Elisabet

Annandag påsk ...

Klockan är 07.00 och huset står kvar, trots en kväll och natt då man trodde att taket skulle tacka för sig och blåsa iväg. Vi satt i vardagsrummet, hade eld i kaminen och funderade på hur högt vattenstånd det skulle vara nere vid havet, men då var det becksvart ute och vi blev kvar inomhus och fick fortsätta att fundera. 

Tidigare igår påskmiddag tillsammans med Sonja, dottern Maria och hennes pojkar Alfred och Elliot. Vi satt i uterummet hela tiden och försökte bland annat övertala Sonja - som i juni blir 93 år - att inte sluta äta efter klockan 12 på dagen, men se, det tyckte den rara Sonja var helt onödigt. 

Eftersom såväl min mamma som min äldsta syster arbetat som sjuksköterskor och eftersom Sonja dessutom varit distriktssköterska (en yrkesgrupp som mamma beundrade mer än övriga i sjukvården .., det var starka kvinnor som var vana vid att fatta egna beslut och ofta - i alla fall i västerbottens inland - inte alltid hade läkare att snabbt konsultera i fall det blev problem) .., jo, med denna min dock begränsade erfarenhet av just sjuksköterskor, så vet jag att dessa kvinnor inte låter sig ledas så enkelt. 

Så visade det sig bli med Sonja också. 

I flera timmar blev vi sittande i uterummet (som värmts upp av solen) och Maria som väl drömt om att sönerna skulle dela hennes intresse för teater och musik, ja, hon har som så många andra föräldrar fått finna sig i att barn - precis som sjuksköterskor - gör som dom vill. 

Den ene tränar jiu-jitsu, den andre bågskytte.

Själv har jag ju - hittils förgäves - försökt att få alla tre barnen och numera även barnbarn och bonusbarnbarn att intressera sig för fåglar, men det tycks dömt att misslyckas.

Nu är klockan snart halv åtta och ännu ingen pv som vaknat. 

Själv hade jag väckning halv sex .., gick ner till köket och gav katterna mat och släppte ut dem (vi har kattluckan låst på nätterna, så ingen främmande katt kommer in ). 

Båda katterna stod länge och  t v e k a d e  inför all blåst och hur det liksom  d å n a r   ute bland träden och framför allt, från havet till, innan dom tog språnget.

Lyssnade till Europapodden nu på morgonen som handlade om de stigande energipriserna. En kvinna någonstans i Storbritannien vittnade om hur hon nu får gå med sticketröjor och ta fram filtar att värma sig med inomhus ..., och i Frankrike protesterar lastbilsförare inför höjningen av diesel. 

Europapodden har bytt programledare ett otal gånger; den senaste heter Catarina Spåre Gustafsson och jag tycker att hon är så bra! Här en länk till det senaste avsnittet om någon är intresserad.