Elisabet

Dag 6 ...

Minus sjutton grader, sol, och ljust blå himmel. . Tänk, att detta har jag bjudits på så gott som varje dag. 

Och solen går idag ner 15:04.

Maria arbetar eftermiddag, men har dessförinnan storstädat hela lägenheten.

Jag åker till Skellefteå i morgoneftermiddag, övernattar hos Agnetha och flyget går vid 6-tiden på onsdagmorgon från Skellefteå. 

Maria i sin tur tar bussen till Lycksele och flyget därifrån till Arlanda, också på onsdag. Hon ska hämta bilen (den nya, eller den som hon har köpt efter kraschen). Kvar här i Malå blir herr Göransson med  hundarna.

Pv ringer och säger att dagens lektioner har gått över förväntan - inget strul -! Så bra! Förra fredagen var det stort möte i gamla Forumbiografen, med föräldar, elever och lärare. Det delades in i olika grupper och frågan var bland annat hur språket kunde förändras bland eleverna? Hur få bort alla f ... you, könsord och hemskheter som singlar i luften.

Själv har jag blivit bjuden på lunch på hotellet av Birgitta; mamma till Marias bästis genom skoltiden och även nu. Där sitter vi bland gul-jackklädda män som har lunch och så är där också tyska turister från Hannover. En kvinna menar att något vackrare än dagarna här, även om det varit väl bistert, har hon nog aldrig varit med om. 

Frågar dom rara flickorna i receptionen om dom - flickorna alltså - pratar tyska? Nej, absolut inte, men personalen i köket gör det, ja, kanske var dom t.om från Tyskland. Engelska går bra .., så var det inte för trettio år sedan när vi hade tyska turister i kassan på Ica. Kanske har det nu förändrats .., t.om finska skidåkare pratar ju bra engelska numera, ja, även en del ryssar.

Kommer hem efter lunchen. Det ringer på min mobil. 

"Maja", står det i displayrutan. Jag tänker att det kanske är barnvaktande på gång. Nej, inte alls. Det är Viggo som vill prata med sin farmor. 

"Ja vill vaaa me dig ..", säger han, lite puttrigt.

Jag säger att jag minsann längtar efter honom också och nästa gång vi ses, kan vi ju leka doktor, det tycker han om, särskilt att plåstra om. 

"Nää,, ja vill va polis!" säger han bestämt. 

"Okej, då kan jag vara tjuv", säger jag. 

Sen är samtalet slut. 

Mer behövs inte heller.