Redan nu varnar jag känsliga läsare för en blodig bild längst ner!
Och snart är det vardag på riktigt igen och jag ligger på soffan Ektorp och läser DN. Det är det vanliga: dödsannonser, korsordet ., sistasidan .., ledaren och allt möjligt annat och jag tänker att nu får man inte glömma bort att leva i nuet; nu när jag har längtat och längtat och räknat ner till semestern och så är den över och nej, jag ska i n t e börja längta och planera igen .., nu gäller det att ta dag-för-dag.
Pv, som redan fallit in i vardagslunken och har arbetat en vecka, bygger på uterummet.
I vad som kändes som evigheter fick vi vänta på klartecken från byggnadsnämnden i Falkenberg!
Felaktiga papper skickades hit .., och bygget skulle bli för stort (då minskades det) och det dröjde och dröjde och dröjde innan vi fick klartecken på det byggnadslov som inte behövdes, däremot ett startbesked.
Uterummet blir en del av altanen (den mot gräsmattan, inte ner mot vägen) och blir isolerad och där är gott om fönster, så kulna höstkvällar ska vi kunna sitta där och ha det ombonat och en lång bänk ska ordnas så alla stora krukväxter som vi haft stående utomhus, kan övervintra. Jo, men det blir nog bra.
Under veckan som gick hade vi besök av Maria, Peter och Emil.
Emil låg i princip hela tiden; förkyld, ont i halsen och hostig.
I onsdags började jag bli dålig .., precis samma sak och hög feber därtill .., och idag när jag pratade med Maria, så hade hon ont i halsen och lät rejält raspig.
Man ser mycket värre saker på tv ... |
Och att man bör akta sig när man använder en elektrisk såg, det får ni beviset för här!
Mågens underbart trevlige morbror - Stig - han fibblade med sågen och vips, hade halva tummen tackat för sig!
"Men läkaren var såväl trevlig, som såg bra ut!" konstaterade norrbottningen glatt.
Efteråt. Såå trevlig är han! |
Huvva! säger jag.
Det var på vippen att det blev amputation, men efter att ha kapat lite benrester och sytt ihop det hela, så ska det tydligen gå vägen. Inte ett enda smärtlindrande piller har han tagit heller!
(Det är släktträff på landet utanför Norrtälje .., kanske all tillsammansglädje håller smärtorna borta?)
Nu sörrrpppplar det i kaffebryggaren, ja, klockan är ju snart elva .., då vet man!
Ps. Och om nu någon har missat USA-podden i P1, den som jag tycker är så intressant, så finns en länk här. Ds.
4 kommentarer:
Åh, fy då! Hoppas han får en användbar tumme igen! ellem
Fy så hemskt med tummen! Jag brukar inte vara känslig men...
Låter alldeles snurrigt med byggnadslovet. Över huvud taget tycker jag att det är en hel liten vetenskap när man ska göra något med hus eller tomt.
Åååååååååååååå
Ändå kan jag inte sluta titta. Och ingen smärtlindring??? Käre värld, jag som snudd på dör när jag får en sticka i fingret.
ellem: denne Stig lär nog klara sig med eller utan tumme; han är en av dem mest positiva människor jag någonsin har träffat! :)
mossfolk: men nu är det så fint, må du tro! Jag längtar att sitta där under kulna höstkvällar, måste bara hitta en gammaldags fotogenlampa!
Vonkis: ja, säkert fick han ju smärtlindring när dom lappade ihop tummen, men efteråt ...., ingenting.
Skicka en kommentar