Elisabet

Tisdagsfönstret ...

... var en gång mitt fönster. Här på Regementsgatan  - mitt emot lilla Fridhems Livs - bodde jag i sju år. Aldrig tidigare hade jag haft en egen lägenhet och jag var fyrtionio år när jag tog steget, fick egen nyckel och jag kände mig så innerligt lycklig. 

"Men vad är det som händer med er kvinnor när ni kommer i den åldern ...?" sa en man till mig. 

Ja, vad är det som händer. Jag har två döttrar, den ena skilde sig vid femtioett års ålder, lämnade södra Sverige, tog hundarna med sig och flyttade till Malå .., den andra är nu fyrtionio år och har börjat ett helt nytt liv. Båda med långa äktenskap bakom sig. Emmas pojkvän hade sagt något i stil med att ..., "Det tycks som om det är starka kvinnor i din familj .., din mamma, din mormor och din moster .., alla har dom brutit upp". 

Idag är det måndag och endast fyra arbetsdagar kvar för pv, innan det är blir jullov. Det blåser friskt ute och en charmig äldre man från Småland skrapade i tv 4  fram en kvarts miljon nu på morgonen och oj, så glad han blev. Precis som Ecke visade det sig att han endast var innehavare av ett öga och det var i en bandymatch han fick ett klubbskaft i ögat och så blev det som det blev.

 Här är eld i kaminen ..,. och som vanligt står mitt hår åt alla håll och kanter. Nej, jag ska aldrig mer ha kort hår, det är hundra gånger jobbigare än att bara sätta upp det.