Genom hela grundskolan, från ettan till nian, var Gudrun och jag själv klasskamrater.
Hon var den som hade den mest speciella handstilen .., stor och ganska snirklig.
Gudruns föräldrar drev Burwalls bok,- och pappershandel .., hennes pappa Åke var fotograf och alla i Malå har väl någon gång suttit framför hans stora kamera.
Numera är det Gudrun som driver affären och kommer man till Malå, är ett besök där ett måste.
Nästan allt känns som förut.
Dom speciella utdragslådorna ..., hörnan med musikinstrument .., leksaksavdelningen där mina småflickor höll till .., och godiset i glasburkarna!
På utsidan av affären fanns i min barndom en godisautomat.
Ja, Burwalls är helt enkelt en instutition i Malå.
Nånting som på nåt vänster alltid har funnits.
Och när vi nu är uppe och hälsar på, så tittar vi in i affären.
Borta är plingklockan som hängde ovanför dörren .., för evigt borta är tant Linnéa och farbror Åke bor numera på ett servicehem.
Men Gudrun, hon är kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar