Ja, den konsten har i alla fall inte jag lärt mig.
Jag vet inte hur många gånger jag har krupit ner under täcket och beslutat mig för att lyssna till antingen en ljudbok eller reprisen av ett radioprogram, men det slutar alltid med att jag somnar innan det ens har gått tjugo minuter!
Mannen vid min sida är - om möjligt - än sämre på hålla-sig-vaken-konsten!
Han slocknar inom två minuter.
I förrgårkväll gjorde jag ett försök med Lars Lerins vinterprat.
Icke, sa Nicke.
På´t igen igårkväll.
Samma sak .., då hann jag till avsnittet där denne filurige och härlige människa kommer till Iran och träffar en "liten sprätt i ljusblå skjorta, en hjärnkirurg", sen var det godnatt.
Nu på morgonen tog jag tjuren vid hornen .., hoppade in där jag sist slutade och nu har jag äntligen lyssnat mig igenom hela programmet (med ett kort avbrott när Nelly spydde i sängen)!
På en skala från 1 - 10 får Lars Lerins vinterprat en .....9:a.
Och jag älskar hans sätt att pussla in ljud bland pratet .., raspet av en penna ..., fågelkvitter ., sånt!
Nästa på tur är journalisten Terese Cristiansson.
Efter vinterpratet och glädjen över Lars Lerin (jo, en riktig glädje .., en tacksamhet över att man lever i samma tid som honom och får ta del av den mannens tankar ...) lämnar jag sängvärmen, pv och nelly som inte har mått så bra.
Ställer mig som alltid vid västerfönstret och tittar ut.
Häpnar!
Snö!!!
Eller åtminstone snöblask.
Mot öster såg det ut så här.
Bengtssons hus dolt av regndroppar.
Aha, östliga vindar idag alltså.
Och jag slänger på mig den slitna yllekappan och går ut och ger fåglarna mat.
Tre fröautomater fylls på .., pv kollar musfällan i köket, den där nio små möss mött döden, men nu äntligen tycks det vara tomt .., kanske har dom lärt sig .., eller kanske var det en hel liten familj som seglade iväg till mushimlen?
Senare idag väntar jobb och inte det minsta ont i några knän hade jag igår.
Man får ta det som ett Gott Tecken.
Radions nyheter pratar om kravaller i Växjö och någon annan stad .., kanske jullovslediga ungdomar som ledsnat på sina datorer ...? Ja, hjälp.
5 kommentarer:
Jag skulle aldrig hålla mig vaken! Jag somnar bara jag lägger huvudet på kudden. Värre än vanligt är det just nu efter julhelgen. tröttheten vet inga som helst gränser verkar det som. Men vad har hänt med Nelly? Har hon ätit något olämpligt?
Jag tittar in här då och då för att följa Nelly. Redan bilden på henne som utslagen efter glädjeskutt vid havet säger mig att något inte stämmer. Har hon dessutom kräkts i sängen (om det inte tillhör vanligheterna) och hon beskrivs som att hon inte mår bra kan detta mycket väl vara senkomplikationer av ormbettet som kan komma månader efteråt. Jag varnade tidigt för detta eftersom det var exakt detta som hände vår egen Jack Russell. Deras temperament lurar en att tro att de är pigga och igång igen medan de mycket väl kan utveckla inre organskador över tid. Lever- och njurar framförallt. Vi fick ge B-vitamintillskott i månader men det hjälpte inte, Max, i samma ålder som Nelly klarade inte upp det till slut. Enkla blodprover säger hur sakers tillstånd är.
Eva på Frösön: vi kan bilda en förening 😉!
Monet; tack för omtanken, men hon är pigg och kry som vanligt. Kräkas kan man ju göra av många anledningar, Harry spydde häromdagen - han hade väl fått i sig nåt mindre lämpligt -. Nelly har lämnat blodprover som inte visat på nånting oroande, men det kan det ju bli ändå.
Lyssnar ofta pa nan trakig podd tills jag somnar :) men vill jag lyssna sa gor jag nat under tiden, korsord eller pysslar i koket. Tyckte det var lite svart att hanga med i Lerins prat denna gang, lite hattigt aven om han forstas som alltid ar charmig.
Lars Lerin var så bra tyckte jag.....
Skicka en kommentar