Det bästa för Ann i Göteborg ...

Med den fina påsen till “tvätteklämmor” måste jag ju vara med i dragningen även den här veckan.

Mitt bästa  var den fina, första jordgubben från min lilla odling i balkonglådan.

Jag har 4 plantor i lådan och en i kruka och det kommer bär hela tiden.

Jordgubbar är mina absoluta favoriter och jag verkligen frossar under tiden de finns. En liter om dagen är inte ovanligt.

Inte så strikt för en kolhydratjägare som jag, men när det gäller jordgubbar så får det vara så.

Jag äääääälskar jordgubbar!

Så är det bara!

Bästa hälsningar
Ann

Det bästa för Margareta i Huddinge ...

Hade aldrig trott att jag kunde bli så glad över en rullstol. Den är verkligen det bästa i veckan.
Jag fick den i tisdags.Väldigt glad över den. Jag har ju bedrövlig balans. Behöver rollator för att klara gå inne. Klarar inte längre att gå den lutande rampen till bilen. För rädd. I eftermiddag kan jag få en tur med bilen. Vitsipporna blommade sist. Glad!!!

Och i morgon får jag ut och åka igen, Det har varit jobbigt att inte kunna ta mig ut.

Kram till er alla!
Margareta i Huddinge

//Så underbart för dig, Margareta!!!

Och så kom en lista ...

Det var Anna-Lena i Tumba som varit och handlat och då hittade den här.
Och tänkte på bloggmadamen, hon med dom underliga böjelserna.

Tack snälla! säger jag.

Det bästa för Anna-Lena i Tumba ...

Hej på er,
det bästa i veckan är ljuvliga kvällar på balkongen i Tumba bruk där det både spelas yatzy och kastas gris.

Vi iakttar också det nattliga djurlivet med fladdermöss i luften och rådjur och sorkar som rör sig nedanför oss.

Kram Anna-Lena.


//Elisabet skriver: den som följt med på bloggen ett längre tag, vet nog att jag brukar spana efter Lyckliga Par. Javisst, det hela blir oerhört subjektivt - det är ju bara vad jag tror - men ändå .., lite tror jag att det stämmer. Vad är det då som gör att somliga ser ut att ha det bättre än andra?
Jo, dom  s e r  varandra. Och pratar med varandra. Och verkar bli glada när dom möts, till exempel vid kassan i affären. Jag minns ett par som råkade hamna intill varandra, utan att dom visste om det .., båda kom från sina respektive arbeten och så upptäckte mannen att det ju var frun som stod där bakom i kön och han blev så innerligt glad och kramade om henne och jag sa då att .., å, vad ni ser lyckliga ut tillsammans! Det var dom också, sa mannen och kvinnan unisont.
Och precis så är det med Anna-Lena och hennes John.
När vi var där på vinst-avlämningsbesök i vintras, då tänkte jag just det.
"Å, vilket samspelt par! Här är några som verkligen har valt varandra!"

Plötsligt händer det  ....

Just som man har krupit under täcket upptäcker man en stege som reses mot fönstret ..., och strax dyker självaste Romeo upp! 

Där står han, högt uppe i luften ..., men vad tittar han på?
Ja, inte är det på Julia!

Det är nog harry!

Det bästa för Anne i Mantorp ...

Bild från filmen ...

Hej på er i landet Halland!

 

Nu så har jag bestämt att det bästa i veckan för mig var filmen Lavendelflickorna som jag såg på tv.

Så fantastiskt skådespeleri och en så underbar film. 

Ofta går engelska filmer rakt in i mitt hjärta. 

 

 

Jag säger bara "En förtrollad april", "Howards End", "Ett rum med utsikt".

Åh, dom är magiska!

 

För övrigt så kom fyndet och ätandet av kantarellerna på andra plats.

 

Kramar från Anne i Mantorp. 

 

Fredagsfönstret ...

Hej!

Ett fönster fångat på väg hem från stugan idag.
Vi stannade vid Nässundets Station och tog en fika. Vedugnsbakade kanelbullar och varsin liten hallongrotta. Med hem i en påse kom deras underbara Äpplebröd.

Ett fönster kom med också

Turtlan

PS: Fler fönster kommer från vår tur till Skåne och kanske något mer land. De kommer när jag har "datortillgång". Ds.

Om man hade tittat lite mer noga ...

I kassan My ., vid tuggummit står Therese.

... på sitt schema, så skulle man ha upptäckt att det vankas arbete även på söndag.

Elva till två.

Jo, men det ska gå bra.

Världens finaste arbetskamrater .., dom finns nämligen på Ankaret i Haverdal.

