Elisabet

Kalas en onsdag i slutet av oktober ...

Hurra, hurra för fina Britt som idag har kommit till nittiosjuårdagen .., bara tre år kvar till hundra! Två år yngre än Ecke. 

Eftersom vi hade rörmokare på plats här hemma, var det osäkert om vi skulle hinna gratulera henne, men se, VVS-mannen (som visade sig heta John) arbetade raskt och vi kom iväg någorlunda medan det var dagsljus. 

Där hade då redan Birgitta och Annelie varit, men vi fick träffa Sten och Barbro; han är - precis som Ecke - uppvuxen i Ystad och detta är stolta skåningar må ni tro. 

Britt är född och uppvuxen i Nässjö i Småland, läser väldigt mycket, är kreativ och konstnärlig och alltid så personligt klädd. 

Här en bild medan de ännu tillbringade vår, sommar och höst i huset här snett mitt emot oss. 

Hur många år sedan kan det ha varit när bilden togs? Tolv, tretton? Minst.

Små akvarellhälsningar i form av ett bokmärke .., från Britt. 

Och skriver annorlunda gratulationshälsningar gör hon också. 

Och hon älskar att bada i havet, även om det blir allt mer sällsynt, då hon och Ecke numera tillbringar mesta delen av tiden i sitt trivsamma hus i Halmstad.

Kalaset, ja. 

Vi satt vid matbordet tillsammans med Sten och Barbro, där var två vaser med mängder med rosor i .., det var tre sorters kakor och en god tårta och där var även sonen Jonas, numera pensionär och rätt nyligt hemkommen från en veckolång (eller kort) resa till Armenien och det bjöds på Cava och kaffe och blev prat om allt; från Trump till Ystad, till att arbeta inom rörbranschen (Sten) och ha varit lärare i biologi och kemi (Barbro). 

Prat blev det också om hur hummerfisket gått .., visste vi möjligen hur det var med den saken ... (visste vi inte) .., om olika bilar (Audi, BMW och Kia) .., om att inte uthärda det ständiga pladdret från morgon-tv (Ecke) ..., om Halmstad BK:s eländiga fotbollssäsong .., favoritmaträtter (bruna bönor med fläsk, svarade Ecke .., Britt tyckte om det mesta som var lite salt .., Sten sa Skånsk äggakaka med fläsk, pv nämnde sin egen anrättade lever med mycket sås .., ja, lite så ...) och efter en och en halv timme tackade vi för oss och åkte hemåt, ja, det gjorde även Sten och Barbro.

Lagar god (och säkerligen lite salt) mat, gör hon också, denna rara Britt. 

Här var det lax på gång. 

Nu är vi i alla fall hemma igen, till mörker och till ett  nytt rum som redan fått upp lite värme, då golvvärmen är på gång. 

H ä r l i g t! 

Där inne blir det således inga element. 

Medan vi var på kalas, ringde Anders och sa att "Just nu passerar vi Karolinska Sjukhuset och pojkarna har fått se var faster Mia arbetar ...". 

Allt gott och väl alltså och den trygge John Carlsson läser Västnytts nyheter prick nu.