 |
| Men jos och jogi finns inte på hyllan ... kanske senare idag. |
Gårdagen blev ännu en dag utan kyla i låååånga disken + grönsaksdisken och mer underbara kunder än på Ankaret, ja, det torde vara svårt att uppbringa! Så gott det gick försökte vi gräva oss fram och hitta Pro Viva Nypon eller Blåbär och hade vi möjligen riven ost ..., och fanns där nån juice ..., och man letade i mejerikylen bland sprängfyllda kundvagnar och inte en enda kund klagade när man tog vad man fann, även om det kanske inte just den önskade sorten!
Och tänk er .., en mejerikyl och en fruktkyl sprängfyllda med kundvagnar som i sin tur är lika sprängfyllda med allt som måste förvaras i kyla och så försöka hitta nånting i allt detta!! Och det gäller att stoppa kommande leveranser - vi måste ju få in varorna -, ja, det är ett enda pusslande!
Arma Carina (ansvarig för mejeriet) som idag fått Dagab-leverans och ska försöka hitta nånting i denna röra!
Bestämde mig igårkväll för att hjälpa till även om det nu stundar tre lediga dagar; klev upp vid sex nu på morgonen, åkte in vid halv sju och började fylla på med juice, men då visar det sig att det hela fortfarande inte fungerar och då det är inte långt ifrån att vi får panik!
Bara att plocka ner det som kommit upp!
Två och en halv timme senare får vi besked att det nog ska vara igång nu på förmiddan.
Nåja.
Så länge fyllde jag på i fruktdisken och gjorde så fint jag förmådde och vid åtta var hela förmiddagsgänget på plats och då kom Dagab-bilen, körd av en ung blond tjej som rattade ekipaget (dubbelsläp) och jysses så imponerad jag blir! En stund senare kom en annan ung kvinna och hämtade/tömde pantvagnarna (kan liknas vid stora, svarta badkar i plast, men djupare).
Hon hade tidigare arbetat som frisörska, men blivit allergisk och fick sadla om.
Om hon trivdes med sitt arbete som chaufför?
Verkligen!
Hela tiden arbetade jag i mina egna kläder.
Och tänk, om man själv erbjuder sig att gå ut extra ett par timmar, då är det så mycket roligare!
Efteråt körde jag raka spåret till Steninge .., parkerade och ringde friherrinnan och undrade om hon hade lust att ta ett morgondopp med mig?
"Men jag har ju inte ätit frukost ...", sa hon.
"Och ...?" sa jag.
Det tog inte många minuter så var hon på plats.
Vi blev så småningom fyra personer i havet.
Friherrinnan, jag själv och så Per och Catarina som driver vandrarhemmet alldeles i närheten och som badar närapå dagligen året runt.
Efter ett låångt bad blir man avslappnad och lycklig .., nästan så man glömmer krånglande kylanläggningar och man åker hem och fixar frukost .., tänker att man ju kan lägga sig och läsa helgens DN eller lösa korsordet, nu när dom här tre lediga dagarna ligger framför en.
U n d e r b a r t, var ordet!
3 kommentarer:
Då är det väl Per och Catarina med tofflorna?
...och jag är imponerad av hur positiv hållning du har till det mesta :-)
Jag träffade ju dig IRL förra sommaren (efter att ha följt dig på bloggen sedan 2005), och kunde konstatera att du är en person med en fantastiskt vänlig och positiv attityd/utstrålning :-)
Kramar från Monica i Lysekil
Ps. Hälsa till PV, Harry, Nelly och Sigge (Hur går det med Sigges Agility?) Ds.
Som jag älskar din blogg! Alla dina berättelser om stort och smått. Aldrig någonsin får du sluta skriva. Tro aldrig att du inte blir läst bara för att jag är en usel kommenterare, eller vad det nu heter. Kram på dig/Anne i Mantorp.
Monica i Lysekil: haha .., ja, det går nog lite si så där med hans träning; sigge har nämligen Egen Vilja och kommer mest och hälsar på (läs: jamar ihärdigt) när han vill ha mat. Det är nog den mest asociala katt jag har kommit i kontakt med, men han är fin ändå. Och ibland får man gosa med honom. Men bara ibland.
Och tänk, att du har varit med så länge; elva års bloggande!Så länge som jag har hållit på, tror jag. Tack för vänliga ord! Och du är alltid välkommen tillbaka! Alltid!
Anne i Mantorp: här sitter jag och läser och ler. Så varmt det blir inombords! Och du anar inte hur många gånger man funderar på att lägga av. Då blir man extra-lycklig över rader som dina! Tack och stor kram härifrån! (Du vet att det finns ett gästrum ...).
Skicka en kommentar