Turtlegirl sa ..
Jag blir så berörd av alla små berättelser om omvändningar i livet.
Jag har nog inte gjort någon större sådan.
Mer att jag nu halkat (!) in på rätt spår i livet efter år av krokiga spår.
Tackat mig själv många ggr att jag slött klickade på det där namnet som varit inne på min "date sida" fast jag helt och fullt då bestämt för att sluta med det letandet på den sidan.
Jo en sak.. jag kom in på en utbildning i Falun som jag tackade nej till för att kompis B och jag skulle till Rhodos och parta loss.
Det var viktigare än plugga!
Tur nog kom jag in på samma utbildning en termin senare....
5 kommentarer:
.... det är nog bra ibland att jag inte är så fast vid mina egna tagna beslut!!!
I det här fallet skulle jag ALDRIG mer klicka på någon, än mindre gå på date.
Men det höll jag inte fast vid.....
Både slump och öde som blev en mening :-))
Vilken fin bild Du lade till min rader!!!!
Stämmer så bra för jag gillar just hösten!
KRAM TACK
Turtlegirl: bilden är från S:t Stephens Green eller Park i Dublin ..., det var ju höst när vi var där och löven låg i vattnet och flöt.
Och jag hoppade ju av dejtingsidan när jag fått tillbaka pelle.
Noll intresserad av män var jag då .-)
Likheten tycks vara slående hur man kan hitta en PV alternativt en M....
Dvs: SLUTA klicka!!!
Turtlegirl: man passerar väl kanske genom olika stadier? Från början när man är ensamseglre vill man eller behöver man säkert bekräftelse .., sedan, när man känner sig stark och står stadigt, upptäcker man att livet inte hänger på om man hittar en man eller kvinna.
Det gör det ju inte.
Man kan ha ett rikt och bra liv som singel också, det är jag helt övertygad om.
Men .., sen kan det ju hända saker som förändrar allt det där .., men jag tror att det viktiga är att man först känner sig trygg med sig själv.
Så var det för mig.
Jag kände mig så tagen och också inspirerad av din situation att jag skrev ett eget inlägg på min blogg om det här med viktiga livsval. Oteknisk som jag är kan jag inte ens länka till den - den som vill veta hur mina funderingar gått kring stora livsförändringar får leta sig fram till Monet i sydfrankrike.
Där vi nu bor sedan 1.5 år, mår bra och inte har ångrat vårt mycket stora beslut i "tredje åldern" en enda sekund!
Lycka till Elisabet, du vet att jag supportat detta från första stund. Bortsett från vissa seglingsincidenter:-)så kommer ditt liv i det gula huset nära havet att bli helt underbart. Och jobb ordnar du också!!
Skicka en kommentar