Elisabet

Lördag ....

Tanken var ju att pv och Viggo skulle övernatta i tältet, men se, av detta blev intet. 

"Farmor, det var jättemånga spindlar och flugor i tältet!" sa Viggo, som annars är en tämligen modig ung herre. 

Själv låg jag i gästrmmet, det som en gång hette Gunnars Rum , sedemera Marias rum och numera bara Gästrummet. 

Fönstret på glänt.

Lugnt och fridfullt. 

Och idag ett morgondopp efter frukosten. 

Ska man till stranden - där det är grusväg - måste man såklart springa och jag bara  v ä n t a d e  och jodå, plötsligt stöp han med ansiktet i smågruset. 

Väl hemma igen lekte vi sjukstuga. Jag var sjuksyster förstås och rengjorde såret med handdesinfektion och en spruta fick han såklart och ett fint plåster.

Därefter var allt frid och fröjd. 

För övrigt har dagen bestått av boccia-spel (alla tre vinner lika ofta)  och det är himla roligt. 

Nu spelas fotboll ute på gräsmattan och jag undrar vem som har roligast, den yngre eller  sjuttioåringen?

Igårkväll upptäckte jag hos SVT-play en helt underbar dokumentär-serie som heter "Sjukhuset - Med livet i händerna". 

Det handlar om tillvaron på Rigshospitalet i Köpenhamn och var verkligen så intressant. 

Varmt. 

Mänskligt. 

I ett av avsnitten sägs det att detta med ablation (när man bränner av vissa nerver kring hjärtat, för att blockera impulserna, de, vilka skapar flimret) var danska läkare först med, men se, det förstår jag inte.

Inte när jag läser 

på om det hela, i alla fall. 

Två av sköterskorna är kompletta änglar och kanske är det det danska språket som gör att det låter så mjukt och vänligt .., men jag upplever att det är en så familjär stämning på avdelningarna. 

"Ja, ja .., det är väl för att det är tv-inspelning ...?" säger den mer cyniske (eller realistiske) tittaren, men jag känner ändå så här. Men oj, så omodern inredning på vissa avdelningar! 

Just nu säger Viggo att "det är som evighet innan pappa och mamma kommer ....!" Det hjälper dock att slå ihjäl flugor med flugsmällan för att den känslan - åtminstone tillfälligt - ska försvinna. 

Så är det här i gula huset.