(Och hade friherrinnan också arbetat, så hade det varit fullkomligt).

Det bästa för Kattis ....

Foto: Kattis.  Ja, det där kan man kalla att "bädda sängen"! hälsar Elisabet.

Det bästa i veckan, det är att jag vågade, och bokade en semester för bara mig.

Jag njuter enbart mitt eget sällskap, och det var minsann väldigt länge sedan som det begav sig!

Solvarma kramar från Kattis

Det bästa för Eva i Tyresö ...

Det allra allra bästa är att min make är bättre i ryggen!
Ett diskbråck i nacken har förmörkat sommaren!!! Värk, värk och piller i massor.

Till slut med hjälp av min sjukgymnast håller det på att lugna sig!!!
Puh! Han är 70 år och har aldrig plågats så.
Vilken lättnad!  

Från Eva i Tyresö.

En dag kvar innan dragning ...

Någon fler som vill vara med?
Förstapriset är en klädnypeväska, eller nåt sånt .., (sigge sponsrar) och tröstpriset är en ljuvlig tvål i en lika ljuvlig liten äggformad "ask", den är skänkt av Monet.

Mejla bara glädjen till bisse151@gmail.com, så är du med i dragningen.

Friherrinnan .., jag väntar på ditt bidrag!

Det bästa jag vet ...

Lilla Veras hand.

Det finns saker - såna där rent primära saker - som gör att jag blir alldeles varm i hjärtat.

Till expempel detta.
När våra töser var små, då brukade jag ropa in dem vid sjutiden på kvällarna .., så blev det bad i badkaret eller dusch .., på med pyjamasen .., sen fick dom kvällsfika i form av varm nyponsoppa och en smörgås, ja, eller nåt sånt .., borsta tänderna och sen  i säng. 
Men när såg dom Bolibompa?
Eller John Blund?
Kanske ropade jag in dem lagom till barnprogrammet?

Ja, ja.
I alla fall kände jag den allra största tillfredsställelse som mamma, då, när dom var rena och fina och mätta och belåtna och sen kröp dom ner i sina sängar och jag läste någon godnattsaga .., Lotta på Bråkmakargatan eller Hattstugan (och för Anders blev det Pettson) och så kanske vi bad Gud som haver och så blev det godnatt.

Vilken känsla det var!

Precis på pricken den känslan får jag varje morgon och kväll, när harry och sigge har fått mat.
Då, när jag ser glädjen hos sigge när han får Hemköps kalvmeny i pytteliten bytta och han äter så att det inte finns minsta lilla bit kvar!
Eller när harry får rester av middagen ..., stekt fisk, potatis, broccoli och morötter och äter med god aptit och sen slickar sig om nosen och tycks så nöjd.

Och pv säger ..."ååå, harry, du har världens snällaste matte!"

Det är grejer det!

Då blir man glad.

En enda ....

... ros blommar i rabatten.

Det räcker.

Och den är så fin, så fin.

Torsdag ....

Parasollet nu på morgonen ...

Helt ledig dag, ja, för min del.

Det blir frukost ute på altanen och vi ser hundratals starar komma farande för att landa i grannen Ingers körsbärsträd .., ljudet av alla vingeparen är nästan öronbedövande och jag skyndar mig in för att hämta kameran - nu ska detta förevigas! -, men då flyger dom förstås iväg och där står jag och väntar och väntar och väntar.

Harry har lagt sig på gräsmattan .., struntar som vanligt i morgonmat och skålen med dyr Pedigreefrukost står orörd. Den där labradorgenen som han lär ska ha, den ser man inte till särskilt ofta.

Och pv ska fortsätta med husväggen. Det ska reglas och isoleras.

Själv funderar jag på ett morgondopp i Steninge.

Dagens fönster ...

Från Ingela i Malå kommer dagens fönster ..., så annorlunda och så vackert!

Tack och bock!

Efteråt ...

Vid fyratiden åker jag till jobbet .., jag tar moppen och luften är ljummen och pv, han säger att nu, när jag inte är hemma, lovar han att inte vingla omkring längst uppe på gaveln, nej, nu ska han bara ta sig an den nedre delen. 

Vinglar gör han aldrig; han har världens balanssinne. 

Det är jag som är "kassaskåpet". 

Tre timmar arbetar jag och det är full fart hela tiden.

Alla tre kassorna är igång och töserna har koll på det mesta; cigarettskåpen ovanför kassa ett och två är välfyllda och likadant är det i snuskylen. Jättebra!

