söndag 17 september 2023

Sjuttonde september ... 

Soligt och fint. Sommarvärme.

Pv sågar spillvirket, jag skriver brev till min syster i Australien. 

Mitt på dagen blir det lunch på Golfkrogen i Haverdal. Slottsstek med sås och god gelé. Inte ett enda bekant ansikte. 

Efteråt bad i havet. Pv kollar termometern och säger att det är plus tjugoen grader i vattnet. Otroligt.

Tre timmar senare är vi bjudna till Ecke och Britt och där bjuder grannen-Annelie-mitt-emot-deras-sommarhus på nybakad plommonkaka och där är även Ingrid. Det är från Ingrids och Karl-Magnus nybygge som vi får så himla mycket spillvirke. 

Plommonkakan visar sig vara himmelskt god. Recept finns här.

Så sitter vi ute vid det längre bordet och med parasollet uppfällt och pratar om kungens jubileum .., om konserten igår med alla möjliga artister och om kvinnan som var konferencier. Anneli som i sitt yrke är scenograf, ser förstås sådant som vi andra kanske inte lägger märke till. Om olika yrken pratar vi också .., och ett av dem handlade om tandhygienister. Vi pratar också om dokumentären "Kungen och jag", gjord av Karin af Klintberg.


Jag såg del 3 av den serien tidigare idag och häpnade över kungens svårigheter att svara på många frågor. 

Kände han sig älskad? Nej, det var väl en underlig fråga, menade han och lite fånigt var det väl med detta att vara älskad.  

Pratades det om vad som ska hända när Victoria en dag tar över; det borde ju ändå vara rätt logiskt? Själva frågan, tänker jag.

Nej, vi pratar inte om döden i vår familj, svarar kungen.

Mellan varven visades intervjuer med norske kung Harald och även med danska drottningen Margrethe och det slog mig hur oändligt mycket mer reflekterande de var, ja, vad gällde sitt ämbete. Och mer "öppna".

Nå, är man fostrad av sin farfar och av militärer och höga dignitärer, så kanske det blir på det viset. Man lyder order och gör sin plikt och så är det ju ens egen personlighet också, förstås. Men så mycket "För Sverige i tiden " .., kan jag inte tycka att det var. Åtminstone inte "i tiden".

Här en recension från finska Yle, vad gäller dokumentären. Själv fann jag den intressant. 

Pv struntade i allt detta och åkte rullskidor i stället. Fem månader kvar tills det är dags för Vasasloppet. Själv klippte jag en del av gräsmattan, kanske i en timmes tid. Svetten lackade. Iskall dusch efteråt.

Ännu senare på kvällen tittade vi på Agenda (bara så hemskt om alla skjutningar!) och i morgon är det måndag och jag ska ha min egen Filmstudio här i vardagsrummet. Detta är den film jag ska titta på och kanske ska jag - som sällan äter godis - köpa mig en påse Gott & Blandat, så där så den riktiga biokänslan infinner sig. Samma film visas på Röda Kvarn, via Halmstad Filmstudio, i morgon. 

(I min tidiga ungdom köpte jag ofta ZigZag - tablettask - när det var biodags. Eller Nickel.)

Av Filmstudions tio filmer i höst, kan jag - via Triart.se - hyra åtta och titta här hemma, jo, det blir bra.

3 kommentarer:

Kristina sa...

Jag köpte också Nickel när det var biodags. Finns den fortfarande, månntro? (Viktig reflektion). Ska undersöka saken...

Elisabet. sa...

Kristina: jag tror faktiskt att den finns kvar, men inte på vanliga ica eller konsum. Nickel var ju så bra .., en bit räckte ju ett tag.

Monet sa...

Jag har nu också sett del tre av Kungen och jag. Plus alla de andra programmen i samband med detta jubileum. Det är verkligen inte konstigt att kungen svarar af Klintberg som han gör. Vilken urdålig journalistik. Vem tror hon att hon är - utsänd från Uppdrag Granskning och ska försöka få fram några ”avslöjanden” i Expressen- eller Svensk Damtidningstil? Vem bryr sig om ifall kungen bäddar sängen, vabbar (med det ämbetet!!) eller känner sig älskad. Tacka 17 för att han inte svarar på frågor ställda som av en 13-åring. Inte alla, i synnerhet inte män i den generationen är roade av att svara på privata frågor som ingen annan har att göra med. Han har varit med förr och det märks också hur han ler i smyg åt hennes barnsliga frågor - det är verkligen en generationsavgrund som utspelar sig här. Han är mycket mera avspänd och svarar proffsigt på insatta och pålästa frågor i serien Tronen som har ett helt annat anslag. Han är för den delen inte uppfostrad av sin farfar som han inte träffade särskilt ofta och inte hade någon närmare relation till utan snarare i ett matriarkat med mamma, barnsköterska och fyra systrar. Skickades av det skälet till internatskola och gick senare sin officersutbildning på utpräglat manliga Kungl. Sjökrigsskolan (samma årskull som mina barns pappa för övrigt så vi har under de åren träffat honom åtskilliga gånger).