 |
| Bilden är från Haverdal, tagen av mig och hör inte alls ihop med texten. |
Igårkväll läste jag ut Torgny Lindgrens senaste bok, "Klingsor".
Vad tyckte jag?
Jo, jag tycker att den var helt underbar.
Och sen tänker jag väldigt mycket på hur alldeles omåttligt svårt det måste vara att tilldelas rollen som översättare! Nej, jag begriper bara inte hur man lyckas överföra det lindgrenska språket till tyska, spanska, ja, till alla möjliga språk runt om i vår värld! Hur får man med nyanserna? Dialekten?
Och eftersom Torgny Lindgren, enligt baksidestexten, "är en av Sveriges internationellt mest framgångsrika författare", så torde översättarna ha lyckats!
I m p o n e r a n d e!
På sidan 189 kan man läsa följande och för mig är det Torgny Lindgren i ett nötskal .., själva sättet hur han skriver:
"Stundtals glömde vi att äta, våra blickar rörde sig över måltidens ömsom skimrande, ömsom skrovliga yta, ibland sökte de sig djupare ner, försjunkna i i beståndsdelarnas och sammankokningarnas hemligheter, somligt var igenkännligt och bara tillfälligt omgestaltat, annat slutgiltigt förvandlat: färsk fisk och torkad gädda, vita och bruna och röda bönor, gula och gröna torkade ärter, potatis, såväl mandel som bintje, lök, inte bara den vanliga gula utan också potatislök och rödlök, morötter och kålrötter, fläskbitar med svål och utan, torkat nötkött och renkött, frön av dill och senap.
Och vi såg sillsvansar, falukorv och prinskorv, rönnbär och lingon, gäddskallar och aborrfenor.
Då vi med sleven rörde om i grytan kom ett par små rödskimrande fiskögon upp till ytan i partikelsoppan.
Kan du ha lagt ner ett par mörtar? frågade vi.
Det är fullt möjligt, sade han. Det skulle inte förvåna mig."
3 kommentarer:
Jag tycker också om Torgny Lindgren, så skåning jag är och inte alltid "hör" texten, som du gör. Han är så ordrik och skriver så vackert och kräver en långsam läsning. DET gillar jag.
En av de intressantaste böcker jag har läst är brevväxlingen mellan Tomas Tranströmer och den amerikanska poeten Robert Bly som också är Tranströmers översättare (och goda vän). Där får man ta del av en del sådana funderingar.
Umberto Eco har skrivit om översättningen, böcker jag gärna skulle vilja läsa men när ska jag hinna?
Det går ju att överföra enfantastiskt poetisk stil på svenska till en fantastisk poetisk stil på franska. Men det går inte att ge en fransk läsare den känsla som en svensk läsare får av mört och morötter i en norrländsk soppa. Jag ser det smärtsamt tydligt när jag ser en svensk översättning av en portugisisk bok. I en av Lobo Antunes böcker refereas det till en soldat i republikangardet och jag ser framför mig en förstavärldskrigetfigur. I själva verkat är Guarda Nacional de Republica en gren av polisväsendet i Portugal och de ser ut så här http://annannan.wordpress.com/2013/01/23/spik-i-foten/
Ruta Ett: det kanske är enklare för en sörlänning att ta till sig T.L. om man först har hört honom .., då vet man ju hur det låter?
annannan: tack för tipset, jag ska försöka komma ihåg att låna den förstnämnda boken! Det här med översättning är ju otroligt intressant .., jag är fylld av beundran för den som kan översätta på ett "bra" sätt .., det bästa hade ju varit om man varit tvåspråkig och på så vis kunnat jämföra, så där som du kan.
Skicka en kommentar