Från Uutrecht i Nederländerna kommer det här finurligt fångade fönstret - ja, det är ju flera stycken ser jag nu -!
Uutrecht .., där arbetade en före detta malåbo som professor i parapsykologi, men det var många år sedan. Mannen hette Martin Jonsson och var en av två bröder som växte upp i en avsides belägen by, mer som ute i skogen bland tall och gran.
Martin som var äldst, kom att bli professor och Axel läste till folkskollärare, men hade även ett radioprogram där det spelades hawaimusik - programmet hette Aloha -.
Och Axel berättade en gång för mig att båda bröderna i sin ungdom hade haft min pappa som friidrottstränare. Pappa hade på den tiden det begav sig norrlandsrekord på flera löpdistanser och han, som vuxit upp fattigt och mest fått klara sig själv, kände kanske igen sig i dom här bröderna?
"Han var så otroligt rättvis och behandlade oss precis som pojkarna från samhället!" sa Axel.
Jag minns hur stolt jag blev över min pappa när jag hörde dom orden.
Allt det tänkte jag på när fönsterbilden kom susande genom rymden och landade i min dator.
Den som hade håven med sig var den här madamen.
1 kommentar:
Jag googlade efter adressen till där jag tagit kortet (universitetet i gamla delen av stan, utanför en av ingångarna till biblioteket) och då upptäckte jag att det fanns en likartad bild på websidan:
https://www.uu.nl/organisatie/faculteit-geesteswetenschappen
Utrecht är min favoritstad i Nederländerna. Mycket trevligare än Amsterdam.
Skicka en kommentar