onsdag 15 juli 2009

Hem från biblioteket ...




... kommer jag med en hel väska fylld med böcker.

Flera exemplar som reats ut till nästan-gratis-pris, därtill två andra, lånade på "riktigt".

Den första fick hämtas upp ur källarens mörker av vänlig kvinna bakom disken.

Detta är vad den handlar om - och jag tackar någon som kommenterade här på sidan då det gällde den där dam-seglats-turen, den som just nu pågår för fulla segel, ja, det var då den här boken togs upp -.

Så här står det på bokens baksida:

"Maken, är en kärleksroman som inte slutar med att de tu får varandra utan börjar där.

----
Det centrala i berättelsen är hela tiden vad de gör med varandra.
De anser sig passa ihop och vill ta ansvar för sin kärlek.
De vill resonera förnuftigt men upptäcker att de inte råder över sina känslor - förälskelse, sexualdrift som inte lyder order, svartsjuka som kan blossa upp vid just de tillfällen då man inte har anledning till det.
De försöker att hitta ett sätt att leva med varandra, eller utan varandra, men lyckas inte riktigt med någondera."

Den boken har jag just börjat med.

Bok numero dos heter "Bin till nytta och nöje" och att jag ämnar läsa den, det kan jag helt och hållet tacka den här mannen för.

Utan hans livfulla beskrivning av hur det går till i ett bisamhälle, hade jag aldrig kommit på tanken ens!

Att låna boken, menar jag.

Och medan jag skriver det här, plingar det till i min mobil.

Pling-pling!

Det visar sig vara ett alldeles underbart, rart meddelande från en av mina arbetskamrater som befinner sig i Göteborg på Gothia Cup, ja, hans son deltar alltså.

Jag beklagade mig en gång i fikarummet över att jag får så få sms.
(Ååå, så jag minns glädjen när jag - under en kursdag på gamla regementet -, fick ett meddelande och när jag öppnade detta, var det en koltrast som flöjtade så vackert! )

Då bara loooog Lasse.

"Men Bettan då ska du få sms av mig ..!" sa han och klickade in mitt mobilnummer i sin telefonbok.

Blir man glad eller blir man inte?

Det blir man.

Och strax efteråt kommer ännu ett meddelande!

Från madame Hedgren!

Lika stor glädje igen!

8 kommentarer:

annannan sa...

Det var jag som rekommenderade. Det är lite tragikomiskt att boken fick hämtas upp ur förrådet. Jag köpte den som alldeles ny pocket, där den beskrevs som en modern klassiker, på Gleerups för mindre än två månader sedan.

Det ska bli intressant att höra vad du tänker om boken.

Jag tänkte helt som hastigast att den skulle kanske kronprinsessan Viktoria också behöva läsa nu!

Elisabet. sa...

annannan: åååå, du är bara så rar!

Tack för tipset.

So far .., tycker jag om sättet hon skriver på.

Och kvinnan hon beskriver, hade kunnat vara jag. (Rädslan att det ska vara ett Förhållande .., precis så var det i början , jag var väldigt noga med att betona att det bara rörde sig om Kamratskap .. rädd om den nyvunna känslan av att jag äntligen fick vara Mig Själv fullt ut.

Så är det nu i början av boken, sen vet jag inte vad som händer.

Man kan ju kanske hoppas på nån slags insikt.

Inte bara från ena hållet.

qi sa...

Jag läste boken för sådär 25 år sedan och tyckte mycket om den! Kanske dags att läsa om den?

Elisabet. sa...

qi: det är nästan obegripligt hur en människa kan skriva en bok så där så när man läser tänker man ..."men det är ju PRECIS så det är!"

Kanske har det att göra med att det är en kvinna som satt samman bokstäverna ..?

Monet sa...

Det där är en bok som sätter sig. Jag läste den också när den var helt ny och kände som du nu beskriver efter att precis ha börjat läsa.

Har sen dess i omgångar läst om den tills den inför Frankrike fick gå till biblioteket. Nu ångrar jag mig och blir nyfiken igen på denna kultbok.

Jag tror inte författaren skrev så värst många böcker efter den här. Men hon är en duktig översättare, så mycket minns jag.

När du läser, glöm inte att hon är ett dåtidens tidsandans barn. Just det där gällde i högsta grad då - att man skulle vara så frigjord och anpasslig och FÖRSTÅENDE. Vi som var med då vet ju att det där inte funkade alls.
Bara gjorde illa och ont.

Det finns vissa jämställdhetsteorier som känns så bra i teorin. I praktiken fungerar de inte alls. Vi är de urtidsdjur vi är - på gott och ont. Och då håller man hårt i den partner man tycker sig tycka är just ens egen och bara det!

Bonne lecture, god läsning, som fransmännen säger!

Gerd sa...

Vad heter boken?

Hedgren sa...

Är den skriven av Gunbritt Sundström (tror jag hon heter...)? I så fall har jag läst den för sisådär 25 år sedan. Minns tyvärr inte så mycket av den.

Annela sa...

Jag har reserv erat den. Jag blev så nyfiken.