. 

Jag var ute på ljuvlig cykelrunda nu på morgonen och kunde inte låta bli att fota. 

Så vackert ute nu, så man blir alldeles lyrisk!

Fin nationaldag till er på andra sidan landet. 

Elisabet."

//Tack min namne! Det var omtänksamt av dig!

Tisdagsfönstret ...


 ... vetter mot havet till - mot väster, alltså - och finns i det gröna huset här på Ejdverägen. 

Annlies hus, alltså. 

Heja alla kvinnor som låter bygga sig ett hus efter eget huvud! tänker jag. 

Min egen syster är en av dem .., även om hon inte lät bygga huset, men hon köpte sig i alla fall ett sådant hus som hon önskat sig, ute på skånska bonnalandet.

måndag 5 juni 2023

En måndag ...

Kanske är det effekten av någon slags måne, men oj, så mycket energi som tjoppade fram den här dagen! Hann nästan allt jag hade tänkt mig och så hann jag pusha på pv också. En taklist som vilat sig i två års tid kom äntligen på plats i uterummet och tillsammans hjälptes vi åt att försöka rengöra sofföverdraget - det som är så tungt att det inte går att köra i tvättmaskinen -, inte vår, i alla fall. Det blev i alla fall inte sämre.

Så blev det lunch hos grannen Birgitta ("Tareqs kyckling med soltorkade tomater"= underbart gott!) och på eftermiddagen jobb i hamnen för pv och dit kom Eva och den halvlånge och bjöds på pv:s rabarberpaj. Två timmar i solskenet. 

Ett dopp i havet för min del. Nitton grader varmt, sa en kvinna som hade badtermometer med sig. 

Och tänk, i natt vid tretiden kommer taxi och hämtar sonen med familj och så bär det av till Mallorca - bjudna av generösa och rara svärföräldrar  som också ska med.

Sååå spännande! Han som är fyra år gick i säng ovanligt tidigt ikväll, för att tiden skulle gå fort fram till avresan. 

Och så har jag själv lärt mig att se skillnaden på herr och fru Rödstjärt. Bara en sån sak.