Elisabet

 En hit-och-dit-bok ...

Stor glädje blev det igår, då, när jag fick meddelande på mejlen att Valérie Perrins senaste bok - "Kära Faster"  -, den jag stått i kö för att få låna, nu äntligen hade anlänt till Harplinge bibliotek. 

Av författarens böcker har jag tyckt i särklass bäst om "Färskt vatten till blommorna", så jag hade stora förhoppningar även på denna

Men oj, det tar tid för mig att komma in i handlingen. Här skuttas det mellan olika årtal och även mellan vem som egentligen berättar. 

Är det Agnés ... ? Är det månne den döda Colettes granne, hon som tydligen ruvar på en hemlighet?

Förr i världen fanns det ofta ett persongalleri i början av böckerna .., just den biten saknar jag nu. 

Jag har helt enkelt svårt att håla isär allesammans. Eller håller hjärnan .., den där "hålla-isär-delen", på att krackelera? Är det månne "Petter och hans fyra getter" som gäller numera, eller Torgny Lindgrens romaner där jag inte har några som helst problem att följa med i handlingen. 

Eller .., är jag helt enkelt för okoncentrerad? 

Nåväl, idag när pv och Edvin givit sig iväg till Hasslöv (där är även Edvins pappa och hans morfar och mormor för att lyssna till Dan Hylander),  d å   ska jag lägga mig raklång på soffan Ektorp och ta tjuren vid hornen, det vill säga, göra en omstart av boken. Inalles femhundratjugosju sidor är det, det är liksom ingen lättviktare. 

Tittade precis på några recensioner och en man - Ola - skrev så här: "Välskriven, men för lång och snårig."