Tidig morgon en tisdag i april ...
Ni som tittar in på min sida på Instagram, tänker förstås .., "jaha, nu är det samma sak som där!" och det är det ju, men det här är ju mer som min dagbok - om än öppen -.
Dessutom är det såå mycket enklare att gå tillbaka till bloggen när jag letar efter nåt särskilt, ja, än på instagram. Alltså skriver jag även här om dagens besök på kyrkogården i Steninge Kyrkby.
Så nu på morgonen frågade jag pv om han kunde tänkas följa med, allra helst innan det blev för skarpt solljus och jodå, det kunde han.
Och vilken överraskning det blev! Vilken totalt underbar liten kyrkogård!
I nästan allting tycker jag bäst om det som känns enkelt och precis så var det här.
Själva kyrkan (och kyrkogården) är belägen vid foten av en ekbacke - för dagen översållad av vitsippor - och alltsammans kändes så ..., hemtrevligt, om nu en kyrkogård kan vara just hemtrevlig och jo, det kan den.
En liten minneslund med naturstenar finns alldeles vid sidan om kyrkan och med ekbacken intill. Ser ni eklövet på stenen, ja, på den allra översta bilden? Så fint!
Och s o m jag grunnar på vem denne "Artur" var! Och så ursnygg text och den annorlunda färgen på hans namn.
Det fanns hur många gravstenar som helst där den dödes namn föregick av yrkestiteln "Lantbrukare". Var det ett kvinnonamn, så var det "Lärarinnan" som fick med sitt yrkesval.
En kustroddare - C.J Andersson f. 1842 och död 1912, från Hulabäck - fanns också, liksom kustvakten J.H Carlsson, född 1840 och död 1900, även han från Hulabäck. Det är ju såna yrken som man av naturliga skäl aldrig ser på en gravsten hemmavid. Kanske var de två männen kamrater?
Och här, under den fina stenen, ligger Margit och Karl Gustafsson, eller i alla fall deras aska.
Lite längre ner, mot sockenstugan till, där hördes vatten porla .., aha, som en liten bäck var det och hur lycklig blev jag inte av att upptäcka kabbelekor!!
När vi flyttade hem till Malå försökte jag plantera just kabbelekor i vår rabatt - utan minsta tanke på att dessa helst vill vara vid vatten - och så ledsamt när dom inte alls trivdes!
Men här .., oj, vad det prunkade! Jag älskar kabbelekor!
Och det spirade av grönska överallt! Som här, uppe på stenmuren.
Just såna här kyrkogårdar tycker jag om.
8 kommentarer:
Älskar kabbelekor!
...och nu har jag fått reda på att kabbeleka kommer från kabling/kavling och heter kabeleg/kabbeleje på danska. Och även kabbelök och kalvleka på svenska.
Underbart inlägg! ❤️
Gillar också att gå på kyrkogårdar. Det är så rofyllt.
Ja, här är en till! Minns ni hade besökt Dikanäs och körde därifrån, så stannade vi till vid någon större bäck där en strömstare stod på en sten .., och där, vid bäcken, där växte kabbelekor!
Ja, visst är det! Så fridfullt i dessa orostider.
Alltid lika intressant! Minns hur förvånad jag blev när danska väninnan utbrast - vid synen av ett stånd vitsippor - "ah, där är ju ANEMONER!" Nej, vitsippor, svarade jag .., men på latin (och även danska) är det ju just anemoner.
Tack. Hjärta.
Skicka en kommentar