Fem över elva ...
onsdag 23 december 2020
Kvällen före kvällen ....
Och så dagens stjärna ....
Dagens fönster ...
... kom med posten härom dagen (häromdagen ...?) och avsändare, ja, det ska ni få se vem det var, men först ..., titta, så fint med mannen som har ställt fönstret på glänt för att titta ut över den del av världen som han kanske känner som sin?
Eller är han på besök?
Och katten sitter där på taket och spanar mot himlen och det är stora snöflingor, säkert såna här lätta som man var glad för - då blev det så mycket enklare att skotta infarten -.
tisdag 22 december 2020
Tisdagkväll ....
En dag när inte mycket hänt, annat än att det har regnat mest hela tiden.
Och vi har städat undan ., jag har slagit in blomsterkorgar med cellofan och skrivit små brev som sattes fast vid blommorna och pv har dammsugit och fixat middag och vi har tittat på favoritprogrammet "Engelska Antikrundan" - mest för att dom flesta som deltar i programmet verkar så rara och sympatiska - och jag har ordnat med små, små ljusslingor (aldrig haft så många i hela mitt vuxna liv!) och så har jag legat på soffan Ektorp och läst julhälsningar som landat i postlådan och som alltid gör mig så glad.
Nästan varje dag tar jag fram bunten med dom här korten och tittar på dem .., lägger märke till alla olika handstilar (fyra stycken har större bokstäver än andra, tre är lärare, en är sjuksköterska) och ett kort är pyttepyttelitet och två har nästan identiskt likadana handstilar (Eva på Frösön, numera Rödön och Lisbet i Sthlm - före detta Londongirl på bloggen), men alla sprider dom sån glädje!
Ett kort visar mossfolks fina småttingar som inte längre är några småttingar, utan mer killar .., och båda har lucialinnen och tycks så glada .., och ett annat kort visar en svart - vansinnigt söt - hundvalp i Bjäresjö i Skåne.
Ett julkort innehåller ett fönster och det kommer på plats i morgon.
Dagens fönster ...
måndag 21 december 2020
Dagens fönster ...
söndag 20 december 2020
Skillnaden ....
- Plötsligt hör han när blinkersen är igång på bilen. Ett sååååånt irritationsmoment det har varit, när jag ideligen har fått säga till honom och till slut börjat oroa mig för hans mentala hälsa.
- Att äta hårdbröd tycker han är hemskt .., han hör sig själv tugga på ett annat sätt.
- Förut när han kissade tyckte han att det lät det mer som lilla bäcken här i Stensjö, nu påminner det mera om Avestaforsens brus.
- Till och med att promenera blir annorlunda ., stegen hörs mycket mera!
Dan före en massa andra dagar, plus Dagens Fönster.
En härlig helg! En b r a helg. Vi har hunnit med ovanligt mycket och jag känner mig helt lugn inför den stundande julen.
Vi har, tillsammans med rara vänner, badat i havet (jag tog två dopp!) och efteråt glögg och pepparkakor och annat gott utomhus. (Jag höll på att skriva "distansfika", precis som om man hela tiden måste tala om att Man Gör Rätt). Underbart trevligt var det.
Och så har vi träffat en liten valp och en lurvig liten pudeltyp och harry var glad och sprallig. Vi har också ställt en korg med ägg från bonden i Ullarp, plus en drös praliner, utanför en ytterdörr hos någon jag sååå gärna hade velat krama om och önska God Jul, men vi bara körde vidare och så sms:ade jag (så inte råttor eller möss tror att detta goda är avsett för dem) och fick en hälsning att pralinerna var utsökta.
Vi har också ätit goda hamburgare på en restaurang och jag kan berätta att endast två av tio bord var upptagna i serveringen, båda med längsta avståndet från varandra. Vid det ena bordet satt en medelålders man iklädd jägarbyxor och en grön jacka med kattmönster på. Två flickor i lågstadieåldern gjorde honom sällskap.
När det lilla sällskapet lämnade serveringen, ropade mannen högt: "Tack så mycket!" till personalen som inte syntes till just då.
Vad väntar nu?
Jo, i morgon har pv tid för ortopedbesök för sin onda häl och såklart har nästan det värsta gått över och så är det ju ofta; först är det väntan för att komma till vårdcentralen, därefter väntan på att en remiss ska ha kommit fram till rätt mottagare och så väntar man på att få kallelse .., allt detta tar ofta månader och då har det man sökte för gått över och det är ju bra, men känns aningen pinsamt. Och man tänker .., ja, men om det nu börjar om igen ..,? Då blir det ju en evig rundgång.
fredag 18 december 2020
Dagens fönster ...
