Augusti 2023 ...
Den 2:a augusti fyller äldsta dottern 51 år. Om man får barn i unga år (18 får väl räknas in i avdelningen "unga år"), ja, då känns det NÄSTAN som om ens ätteläggar kommer ikapp en själv.
Nästan, alltså.
Bilden uppe till höger visar henne under de första månaderna, då vi bodde hemma i Malå, då pappa T gjorde lumpen. I november flyttade vi till Lycksele, sju månader senare till Sollentuna, ytterligare ett år senare till Kungsängen och fem år därefter - flytt till Malå -. På
I augusti får vi bilder från Bjäresjö, där exet och Karin har huset fullt av småvalpar! En av dem ska bli deras, men inte den på bilden.
Vi får besök av sonen med familj och Elliot sitter mer än gärna i pv:s knä. Fotboll på tv, tydligen.
Utanför Ankaret träffar jag ett härligt gäng från Danmark. Dom är på cykelsemester med sin bedstefar som heter Tim och det är så himla trevliga ungdomar som nu förser den äldste med lite "förning", innan resan går vidare till Varberg.
Barnbarnens namn är Hans, Jesper och Julius. När jag skriver namnen, uttalar jag dem inom mig på danska.
"Häns .., Jesper og Joulius".
Och i augusti blir det bröllop i Karlstad! Vi bor på camping lite utanför stan och vigseln hålls i ett gammalt kapell i Mariebergsskogen, bröllopsfesten i en koloniträdgård (föreningensstugan) och det är så vansinnigt trivsamt.
Inte en kotte känner vi förutom brudparet, men det går bra och alla är rara och vänliga.
Jag håller ett kort tal till brudparet (mest till bruden) och får inte migrän efteråt. Hurra!
Så här ser brudbuketten ut och jag tycker att den sååå mycket symboliserar bruden, som är Turtlan.
Tack, att vi fick vara med!
2 kommentarer:
Ja tänk så jag tyckte om den buketten. Kan man bli kär i en brudbukett? Jag blev det!
Nu hänger den och de andra buketterna på tork i förrådet. Kunde inte släppa taget.
Ja du har så rätt att ni kände ju inte någon förutom oss.
Men tänk att det tänkte jag inte alls på. Jag måste ha tänkt att eftersom jag / vi kände alla gästerna… men det innebär ju inte att alla gästerna kände varandra. Så knäppt man tänker ibland.
Det var så roligt att ni kom. Du (och PV) halvkul liksom varit med på resan 🤗
Åååå så mycket välkomna tillbaka!!!
Turtlan: Den där buketten var så inbjudande .., den var så mycket "Du" och jag kan inte förklara varför.
Skicka en kommentar