Jag tar några postärenden och nåt enstaka spel .., börjar komma ihåg plu-nummer som fallit i glömska .., tar kundkorgarna .., fyller på frukten .., pratar med turister från Italien (Verona) och Danmark .., och där är ett par från Älvsbyn i Norrbotten som tror att jag också är därifrån .., och en liten flicka som fyller tre år i november visar sina prinsess-skor som är silvriga, nästan guldiga och jag tänker - som alltid - att det är småttingarna som betyder mest!

Innan jag moppar hemåt skriver jag i kollegieblocket, det som ligger på bordet i fikarummet, och berömmer sommarjobbarna! 

Vad skulle vi vara utan dem? 

Hur skulle vi fixa alltsammans?

Såååå duktiga är dom! 

Kommer hem vid halv åtta. 

Då ser det ut så här på husgaveln .., pv har reglat och fått borta det mesta av tjärpappen och jag fixar middag (färdigmat i ugnen) och vi tar var sitt glas vin och jag berättar om hur det har varit på jobbet och hur glad, ja, rent av lycklig, jag är .., ingen smärta alls i mitt knä!

Det är som ett mirakel.

I morgon är jag ledig.

Lycka, det med.

Som en liten myra ...

Om en timme ska jag vara på plats på jobbet, för tre timmars tjänst.

Pensionatsvärden .., han har mycket mer att stå i.

Och duktig och flitig är han!

Ja, den vänsterhanden .....

Och så ringer sonen.
Han berättar att nästa vecka kommer han på besök och så får jag veta lite om tjänstgöringen i Karlsborg senare i höst och sen kommer det ...

"Du mamma, jag var i Båstad med några kompisar och vet du, där satt någon som jag kände igen och jag tänkte .., tänk, tänk om man skulle fråga om man fick fånga vänsterhanden till sin mamma ....?"

Nu gjorde inte sonen det.

Men tänk om ....

Besök ...

Herr och Fru Jehovas Vittne tittar förbi .., dom kommer in på gården så där tyst, nästan smygande .., och jag tänker på alla gånger jag står naken och svalkar mig med trädgårdsslangen, i tron att ingen ser mig.

Kvinnan har vit kjol och blå kavaj och mannen kostym.
Hon är av den mer pratsamma sorten .., medan mannen inte svammelpratar så mycket .., han vet vad han vill. Jag känner igen den sortens män från min uppväxt i Pingstkyrkan .., väckelsepredikantsorten som bara väntar på Det Rätta Tillfället.

En liten Elisabet viftar med armbågen ... i Pingstkyrkan i Malå.

Dom kommer just som jag står och funderar på hur jag ska ha det i rabatten .., och kvinnan frågar hur det är med mitt knä, för förra gången pratade jag i telefon och pekade på mitt nyligen opererade knä, ja, något surr blev det inte då .., nu står vi där och jag hummar som vanligt och är en mespotta .., och till sist får jag två broschyrer och mannen frågar om jag brukar titta i dem .., ja, läsa dem?

"Ibland ...", säger jag.

Om han hade sett min tunga, hade han upptäckt att den just då var svartprickig.

Efteråt lägger jag mig på soffan Ektorp och lyssnar till gårdagens sommarpratare, Marianne Bernadotte, 90 år.  Helt otroligt är det ..., på rösten låter hon säkerligen tjugo, trettio år yngre!

Igårkväll var det Allsång på Skansen och när bluessångaren Dough Segers sjöng, gick någons mikrofonljud ut i etern och allt blev bara galet och när sedan The Real Group sjöng, ja, då var det en enda mikronfon som verkligen hördes.
När jag idag läste på Allsångssidan på Facebook, förstår man att det lätt blir krig.
"Skjut ljudteknikern!" skrev någon.
 Arma människa att läsa allt detta!

Och i morse när det var dags för Sjörapporten, då kom ett helt annat program in samtidigt.
Ja, det är inte alldeles enkelt så här i semestertider, tänkte jag ..., jag som själv hade glömt plu-numret till såväl salladslök som jordgubbar och kände mig aningen ringrostig.

Dagen idag ...

Huvva, så hemskt att hela tiden höra eller skåda någon som vinglar omkring på en ranglig stege!

Men skorna är i alla fall utbytta.

Och är man själv höjdrädd, så tycks detta att befinna sig på nästan-taknivå, som att vara i himlen.
Och hur lätt kan inte en stege dråsa i backen!

Själv tänker jag ägna mig åt sånt som att vattna blommor.

Nånting frodigare än aubergineplantan har vi nog inte i växhuset!
Vilken kraft!

Tomater får vi i massor, men nästan ingen gurka längre.