fredag 12 mars 2021

 Det som betyder nånting ....


Första dagen hemma på riktigt, ja, efter dagarna på sjukhuset 
Det känns  b r a .
Jag är superrött mellan varven och superpigg mellan andra varv. 
Tänker ofta på dom två kvinnorna som jag fick dela rum med; på en två-sal, och mest tänker jag på den som kom natten mot igår och som var så nära att kvävas 
En finska som drabbats av en stroke dessutom. 
Tjugo år äldre än jag själv. 

Men för  övrigt?
Jag har diskat (vilken lycka ., att stå vid diskbänken och titta ut), fyllt på med fågelfrö .., pratat med dom allra närmaste .., gjort alldeles för många inlägg på instagram ., tagit emot blommor och hälsningar .., tänt ljus .., och nu sitter vi i var sin del av soffan Ektorp och Harry är där också; helst nära husse. 

Det känns lite som att ha fått livet åter. 

I morgon ska cortisonet halveras; från tolv piller på morgonen, till sex. Skönt! 
Det känns som om man har en mopedmotor på högvarv inombords. 

Ja, men ungefär så är det väl här. 
Och hur underbart är det inte att mossfolk nu fått komma hem!! 

Nu mot soffhörnan och pip-flöjten.

3 kommentarer:

annannan sa...

Så skönt att du är tillbaka och på bättringsvägen. Jag har varit så orolig och tänkt så mycket på dig och er, men bara tänkt, inte velat tränga mig på. Det var en sådan lättnad att höra från Rexxie, det kunde ju ha gått hur illa som helst. Fortsatt god bättring!

Elisabet. sa...

annannan: tack för rara ord! Nu är det kväller .., pv mår inte så bra, han gick i säng vid åttasnåret, med lite högre feber än vanligt. Ja, Gud .., han har ju inte fått någon behandling som jag själv.

Anonym sa...

Skönt att du är hemma igen! Har tänkt mycket på er båda och undrat hur det varit med er. Nu får tillfrisknandet ta dem tid som behövs. Kramar från ellem