En måndag i januari ...
Regn och rusk när vi åkte till Falkenberg (hej svejs till pv!), men lite solsken på väg hem igen - och det blev bara bättre och bättre - och väl hemma körde jag längre ner på Ejdervägen, den som svänger av efter parkeringen och då går rakt söderut och slutar med en vändzon.
Kanske hade jag hoppats att solen skulle ha hunnit liiite längre ner mot horisonten, nu blev det väldigt ljust, men fint ändå.
Fick precis sms från pv nu, när klockan är 20:47.
"Vi rullar snart in i Hallsberg nu!" skriver han och jag tänker att där bor ju mossfolk med sin härliga familj.
Om allt går som det är tänkt, är tåget framme i Östersund (och där i närheten bor ju Eva Grelsson och i Krokom bor Gunnar Rindå) kl. 06:25 i morgonbittida och 07:15 tar han bussen till Dorotea. Knappt tre timmar tar den turen och så bär det av mot Umeå och den resan tar också tre timmar. Framme i Skellefteå 16:35. Tur att han har minst två böcker med sig.
Tittar - samtidigt som jag skriver detta - på Husdrömmar. Å, du milde tid .., vilken energi människor tycks ha!! Det renoveras hus på hus och så tjopp bara, köper man ännu ett hus: nu i Italien. Om jag är avundsjuk? Ja, på deras till synes omättliga energi, kanske. Och ett gammalt hus i Italien med olivträd på innergården, det vore ju inte så tokigt.
8 kommentarer:
T och jag bara tittade på varandra. Herregud!
Fast vi var lite tuffare än du i våra kommentarer (till varandra). ;)
Du menar Husdrömmar ..? Ja, jag begriper inte hur människor har råd? Det är ju såna enorma projekt! / Elisabet
De där husdrömmarna blir lite väl hysteriskt, tycker jag.
Anne Lundberg måste vara släkt med Luuk.
Jag blir bara trött av den typen. :-/
Bert och Tony: Och det vore väl intressant med även till synes vanliga människors projekt. Det har blivit så extremt, alltsammans, tycker jag.
Klarar inte av varken Gert eller Anne så jag avstår
Det finns ju miljoner olika grupper på Facebook och idag upptäcke jag en som handlade om Husdrömmar. Det kan inte vara enkelt att vara producent. Hälften tyckte ungefär som du Babsan och andra hälften tyckte att det var det bästa programmet och helt klart bästa programledarna! Jag tycker alltid att det är så fantastiskt, detta hur olika vi människor är. Det var likadant med en grupp för På Spåret. Jag har själv svårt för somliga deltagare som jag tycker tar precis allt syre, men se, det vimlade av tittare som tyckte precis tvärtom! Det måste vara omöjligt att göra program som är dom flesta till lags.
Jag tänker på paret som köpte hus på Österlen och sen i Italien.
Har de inget jobb? Jobbar de med detta på heltid? Eller hur försörjer de sig? Förstår man skulle kunna hinna mycket mer om man inte jobbade men de flesta av oss behöver l en inkomst.
Eller lever de på att köpa billigt, renovera och sen sälja dyrare?
Jag gillar husdrömmar men varje gång tänker jag hur vissa har blivit så praktiskt lagda jämfört med vissa andra…. typ jag…
Skicka en kommentar