Elisabet

Efteråt ...

Tidig morgon. Det blev en natt i min egen säng, sen kom småttingarna och vi fick i alla fall två hela dagar tillsammans. 

Vilken present! Man får vardagskänna varandra utan att någon mamma eller pappa är med. 

Att ge fåglarna mat tillsammans .., bada i havet tillsammans, hålla i en hand när någon är orolig att till havet återbördade krabbor ska bita honom i foten.

Och detta ständiga krabbfiske som förenar olika åldrar!

Och Viggo som - enormt exalterad - fick två krabbor på en gång och hojtade högt av glädje. 

Idag återgick allt till det vanliga. Pv tog Edvin (nyss fyllda 7 år) och åkte till High Chaparall för en heldag tillsammans och själv har jag legat däckad och känt mig så vissen. Hittade ett covid-test - inte för att det gör någon skillnad vad man drabbats av - men se, den - testen - hade nog förändrats, för det lilla, lilla röret som ska fyllas med vätska, ja, det kom ingen vätska alls från pipetten, den var alldeles tom. 

Bettankax har födelsedag idag - GRATTIS, grattis du härliga kvinna -!

Klippte ner humlen i ett försök att få frisk luft, inte all humle, men det slingriga som snärjt in sig i bland klematis och även i blomlådorna .., plockade undan lite .., stöp sedan på sängen i pianorummet och har blivit liggande där resten av dagen. 

Fick sms från Maria. "Hemma", stod det på meddelandet. Anar känslan av att komma hem till sitt. 

Läser nyheter på nätet. Det polska ovädret Karl-Heinz är på väg in mot vårt land och stora mängder regn väntas komma in över Gävle och därefter dra sig vidare norrut. Och så tittar jag på ett program med titeln "I Svennis skugga", som handlar om Tord Grip. Pv inleder sitt hamnvärdskap ikväll, 17-19 varje kväll hela veckan och det brukar han tycka om.

Och så saknar jag min gröna linneklänning, den som insomnade för kanske fem år sedan.