Ett köp som tog t i d ....
Upptäckte i början av veckan att Willys sålde lammframdel för 90:-/kilot. När vi så körde hem från Ecke och Britt igår, svängde vi förbi ovan nämnda butik och där i frysen, där låg lammframdelarna och det var stoooora bitar, på drygt 2 kg!
Tanken var att jag skulle koka köttbiten och få rejält med fin buljong och så kunde jag ju ha köttet till soppa eller kanske dillkött, men hjälpas .., vilken oändlig tid det tog att få köttet mört! Flera timmar! Ganska fettt visade sig köttet vara, men det fetaste skar jag bort och Sigge fick några småbitar (föredrog dock kalkonfrikassén), jo, men det blev bra till slut.
På nätet var det enda som gällde att ugnsteka i framdelen i flera timmar .., ja, ja, men gjort var gjort och det gick ju bra det här med.
Nu ska jag i morgon äta soppa med potatisbitar samt morötter och kanske lite annat till, persilja förstås.
Som vanligt tycker att det enkla är det godaste.
1 kommentar:
Sådana långkok gjorde jag ofta hos pappa, för att skära upp och frysa in i buljong, som han sedan kunde göra dillkött eller pepparrotskött av (eller antagligen oftast åt bara uppvärmt) på. Jag lät det alltid koka tills det blev mört, med definitionen på mört att det gick att peta isär bitar med en trägaffel. Det tog säkert tre timmar eller mer ibland. Och min mormor hade en gammal spis i tvättrummet i källaren där hon kunde göra sådana långkok utan att få matlukt överallt. / annannan
Skicka en kommentar