"Här får du ett eftermiddagsfönster. Inte så spännande kanske, taget i vårt kök. Mest för att dokumentera det nästan totala mörker som sänker sig redan klockan 15.07 över Norrtälje.Hälsar Monet som ofrivilligt och akut nyss legat på sjukhus och igår blivit uppringd från deras smittskyddsenhet och informerad om att jag under vårdtiden blivit utsatt för smitta från Covid-19-sjuk person.
Vad jag tycker om den svenska pandemihanteringen låter sig inte uttryckas i ord! Nio månader i egen total karantän och sen eventuellt smittas av slarviga unga människor utan vare sig munskydd, handskar eller handtvätt på en geriatrisk vårdavdelning med extremt sjuka äldre människor - helt ofattbart!"
torsdag 17 december 2020
Igår tog jag mig an ...
En glimt av sommar ...
Torsdag och det regnar ...
Nej, jag ger upp.
Det b a r a krånglar när jag gör ett inlägg.
Förhandsgranskar jag, då ser allt bra ut.
När det är på plats och publicerat, då har högersidan försvunnit och befinner sig plötsligt längst ner på sidan.
Och det är liksom ingen konsekvens.
När jag går i säng ser allt bra ut, när jag vaknar är det förändrat.
onsdag 16 december 2020
Och så ett kvällsfönster ...
... från Raggarön och där bor ju numera ingen mindre än Babsan - tidigare Barbro i Uppsala" -. Även hon har gått i pension och blivit friherrinna och vad jag kan utläsa av hennes inlägg här och där, så stortrivs hon med tillvaron!
Härligt Barbro och tack att du tog dig tid att ta upp håven!
Testar ännu ett inlägg ...
Till er som kommenterat ....
Tack ni som hade skrivit vad ni tyckte .., Bert i Luleå var en, Vonkis en annan, Monet skrev också och har jag nu missat någon så förlåt!
tisdag 15 december 2020
Dagens fönster ...
Jag låg på soffan och pillrade på Harrys ben - vilket är det bästa han vet - och jag hade tänt flera ljus .., fåglarna hade fått mat, sigge likaså och harry förstås .., och jag tänkte att nu ska jag titta klart på dokumentären om konstnären Edward Hopper (den jag började se igårkväll men valde att pausa; jag blev för trött), men just då plingade det till i min mobil!
Det var ett fönster från den numera superflitiga madamen i Portugal och vilken läcker bild!
Ja, men jag blev såå glad!
måndag 14 december 2020
En hel del krångel ....
... med Google idag, men det ordnar sig väl vad det lider.
(Jag kan t.ex inte klicka på länkar som jag lagt in, inte heller kan jag kommentera från min dator på egen sida, däremot om jag går in från mobilen).
Håller för övrigt på att bli komplett galen. När jag sitter i soffan i vardagsrummet hör jag hur tydligt som helst hur det låter som om nån g n a g e r på nånting .., men jag blir inte klok på var ljudet kommer ifrån?
Smyger in i köket .., i hallen, stänger dörren till pannrummet (utifall att) och vågar inte titta in i tvättstugan. Stampar i golvet. Ropar högt.
Harry blir förskräckt.
Dagens fönster ...
söndag 13 december 2020
Summering ....
Finaste morgonen ...
Det vinns vissa SVT-program som jag absolut inte vill missa och det är ofta program som på något vis fyller mig med varma känslor inombords.
Förutom nyårsdagens traditionella konsert från Wien - den som jag så sällan kunde se, eftersom jag då nästan alltid var på plats på jobbet - så är det Last Night of The Proms från Albert Hall (väldigt mycket glädje!), och så backhoppningen från Garmisch Partenkirchen, den som inte längre är så intressant, det är nästan ingen spänning kvar - alla står på benen -. Det programmet såg man tillsammans med pappa.
Ett program med balettdansande paddor och grodor, jo, nu kommer jag på det, det är baserat på Beatrix Potters sagor, fick mig också på fall!! Ååå, så jag tyckte om det programmet och så mycket julkänsla det gav mig! Här kan man se en liten snutt!
Och så är det ju det här med luciamorgonen och sändningen från SVT. Underligt är det ju att det sitter som fastgjutet i hjärtat .., den där bli-varm-känslan, för är det nånting jag verkligen inte ville vara när jag var liten, så var det lucia. Inte tärna heller, för den delen. Men titta på andra som sjunger vackert och har vita linnen .., det gjorde - och gör jag - gärna! (Jag är verkligen en iakttagare mer än en deltagare, det förstår jag ju).
Den här gången hade luciaprogrammet spelats in i Jukkasjärvi i Norrbotten och det var nog den i särklass vackraste produktionen jag sett, vad gäller Lucia. Det hela finns att se på svt.play och kan ses i hela världen. (Ska tipsa min syster i Australien!). Såååå vackert! Tack för det svt!
Dagens fönster ...